Kan ja ta reda på vem som är offentlig försvarare åt häktad?

2017-08-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min kille är häktad, kan jag på något sätt få reda på vem som är hans offentliga försvarare?
Oskar Forsberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du kan göra är att vända dig till tingsrätten där han är folkbokförd. En offentlig försvarare utses nämligen av rätten (21 kap. 4 § Rättegångsbalken).Om du undrar något mer får du gärna höra av dig igen!

Kan man häktas efter man frigivits från fängelse?

2017-07-06 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man sitter i fängelse för något och sedan blir polisanmäld på anstalten för något nytt och sen muckar, har åklagare rätt att häkta den personen efter att hen varit ute 2 veckor i friheten?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga!Att man frigivits från fängelse utgör inget hinder mot att man kort därefter häktas för ett brott som man misstänks ha begått under fängelsetiden. De regler som gäller för häktning måste dock vara uppfyllda. En misstänkt person kan häktas om personen är skäligen misstänkt och det finns en risk för att personen ska rymma, försvåra utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet, 24 kap. 1 § Rättegångsbalken. Vidare ska brottet ha minst ett års fängelse i straffskalan (vilket innefattar de flesta våldsbrott, stöld m.m.). Om brottet kan ge minst 2 års fängelse är huvudregeln att häktning ska ske.Med vänlig hälsning

Var ansöker man om ersättning vid frihetsberövande?

2017-06-06 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag vart oskyldigt frihetsberövad i 12 dagar för grovt rån... jag såg tydligen ut som en misstänkt rånare... när jag väl var häktad och arresterade så gjordes det daktning och avtryck på mina skor, men inget kopplades till mig det fanns ingen bevisning att jag är skyldig till brottet, under tiden jag var frihetsberövad så skulle jag egentligen jobba och ingen kunde kontakta mitt arbete och berätta om min situation då jag hade fulla restriktioner kunde jag inte heller höra av mig till någon. Jag förlorade mitt arbete jag har fått psykiska problem och fick medicinering i häktet för depressioner ångest och sömnsvårigheter. När jag blev släppt och fick åka hem så fick jag reda på att mitt arbete har sagt upp mig och min fru och barn har flyttat då dem inte hade några pengar att betala hyran med då jag är huvud försörjare i hemmet. Hela mitt liv har vänt sig och förvandlats till ett helvete. Nu vet jag inte vad jag ska göra nu sitter jag arbetslös familjelös hemlös och på köpet psykiska problem. Vad kan jag göra i detta moment vart kan jag vända mig för att få ersättning för detta elände jag har fått gå igenom.
Hanna Lindsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning vid frihetsberövande regleras i lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. Du ansöker om ersättning hos Justitiekanslern som beslutar om ersättning, klicka här för att komma till JK:s hemsida med information om hur du ansöker. Förutsättningarna för att få ersättning anges i 2 §. För att du ska få ersättning krävs det att du frikänts i en dom, att åtalet har avvisats eller avskrivits eller att förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts. Om detta ännu inte skett får du vänta med din ansökan. Du kan få ersättning för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande, 7 §. Ersättning för lidande bestäms efter en individuell prövning. Skadan måste också vara en direkt följd av frihetsberövandet.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Krav för häktning

2017-05-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Finns det en magisk gräns vad gäller häktning. (Att man inte kan häkta misstänkta för ett brott med ett förväntat straff under två år.) Som kanske är två år.
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Enligt 24 kap. 1 § rättegångsbalken (se här) får den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott häktas om det brottet som denne är misstänkt för kan leda till ett års fängelse eller mer. Det krävs också med hänsyn till omständigheterna att det finns risk för att den misstänkte (1) försöker fly straff, (2) förstör eller gömmer bevis eller på annat sätt försvårar för utredningen (kollusionsfara) eller (3) fortsätter att begå brott.Om brottet kan leda till minst två års fängelse så ska häktning normalt ske, om inte det är uppenbart att skäl för häktning saknas. Häktning får endast ske om skälen väger mer än det intrång eller den olägenhet som den misstänkte får stå ut med, beslutet ska alltså vara proportionerligt. Om brottet kan antas leda till böter som påföljd, får häktning inte ske.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

kroppsvisitation i butiker

2017-08-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hejsan,Personlig integritet är mer relevant än någonsin. Bakgrund / princip:Medborgare har skydd mot att få sin integritet kränkt. Polis måste ha särskilda skäl, för att få genomsöka någons väska. En polis kan inte gå fram till vem som helst urskillningslöst och visitera denna person på privata tillhörigheter. Att söka igenom en väska är en kroppsvisitation. Polis får (iaf i USA) inte heller säga "Jag vill att du visar din väska." - vilket tekniskt sett är ett önskemål, men uppfattas som ett krav för vanliga medborgare. Medborgaren underställer sig auktoriteten och lyder frivilligt, även om det är mot sin vilja och mot grundlagstadgat skydd för integritet. Detta "rättighetsbedrägeri" kallas för "Color of law" / "Color of authority" och är kriminellt i vissa länder. Även om det inte är kriminaliserat i Sverige / EU, så är resonemanget sunt - det är helt rimligt att okunniga privatpersoner blir överrumplade och går med på att genomsökas, att dom inte har något val, att dom blir lurade på falska grunder. På samma sätt är bluffakturor ett sätt att lura medborgare att tro att dom måste betala, när dom faktiskt inte måste. Vi tillämpar alltså resonemanget.Fråga:Att ge sken av auktoritet i syfte att vilseleda okunniga medborgare att frivilligt avsäga sig lagstadgade rättigheter är alltså otillåtet. Urskillningslös visitation - otillåten. Får då en butiksägare kräva urskillningslös kroppsvisitation av ALLA kunder genom - "Jag vill att du visar din väska."?
Carl William Ahlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det är en intressant frågeställning. En butiksägare har ingen rättighet att få se i kundernas väska. Det är endast polisen som har rätt att genomföra en kroppsvisitation enligt reglerna i rättegångsbalkens 23 kapitel. Däremot finns det en viktig skillnad mellan en polis och en butiksägare- polisen ägnar sig åt offentlig maktutövning medan butiksägaren är ett privaträttsligt subjekt som kan sätta upp regler och krav för att få tillträde till butiken. Om man vägrar visa sin väska vid ett tillfälle fast det är ett krav att visa väskan på uppmaning kan butiksägaren porta personen och neka tillträde till butiken vid ett annat tillfälle förutsatt att det sker inom ramen för diskrimineringslagen.Som svar på din fråga: En butiksägare saknar rätt att utföra en tvångsvisitation av kunderna i butiken. En sak som är viktig att notera är även att en väska med lås/en stängd väska kan vara att anse som ett slutet utrymme. isåfall krävs det för polisen ett beslut om husrannsakan för att få se i väskan. Denna rätt tillkommer endast polisen och andra som ägnar sig åt offentlig maktutövning. Det är emellertid inte olagligt om än oetiskt att uppmana en person att gå med på en kroppsvisitation. Om personen ger sitt samtycke till att visa väskan har butiksägaren inte begått ett lagbrott om inte tvång har använts. Om fysiskt eller psykiskt tvång har använts skulle det dock kunna utgöra ett brott. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Besök i häktet och överklagande av Kriminalvårdens beslut

2017-06-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min pojkvän sitter just nu häktad i väntan på rättegång i hovrätten. Han har inga restriktioner och han får ta emot obevakade besök men han får ej göra telefonsamtal. Deras anledning är att jag inte är nära anhörig men jag är hans särbo. Han är inte svensk så han har inga nära anhöriga än mig. När jag läser igenom lagarna står det att det kan nekas ifall det medföra risker. Kan det verkligen gå till på det sättet, går det att överklaga detta beslut?
Amelie Demelew |Hej!Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga.Om jag förstår din fråga rätt så undrar du dels om kriminalvården får neka din särbo besök av dig, dels om deras negativa beslut kan överklagas på något sätt.Vad gäller besök i häktet regleras det i 3 kap i häkteslagen. Enligt 3 kap 1 § häkteslagen får besök ske i den utsträckning som det lämpligen kan ske. Enligt samma paragraf stadgas också att besök får nekas om det kan äventyra säkerheten. Enligt 7 kap 1 § häkteslagen är det Kriminalvården som fattar beslut som dessa, dvs. om besök bör nekas eller inte.Beslut som Kriminalvården fattar kan överklagas, då till allmän förvaltningsdomstol, enligt 7 kap 3 § häkteslagen. Överklagandemöjligheten finns dock inte om beslutet redan har omprövats av Kriminalvården, enligt 7 kap 4 § häkteslagen. Mer om hur du begär en omprövning av ett av beslut finner du i 7 kap 5 § häkteslagen.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, om inte får du gärna skriva i kommentarsfältet så kan jag försöka förklara ytterligare.Med vänliga hälsningar,

Husrannsakan vid delgivning

2017-05-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,har polisen rätt att bryta sig in i en lägenhet där de tror att ngnuppehåller sig som undviker att bli delgiven?Mvh
Carl William Ahlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Enligt 28 kap. 2 § Rättegångsbalken har polisen en möjlighet att använda husrannsakan för ett eftersöka en person efter att delgivning misslyckats. För att fatta beslut om husrannsakan krävs det att det finns synnerlig anledning att anta att den eftersökte befinner sig där. Detta kallas för personell husrannsakan och är ett s.k straffprocessuellt tvångsmedel. Det bör påpekas att det är en ingripande åtgärd som ska utnyttjas med stor restriktivitet. I artikel 8 i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna stadgas att den enskilde har rätt till sitt privatliv och inskränkningar i hemfriden skall göras med försiktighet. Sammanfattningsvis kan man säga att polisen har möjligheten, men att den inte skall missbrukas. Om du har blivit utsatt för en i din mening felaktig husrannsakan kan du överklaga beslutet i tingsrätten.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Om grunder för häktning

2017-05-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Finns det en magisk gräns vad gäller häktning. (Att man inte kan häkta misstänkta för ett brott med ett förväntat straff under två år.) Som kanske är två år.
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det ska först sägas att för misstänkta vars personuppgifter saknas eller misstänks vara felaktiga eller för personer med hemvist utomlands finns särskilda regler angående häktning (se 24 kap.2 § rättegångsbalken). Men eftersom inget i frågan antyder att så är fallet går jag bara in på vad som gäller i de vanligaste fallen.För att häktas i Sverige måste man var åtminstone skäligen misstänkt (den lägre misstankegraden) för ett brott som har fängelse på minst ett år i straffskalan. Om det däremot är sannolikt att det bara kommer att dömas ut böter i det aktuella fallet innebär det att häktning inte får ske. Vidare måste det finnas minst ett häktningsskäl för att ha laglig grund för häktning (se 24 kap. 1 och 3 § rättegångsbalken).Om man är misstänkt på sannolika skäl är häktningsskälen: 1. Flyktfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly, 2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och 3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetOm man endast är skäligen misstänkt kan man häktas om något av skälen ovan är uppfyllda plus att häktning anses behövligt för att kunna utreda brottet.Det ska också påpekas att häktning inte får strida mot proportionalitetsprincipen. Häktning får ske endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Det räcker alltså inte att man i det aktuella fallet kan konstatera att ett av skälen för häktning är uppfyllt - det måste också ställas i relation till den inskränkning en häktning innebär.Hälsningar