Envarsgripande

2018-01-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |jag undrar runt envarsgripande, tycker det är väldigt viktigt att använda i vårt samhälle idag. jag vill gärna ha så utveklade och förklade svar som möjligt. skriv gärna ner paragrafer och kapitel på varje fråga.·Vad är envarsgripande?·Vilka får utföra envarsgripande? vuxna? mideråriga? Eller vem som helst? ·Vilka tillfällen får det användas vid? Får det användas mot te.x verbala hot?·Vad ska man göra på plats vid envarsgripande? ·Vad ska man säga/göra för att hålla kvar personerna.·Vad för slags (våld) får man använda? I olika sitivationer?·Vad ska man göra för att hålla kvar personen?·Vad får man lov att göra om personen helt enkelt bara går vidare?·Vad får man göra om personen yttrar våld emot dig eller andra?·Hur ska man te.x förklara sitevationen för hen/dem?·Vad är bästa sätt att förklar för 112(polisen) när man ringer och när dem kommer dit?·Vad ska/måste polisen göra när dem kommer till plats?·te.x vid ett enklare brott som verbala hot, Vad måste dem göra? får dem bara släppa personen?
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är ett envarsgripande och vem får utföra det?Ett envarsgripande är en rättighet som envar (det vill säga vem som helst) har att i vissa situationer gripa personer som begått brott (se 24 kap. 7 § rättegångsbalken).När får ett envarsgripande utföras? Ett envarsgripande får utföras när det har begåtts ett brott där fängelse kan följa och att personen påträffas på bar gärning eller flyende fot. Man får också gripa en person som är efterlyst för brott. Den gripne ska sen skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Det krävs alltså att fängelse finns med i straffskalan för det brott som har begåtts. Du nämner exempelvis verbala hot. Beroende på vad som sägs kan det klassas som antingen olaga hot (se 4 kap. 5 § brottsbalken), ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken) eller förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken). Av dessa brott har olaga hot och ofredande fängelse i straffskalan och ett envarsgripande kan därför göras. För att ett envarsgripande ska kunna genomföras vid en förolämpning, krävs att brottet är grovt. Det krävs också att det med viss säkerhet kan sägas att personen som grips verkligen har begått ett brott. En viss osäkerhet kan tillåtas, men man bör inte "chansa" om det råder osäkerhet om brott har begåtts av personen i fråga (se exempelvis NJA 1978 s. 67 där en bil träffades av en sten när den åkte under en bro. Stenen hade kastats av någon i ett pojkgäng. Föraren såg inte vem som kastade stenen, men fann senare en av pojkarna. Föraren grep då pojken. HD dömde sedan föraren till ofredande eftersom han inte med tillräcklig säkerhet visste att pojken hade kastat). Det måste även vara på bar gärning eller att gärningspersonen är på flyende fot. Det är alltså ett krav på ett visst tids- och rumsmässigt samband mellan brott och gripande. Detta kan jämföras med ovanstående praxis, med stenkastning på bilen. Föraren ansågs i det fallet inte ha påträffat pojken på bar gärning eller flyende fot. I exempelvis RH 2009:20 godtogs att en väktare grep en man först 10 minuter efter det att han sett en person stjäla ett par skor. Hänsyn togs då till att väktaren hela tiden haft gärningspersonen inom synhåll. Hovrätten framhävde dock att godtagbara skäl måste föreligga för att inte genast konfrontera en gärningsperson. Den gripne måste sedan skyndsamt överlämnas till polis. Detta är för att frihetsberövandet ska bli så kort som möjligt. Polisen ska därför kontaktas direkt. Tänk också på att reglerna i rättegångsbalken om gripande inte får användas på den som är under 15 år (se NJA 1978 s. 67). Det finns dock en möjlighet att ändå gripa en person under 15 (se 35 § lagen om unga lagöverträdare). Våldsanvändning vid envarsgripande? När man använder envarsgripande får man vissa befogenheter som regleras i polislagen. Man har rätten att använda försvarligt våld (se 29 § jämfört med 10 § i polislagen). Ett första steg bör därför vara att informera personen om på vilka grunder man har rätt att gripa den och försöker få personen att frivilligt stanna kvar. Skulle personen gå med på detta får inget våld användas. Man brukar även prata om behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Dessa säger att nödvändigt våld får användas för att den gripne ska kunna lämnas till polis och att den minst ingripande åtgärden ska väljas (behovsprincipen). Våldet måste också stå i proportion till nyttan av gripandet (proportionalitetsprincipen). För mindre allvarliga brott, ex snatteri, så får endast en mycket begränsad våldsanvändning användas, om ens det.Vid våld mot dig har du rätt till nödvärn (24:1 brottsbalken)Praktiska aspekter: Frågorna du ställer om de praktiska delarna vid själva ingripandet har inget rätt svar. Du måste exempelvis inte säga något speciellt eller göra något speciellt vid ingripandet. Det kan däremot vara bra att förklara varför du griper personen och på vilka grunder. Detta är för att personen ska veta vad som pågår, annars kan personen uppleva det som att du begår ett brott mot honom/henne. Skulle personen försöka gå därifrån kan du ha en rätt att hålla kvar personen på platsen, vilket kan ses som en typ av våldsanvändning. När du ringer polisen får du förklara situationen. Vad som har hänt, vilket brott som har begåtts och att du har gjort ett envarsgripande. Polisen kommer sen att ta över situationen och antingen ta med personen på förhör eller genomföra ett förhör på plats. Allt beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Något som är viktigt att komma ihåg är att du själv riskerar sanktioner för ett olovligt envarsgripande. Du kan riskera att dömas till ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken), olaga frihetsberövande (4 kap. 2 § brottsbalken) eller misshandel (3 kap 5 § brottsbalken). Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,

Kan man bli frikänd även om man blivit häktad?

2017-12-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej finns det möjlighet att man blir frikänd när domen kommer fast än att man fick vänta på domen ska avkunnas i häktet eller är det större risk att man blir dömd
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en person ska bli häktad krävs att denna är på sannolika skäl misstänkt för ett brott. Utöver detta måste det finnas en risk att personen antingen:* Flyr från landet eller gömmer sig för polise* Undanröjer bevis eller försvårar utredningen * Fortsätter sin brottsliga verksamhetÄr du på sannolika skäl misstänkt för ett brott som skulle ge ett fängelsestraff på minst 2 år finns det en presumtion om häktning. Du måste alltså bevisa att du inte skulle fly, försvåra utredningen eller fortsätta med brottslig verksamhet. För att svara på din fråga, häktning betyder inte att personen kommer bli dömd, personen är endast på sannolika skäl misstänkt för ett brott. Däremot har åklagaren tillräckligt med bevis för att det ska vara sannolikt att personen är gärningsmannen. Annars hade häktningen inte beviljats. Men för att personen ska bli dömd för brottet ska det vara "utom all rimlig tvivel" att det var den åtalade som gjorde något brottsligt. Mer om häktning kan du läsa i kapitel 24 rättegångsbalkenHoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att jag ska bli häktad?

2017-10-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hur stor är sannolikheten att bli häktad för olovligt förfogande? Fått kallelse till förhör 24/10. Kan jag räkna med att få gå hem efter förhöret? Jag är skyldig och kommer att erkänna.
Linn Östman |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som så att du har funderingar kring förutsättningar för häktning. Till att börja med regleras dessa frågor i brottsbalken (BrB) och framför allt i rättegångsbalken (RB). För att den misstänkte ska kunna häktas ska vissa häktningsgrunder föreligga och följande krav måste därför uppfyllas: * Den misstänkte måste vara misstänkt för ett brott som föreskriver minst ett år i straffskalan. Den som döms för olovligt förfogande kan dömas till böter eller fängelse i ett år. På så sätt uppfylls detta krav. (24 kap. 1 § 1 stycket RB och 10 kap. 4 § 1 stycke BrB). * Den misstänkte måste vara misstänkt på sannolika skäl. Sannolika skäl är den starkaste misstankegraden för användning av tvångsmedel och det krävs att polisen har övertygande bevisning om skuldens sannolikhet. Det finns undantag till detta, sk. utredningshäktning. Den misstänkte kan häktas om hen enbart är skäligen misstänkt, dvs. misstänkt på en lägre misstankegrad än sannolika skäl. Detta kräver dock att alla andra krav för häktning är uppfyllda och att det föreligger synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar. Utredningshäktning får dessutom inte vara längre än en vecka. Efter en vecka måste misstankegraden komma upp i sannolika skäl för fortsatt häktning, annars måste den misstänkte släppas. (24 kap. 1 § 1 stycket och 24 kap. 3 § RB). * Det måste föreligga en risk för att den misstänkte: a) avviker. Med avvikande menas framför allt att den misstänkte lämnar orten i syfte att hålla sig undan, b) undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning. Här avses alltså en risk för att den misstänkte avlägsnar spår efter brottet eller exempelvis påverkar ett vittne som kan lämna upplysning i saken och som är av betydelse för utredningen, eller c) fortsätter att begå brott. Med detta avses att den misstänkte, om hen försätts på fri fot, begår nya brott före det att hen hunnit lagföras för det första brottet. (24 kap. 1 § 1 stycket 1-3 punkten RB). * Häktning får dessutom endast ske om det ändamålsenligt, behövligt och proportionerligt. Ändamålsprincipen innebär att tvångsmedlet häktning bara får användas om det är bundet till det ändamål för vilket tvångsmedlet har beslutats. Behovsprincipen innebär att häktning bara får användas när det föreligger ett påtagligt behov, är nödvändigt och då en mindre ingripande åtgärd inte skulle vara tillräcklig för att tillgodose behovet. Proportionalitetsprincipen innebär att häktning bara får användas om behovet av häktning uppväger de intrång och men den orsakar för den misstänkte. (24 kap. 1 § 3 stycket RB). * Häktning får inte ske om det kan antas att den misstänkte enbart kommer att dömas till böter. (24 kap. 1 § 4 stycket RB). Sammanfattningsvis är det många krav som ska uppfyllas för att häktning ska bli aktuellt. Att kraven är så många och är strängt ställda beror helt enkelt på att det är ett ingripande med tvångsmedel mot den misstänkte. Tyvärr har jag ingen möjlighet att svara på hur stor sannolikheten för häktning är i ditt enskilda fall gällande brottet olovligt förfogande, däremot måste ovanstående punkter uppfyllas för att häktning ska kunna ske. Hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du flera funderingar är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

kroppsvisitation i butiker

2017-08-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hejsan,Personlig integritet är mer relevant än någonsin. Bakgrund / princip:Medborgare har skydd mot att få sin integritet kränkt. Polis måste ha särskilda skäl, för att få genomsöka någons väska. En polis kan inte gå fram till vem som helst urskillningslöst och visitera denna person på privata tillhörigheter. Att söka igenom en väska är en kroppsvisitation. Polis får (iaf i USA) inte heller säga "Jag vill att du visar din väska." - vilket tekniskt sett är ett önskemål, men uppfattas som ett krav för vanliga medborgare. Medborgaren underställer sig auktoriteten och lyder frivilligt, även om det är mot sin vilja och mot grundlagstadgat skydd för integritet. Detta "rättighetsbedrägeri" kallas för "Color of law" / "Color of authority" och är kriminellt i vissa länder. Även om det inte är kriminaliserat i Sverige / EU, så är resonemanget sunt - det är helt rimligt att okunniga privatpersoner blir överrumplade och går med på att genomsökas, att dom inte har något val, att dom blir lurade på falska grunder. På samma sätt är bluffakturor ett sätt att lura medborgare att tro att dom måste betala, när dom faktiskt inte måste. Vi tillämpar alltså resonemanget.Fråga:Att ge sken av auktoritet i syfte att vilseleda okunniga medborgare att frivilligt avsäga sig lagstadgade rättigheter är alltså otillåtet. Urskillningslös visitation - otillåten. Får då en butiksägare kräva urskillningslös kroppsvisitation av ALLA kunder genom - "Jag vill att du visar din väska."?
Carl William Ahlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det är en intressant frågeställning. En butiksägare har ingen rättighet att få se i kundernas väska. Det är endast polisen som har rätt att genomföra en kroppsvisitation enligt reglerna i rättegångsbalkens 23 kapitel. Däremot finns det en viktig skillnad mellan en polis och en butiksägare- polisen ägnar sig åt offentlig maktutövning medan butiksägaren är ett privaträttsligt subjekt som kan sätta upp regler och krav för att få tillträde till butiken. Om man vägrar visa sin väska vid ett tillfälle fast det är ett krav att visa väskan på uppmaning kan butiksägaren porta personen och neka tillträde till butiken vid ett annat tillfälle förutsatt att det sker inom ramen för diskrimineringslagen.Som svar på din fråga: En butiksägare saknar rätt att utföra en tvångsvisitation av kunderna i butiken. En sak som är viktig att notera är även att en väska med lås/en stängd väska kan vara att anse som ett slutet utrymme. isåfall krävs det för polisen ett beslut om husrannsakan för att få se i väskan. Denna rätt tillkommer endast polisen och andra som ägnar sig åt offentlig maktutövning. Det är emellertid inte olagligt om än oetiskt att uppmana en person att gå med på en kroppsvisitation. Om personen ger sitt samtycke till att visa väskan har butiksägaren inte begått ett lagbrott om inte tvång har använts. Om fysiskt eller psykiskt tvång har använts skulle det dock kunna utgöra ett brott. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad kallas veckopengen i häktet och kan denna dras in om anhörig skickar pengar?

2017-12-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |När en person är häktad kan man tydligen få en "veckopeng" på ca 100 kr. Vad kallas denna peng?Kan denna peng dras in om anhörig skickar lånade pengar till den häktade?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om den som sitter häktad inte har några pengar kan denne ansöka om en typ av veckopeng på högst 90 kr per vecka. Denna peng kallas för häktesbidrag. Om en anhörig skickar pengar till den häktade så att denne redan har minst 90 kr en vecka, ska den häktade inte få något häktesbidrag (eftersom den då har pengar). Om den häktade en senare vecka inte har pengar igen, ska den då få bidraget igen. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hänsyn till familj under häktning

2017-11-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min man sitter häktad för grovt vapenbrott. Jag är gravid i vecka 29 och sjukskriven pga ev tidigt förlossning. Vi har även en 6årig son. Jag undrar om hänsyn tas till min situation för ev förlängning av häktningen? Han sitter med restriktioner så inga besök är tillåtna. Kan han få permission under häktetiden om jag skulle föda tidigare än beräknat?
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under häktningsförhandlingen tas främst riskerna med den misstänkte i åtanke, såsom risk för att fly, att gömma undan bevis, att prata ihop sig med eventuella kumpaner osv. Men sociala förhållanden tas också i beaktning. Det kan vara svårt att ta kombinera hänsyn till sociala förhållanden och utredningens säkerhet om det finns risk att den misstänkte kan förstöra förundersökningen av brottet på något sätt. Det ska dock tas upp i häktningsförhandlingarna helt klart och de ska ta hänsyn till det.Vanlig permission medges efter ha suttit häktad i minst två månader. Jag tänker att förlossning är något som kan beviljas under särskild permission och då spelar inte dessa två månader någon roll. Exempel på särskild permission är att besöka närstående på sjukhus, gå på begravning eller något annat viktigt som rör den intagnes barn. Vänligen,

Kan ja ta reda på vem som är offentlig försvarare åt häktad?

2017-08-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min kille är häktad, kan jag på något sätt få reda på vem som är hans offentliga försvarare?
Oskar Forsberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du kan göra är att vända dig till tingsrätten där han är folkbokförd. En offentlig försvarare utses nämligen av rätten (21 kap. 4 § Rättegångsbalken).Om du undrar något mer får du gärna höra av dig igen!

Kan man häktas efter man frigivits från fängelse?

2017-07-06 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man sitter i fängelse för något och sedan blir polisanmäld på anstalten för något nytt och sen muckar, har åklagare rätt att häkta den personen efter att hen varit ute 2 veckor i friheten?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga!Att man frigivits från fängelse utgör inget hinder mot att man kort därefter häktas för ett brott som man misstänks ha begått under fängelsetiden. De regler som gäller för häktning måste dock vara uppfyllda. En misstänkt person kan häktas om personen är skäligen misstänkt och det finns en risk för att personen ska rymma, försvåra utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet, 24 kap. 1 § Rättegångsbalken. Vidare ska brottet ha minst ett års fängelse i straffskalan (vilket innefattar de flesta våldsbrott, stöld m.m.). Om brottet kan ge minst 2 års fängelse är huvudregeln att häktning ska ske.Med vänlig hälsning