Hur lång tid tar det innan huvudförhandling?

2014-05-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur lång tid tar det innan rättegång vid brott som olaga hot, grov kvinnofridskränkning, trakasserier?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!Efter en polisanmälan ska en förundersökning genomföras, d.v.s. en utredning om brottet. Denna förundersökning kan antingen ledas av åklagare eller polis. Det är dock enbart åklagaren som kan fatta beslut om åtal. Rör det sig om ett mindre allvarligt brott, så kan det bli aktuellt med att åklagaren utdömer böter (kallat strafföreläggande) och då blir det ingen huvudförhandling. Men, om åklagaren väljer att väcka åtal, så blir det huvudförhandling i domstol. Hur lång tid det tar innan den påbörjas är beroende av vilken arbetsbelastningen domstolen har för tillfället. Således är det svårt att säga exakt hur lång tid det tar. Om gärningsmannen sitter häktad, så måste förundersökningen vara klar inom en viss tid och huvudförhandlingen hållas strax därefter. Skyndsamhet är i sådana fall påkallat och det är inte omöjligt att en sådan process blir klar på ett antal veckor, alternativt månader. Jag kan inte ge dig ett mer precist svar än så för tillfället. Hör gärna av dig om du har några fler frågor.Med vänlig hälsning, 

Rättegångskostnader vid enskilt åtal

2014-05-11 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, jag jobbar som personligt ombud. Jag har en klient som blivit misshandlad och det kommer att gå till rätttegång. Vad gäller med rättegångskostnaderna om den åtalade inte blir dömd? Riskerar min klient att få betala för rättegångskostanderna?
Karl-Johan Holmér |Hej!Om jag tolkar din fråga rätt så driver du och din klient ett enskilt åtal. Enligt Rättegångsbalken (RB) 20 kap. 2 § (https://lagen.nu/1942:740) ska allmän åklagare föra talan angående brott som hör under allmänt åtal. Vidare anger RB 20 kap. 3 § att alla brott faller under allmänt åtal om det inte uttryckligen är undantaget därifrån. Misshandel regleras i Brottsbalken (BrB) 3 kap. 5 § (https://lagen.nu/1962:700) och faller in under allmänt åtal. Utgångspunkten är därför att en allmän åklagare ska föra din klients talan. Dock får målsägande enligt RB 20 kap. 8 § väcka talan för ett brott som faller under allmänt åtal om han har angivit brottet och åklagare beslutat att inte väcka åtal. Detta kallas då för enskilt åtal eller målsägandemål (Ekelöf, Rättegång II s. 57).Angående rättegångskostnaderna i brottmål aktualiseras RB 31 kap. När åklagaren för talan gäller frågan om kostnaderna främst den tilltalade och staten. I målsägandemål aktualiseras istället RB 31 kap. 11 §. Av paragrafens första stycke framgår att i mål där endast målsägande för talan gäller RB 18 kap. i tillämpliga delar. Detta kapitel gäller annars endast i tvistemål.Av detta följer att om den tilltalade inte blir dömd kommer målsägande att få betala rättegångskostnaderna – se RB 18 kap. 1 § som anger att den part som förlorar ska ersätta motpartens rättegångskostnader. Vad som utgör rättegångskostnader anges i RB 18 kap. 8 §.Värt att notera är RB 31 kap. 11 § tredje stycket som anger att i mål där endast målsägande för talan och där den tilltalade frias ska målsägande ersätta staten för det som betalats med allmänna medel i ersättning till försvarare endast om det finns särskilda skäl för detta. Sådana särskilda skäl kan enligt förarbetena föreligga om målsägande inte hade ett beaktansvärt intresse av att få sin sak prövad (Proposition 2004/05:41 s. 49).Vänliga hälsningar

Kan målsägande återkalla sin anmälan sedan åtal väckts?

2014-05-07 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej. Jag är målsägande i ett ärande som åklagaren valt att ta till rättegång trotts att jag ändå anser att det är ord mot ord i denna misshandeln. Jag vill inte gå på rättegången, måste jag det? Vad händer om jag inte kommer? Hålls rättegången ändå utan mig? Jag ångrar min anmälan och vill inte att den åtalade ska bli dömd, jag ville inte heller göra anmälan först utan den gjordes 6 timmar efter att jag blivit övertalad av en vän att göra det. Både jag och den åtalade gjorde en dum grej mot varandra. Vad kan jag göra nu?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!Misshandel är ett brott som faller under allmänt åtal, se 3 kap. 5-6§§ Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700). För de allra flesta brott har åklagaren en så kallad absolut åtalsplikt. Innebörden av detta är att åklagaren är skyldig å statens vägnar att väcka åtal om denne bedömer att det finns en tillräcklig bevisning för att ett brott har begåtts och bevisningen är tillräcklig stark för att fälla den tilltalade till ansvar, se 20:6 Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). Åklagaren har i ditt fall gjort den bedömningen att det finns tillräcklig bevisning för en fällande dom, och denne är således skyldig att väcka åtal. Det går således inte att ta tillbaka en anmälan sedan åtal väckts. Det föreligger en möjlighet för åklagaren att besluta om åtalsunderlåtelse om nya omständigheter dykt upp som- om de varit kända vid tiden för åtalet- skulle ha föranlett åtalsunderlåtelse, se 20 kap. 7a§ Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). Om det föreligger sådana omständigheter som åklagaren i dagsläget inte känner till, rekommenderar jag dig att berätta om dessa innan huvudförhandlingen.Du som målsägande är inte skyldig att närvara vid en huvudförhandling. Dock gäller enligt 11 kap. 5§ Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740), att målsäganden ska kallas om dennes närvaro kan få betydelse för utgången i målet. Det är således en bedömning som får göras från fall till fall. Beroende på de omständigheter som föreligger i ditt fall, kan det bli aktuellt att du måste infinna dig vid huvudförhandlingen. Hoppas detta gav svar på dina frågor. Hör gärna av dig om något är oklart eller om Du har några andra funderingar.Med Vänlig Hälsning, 

Reformatio in pejus

2014-05-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag blev nyligen dömd för grov rattfylla i tingsrätten. Åklagaren yrkade på fyra månaders fängelse, men tingsrätten dömde mig till 1 månads fängelse. Åklagaren skulle överklaga detta, så min fråga är; om hennes överklagan går igenom och det går vidare till hovrätten, måste jag då överklaga på min 1 månads dom för att kunna få ett mildare straff? Eller kan jag få ett mildare straff än vad som redan dömts ut, utan att överklaga?
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga!Av 49 kap 13 § rättegångsbalken framgår att i lindrigare brottmål krävs prövningstillstånd för att domen ska prövas i hovrätten. Eftersom du dömdes till fängelse är ditt mål inte att betrakta som lindrigt vilket framgår av samma §. Åklagarens överklagande kommer således gå vidare för prövning i hovrätten. Det finns en princip som heter "reformatio in pejus" som innebär att om endast den tilltalade överklagar får inte rätten på eget initiativ (ex officio) döma till en strängare påföljd. I brottmål gäller principen till den tilltalades fördel vilket innebär att om endast åklagaren överklagar har rätten ändå möjlighet att sänka ditt straff om rätten finner detta vara lämpligt. Du behöver således inte överklaga. Att rätten är obunden till åklagarens yrkande om såväl brottets rubricering som påföljden framgår av 30 kap 3 § rättegångsbalken.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig igen!Mvh

Ändring av stämningsansökan

2014-05-12 i Domstol
FRÅGA |Kan jag komplettera yrkandet i en stämningsansökan i efterhand men innan eller under muntlig förberedelse?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!Enligt huvudregeln i 13 kap. 3§ rättegångsbalken (RB), så får en väckt talan aldrig ändras från dess utformning i stämningsansökan, varför en sådan förändring som är en ändring i lagens mening inte är tillåten, se https://lagen.nu/1942:740. Yrkandet skall i detalj motsvara det domslut du, som kärande, vill att domstolen skall meddela. Det finns dock undantag från huvudregeln om att en talan inte får ändras, se 13 kap. 3§ p.1-3 RB. Dock gäller att en ändring i sak aldrig får ske. Hoppas Du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning, 

Åtalsunderlåtelse med hänsyn till funktionshinder

2014-05-10 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har en son X som har Aspergers syndrom och som just blivit 18 år. Han blev dömd till böter några månader sen för grov inbrott i en sommarstuga. Brottet handlade om lite mat och Julmust och ett fönster. Han mådde dåligt psykiskt och försvann från hemmet och det blev en stor polisinsats tillsammans med Missing people och Hemvärnet. Han gömde sig 5 dygn där. Fanns suicidrisk och han blev inlagd sen på akut ungdomspsykiatrin i Västerås 3 veckor. Just nu bor han på ett HVB boendet i kommunen. Nu har han gjort nästa brott. Han har spelat in personal på personalrummet med en gömd mobiltelefon. Han själv säger att han ville lyssna om vad personalen pratar om honom. Tyvärr pratade personal också om andra ungdomar. X säger att han inte är intresserad av att veta något om de andra. Det tror också personalen men de gjorde en polisanmälan alla fall. X mår psykiskt dåligt och har just fått efter 1 års kamp rätt till LSS stöd och boende. Han har hamnat mellan stolarna hela tiden för att hans funktionshinder är inte så synlig utanpå. Personalen där har inte utbildning för att ge stöd till de som har autism. Det handlar om svårigheter med socialt beteende och kommunikation för X. Boendet har varit bara tillfällig under ansökningen för rätt hjälp enligt LSS. Min fråga. Kan polisen lägga ner ärendet om de tar hänsyn för X funktionshinder och syftet för inspelningen eller är det nu ett grov brott igen? X söker efter uppmärksamhet och har stor identitetskris. Innan försvinnandet 2013 hade han inte brottslig beteende. Röker inte, inga droger, lugn kille. Är så förtvivlad för hans framtid och betydelsen för att hamna i ett registren. Tack för råd. Måste jag skaffa en bra advokat eller kan jag lita på juristen som han bara kommer att få vid rättegång igen? Mvh Kulla O.
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!När ett brott kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning. Målet är att utreda vem som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal. Åklagaren leder förundersökningen från det att en viss person skäligen kan misstänkas för brottet. Vid mindre allvarliga brott genomför polisen förundersökningen från början till slut. Nedan kommer jag att utgå ifrån att man har klarlagt att det föreligger ett brott och att din son har erkänt gärningen.Jag tolkar din fråga som att ett åtal ännu inte har väckts och att det därmed finns en möjlighet till åtalsunderlåtelse från åklagarens sida, se 20 kap. 7§ RB https://lagen.nu/1942:740. Detta innebär att brottet visserligen utreds, men att det varken blir åtal eller rättegång. Åtalsunderlåtelse har samma verkan som en dom och brottet antecknas i belastningsregistret. En förutsättning för att ge åtalsunderlåtelse är att det står klart att ett brott har begåtts, oftast därför att den misstänkte har erkänt. Det är även vanligt med åtalsunderlåtelse för personer under 18 år.Om detta leder till en åtalsunderlåtelse, så kommer din son ändå att hamna i belastningsregistret (det brott som begicks- och beslutet om åtalsunderlåtelse kommer att registreras där). Dessa uppgifter kommer att gallras efter 10 år om han var över 18 år vid tillfället för brottet alternativt efter tre år, om han var under 18 år vid tillfället för brottet, se 17§ p.11 lag om belastningsregister https://lagen.nu/1998:620.Det kan även bli aktuellt med åtalsunderlåtelse om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kommer till stånd, se 20 kap. 7§ p.4 RB https://lagen.nu/1942:740.LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol. Det finns tre olika personkretsar som anses vara berättigade till stöd enligt LSS, och personer med autism tillhör en sådan personkrets. Socialnämnden i din kommun har här ett vidsträckt ansvar för att genomföra en tillräckligt grundlig utredning för att man skall kunna fatta ett materiellt riktigt beslut avseende stöd till din son. Om beslutet av socialnämnden blir till er nackdel, så föreligger en besvärsrätt för er. Talan kan då väckas i domstol mot det beslut som fattades.Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning för att gå vidare med problemet, rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning, 

Husrannsakan, polisens befogenhet

2014-05-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vi har haft livliga diskussioner om polisens rättigheter i vissa situationer. Kan jag neka polisen att titta under kåpan på min kåpsläp vid en vanlig poliskontroll när de misstänker - överlast? - dåligt surrad last? - stöldgods? - jaktbrott?Om jag kan neka dem i dessa situationer, när får då polisen öppna kåpan?
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga!När polisen vill genomsöka ett slutet förvaringsutrymme som ditt kåpsläp rör det sig om en husrannsakan. Enligt 28 kap 1 § rättegångsbalken får husrannsakan företas om det finns anledning att anta brott på vilket fängelse kan följa. Anledning att anta är ett mycket lågt beviskrav men i andra stycket av samma § framgår att den som husrannsakan företas hos som huvudregel måste vara skäligen misstänkt, vilket innebär att det krävs misstanke om ett konkret brott. Polisen får således inte genomföra en husrannsakan bara för att de vet att någon brukar begå brott. Att "fängelse kan följa" betyder inte att fängelse behöver följa på det aktuella brottet om det uppklaras, utan bara att fängelse ska finnas med i straffskalan. Finns misstanke om stöld (8 kap 1 § brottsbalken), häleri (9 kap 6 § brottsbalken) eller jaktbrott (43-44§§ jaktlagen) får husrannsakan således företas eftersom fängelse är en möjlig påföljd för dessa brott. När det gäller dåligt surrad last och överlast har polisen däremot inte någon rätt att genomföra en husrannsakan. Vissa ytterligare bestämmelser om när polisen har rätt att genomföra husrannsakan finns i polislagen 20-21§§ samt rättegångsbalken 28 kap 2 §. Då dessa inte är omedelbart relevanta för din fråga väljer jag dock att inte kommentera dessa.En vanlig missuppfattning är vidare att polisen måste visa upp intyg på att de har rätt att genomföra en husrannsakan, någon sådan bestämmelse finns inte och polisen måste alltså inte skriftligt uppvisa att de har rätt att genomföra en husrannsakan. Här kan du själv läsa lagarna jag nämnt ovan:RättegångsbalkenBrottsbalkenPolislagenJaktlagenHar du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma!Med vänlig hälsning

Fördelar och nackdelar med fri bevisprövning

2014-04-21 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vad är för och nackdelarna med fri bevisprövning? Är det rättssäkert att kunna åberopa bevis i sista stund?
Sofia Linder |Hej och tack för din fråga! I Sverige råder principen om fri bevisföring, se rättegångsbalken 35 kap. 1§. Fördelen är att parterna kan använda vad de vill som bevisning, dvs. ingen typ av bevisning är exkluderat. Rätten får avgöra vilket bevisvärde varje bevis har, och när bevisningen läggs samman kan en part uppnå den nivå av säkerhet, t.ex. sannolikt, bevisövervikt eller ställt utom rimligt tvivel, som kan avgöra målet till partens fördel. En nackdel med att vad som helst får användas som bevisning är att det kan ge incitament för parterna att inte hålla sig inom lagens ramar när det gäller sättet att skaffa fram bevisning. Om en part t.ex. genom inbrott skaffar fram ett visst bevis får det fortfarande användas i rättegången, men den parten får förstås ta konsekvenserna för vad den har gjort. Fri bevisföring innebär dock inte att man kan komma med bevis i sista stund. Huvudregeln är att alla bevis ska vara framlagda innan förhandlingen, jämför RB 42 kap. 15§. Om en part inför huvudförhandling i första instans vill åberopa nytt bevis är det anledning att ställa in rättegången till en annan dag, jämför RB 43 kap. 1§.Dock är det skillnad mellan vad som gäller i t.ex. tvistemål, brottmål och andra måltyper.