Förundersökningsåtgärder för minderårig

2015-05-18 i Förundersökning
FRÅGA |HejsanMin dotters pojkvän blev stoppad utanför min bostad med sin fyrhjuling av civilpolis. De säger till honom att de ska beslag ta fordonet samt fotografera honom på plats. De säger också att nu kommer han åka dit för olovlig körning, vårdslöshet i trafik samt smitning. Till saken hör att han är under 18 år. När man ringer stationsbefället hos polisen menar denne att han kan besluta om husrannsakan kroppsbesikting fotografering hur han vill. Så frågan är gäller inte att det ska vara skäll för fängelsepåföljd för att kunna göra dessa saker som stationsbefället menar sig äga rätt till att besluta? Alternativt att det skall samråda med åklagare då personen är under 18 år?
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!När det gäller förundersökningsåtgärder, som bl.a. husrannsakan och kroppsbesiktning är, så skiljer det sig åt om det är polisen, åklagaren eller i vissa fall rätten som får fatta beslutet. Om vi börjar med husrannsakan så måste det finnas anledning att anta att ett brott har begåtts varpå fängelse kan följa. Husrannsakan får då företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe, se 28:1 rättegångsbalken. Anledning att anta är ett relativt lågt ställt krav. Husrannsakan får endast beslutas efter en bedömning huruvida skälen för åtgärden uppväger det intrång som det innebär för den enskilde, se 28:3a rättegångsbalken. Att en husrannsakan ska genomföras beslutas enligt 28:4 rättegångsbalken av undersökningsledare, åklagare eller rätten. Det kan vara en polis som är undersökningsledare. En polisman får företa en husrannsakan endast om det är fara i dröjsmål, enligt 28:5 rättegångsbalken. Om vi istället övergår till kroppsbesiktningen så ska jag först bara klargöra att det finns en skillnad mellan kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Kroppsvisitation innebär att det som personen har på sig undersöks i form av kläder, väskor, etc. En kroppsvisitation får enligt 28:11 rättegångsbalken företas om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Med kroppsbesiktning avses en undersökning av människokroppens yttre och inre, t.ex. ett salivprov eller ett urintest. Enligt 28:12 rättegångsbalken får en kroppsbesiktning göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott varpå fängelse kan följa. Skäligen är ett högre ställt krav på misstanke jämfört med anledning att anta. För båda kroppsvisitation och kroppsbesiktning krävs det att skälen för åtgärden uppväger det intrång som åtgärden innebär. Precis som vid husrannsakan så ska beslutet fattas av en undersökningsledare, av en åklagare eller av rätten. Om det är fara i dröjsmål får beslutet fattas av en polisman. Eftersom din dotters pojkvän är under 18 år ska lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare tillämpas. En förundersökning mot den som inte har fyllt 18 år ska ledas av en åklagare eller en polis som är särskild lämpad för uppgiften, se 2 §. Förundersökningen, om den avser brott på vilket fängelse kan följa, ska bedrivas skyndsamt enligt 4 §. När det gäller användning av tvångsmedel finns bara särreglering av häktning när det gäller unga som ännu inte fyllt arton år. Övriga tvångsmedel finns det inga bestämmelser om, och därmed gäller de regler som finns i rättegångsbalken. Det finns särregleringar för den som ännu inte har fyllt 15 år, och det beror på att vi i Sverige blir straffmyndiga vid 15 års ålder. Avslutningsvis så har jag snabbt kollat upp brotten som du nämner, och de återfinns i lagen om straff för vissa trafikbrott. För vårdslöshet i trafik kan dagsböter följa, se 1 §. För olovlig körning kan följa böter enligt 3 §. När det gäller smitning så återfinns den bestämmelsen i 5 §, och stadgar att den som haft del i uppkomsten av en trafikolycka och som undandrar sig att medverka döms antingen till böter eller fängelse. Jag ska också tillägga att brotten i detta fall kan så att säga påverka varandra genom att t.ex. vårdslöshet i trafik kan bli grov vårdslöshet i trafik om personen kört utan körkort. För de brotten som du har räknat upp kan fängelse alltså följa åtminstone enligt 5 § (därmed inte sagt att fängelse skulle vara aktuellt). Med vänliga hälsningar

Hur länge pågår en förundersökning?

2015-05-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hej för drygt ett år sedan blev ja och en vän stoppade av polisen i bilen jag blev misstänkt för drog ratt fylla å dom tog blodprov på mig dom höll ett kort förhör i bilen på väg mellan sjukhuset å station sen fick vi sitta båda två i förhörsrum å vänta under tiden dom gjorde husrannsakan i min lägenhet mitt förråd i källan å i bilen med hund dom hitta inget narkotika eller något annat dom gjorde fem beslag som är av skrivna. Nu kommer frågan Ja har inte fått några papper eller några provsvars resultat inte ett ljud detta inträffade 27 maj 2014 hur länge kan förundersökningen hålla på med så svaga bevis jobbigt å inte veta. Har inte haft nått med polisen att göra efter den händelsen. Vi kom ut från en adress som dom hade span på då de var civila poliser som tog oss. Ja fick både bilnyckeln å körkortet med mig hem men dom sa att ja är misstänkt för drograttfylleri
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Reglerna om förundersökning finns framför allt i 23 kap. rättegångsbalken (RB) och i förundersökningskungörelsen (FK). Jag kommer först kort berätta om varför en förundersökning inleds och vad syftet med denna är. Sedan går jag in på frågan hur länge en förundersökning kan pågå. När ett brott har kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning (23 kap. 1 § RB). En förundersökning ska bedrivas på så sätt att ingen blir utsatt för onödig misstanke. Förundersökningen ska dessutom bedrivas så skyndsamt som möjligt. När det inte finns anleding att fullföja förundersökningen ska den läggas ner (23 kap. 4 § RB).Syftet med en förundersökning är att utreda vem som är skäligen misstänkt för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal (23 kap. 2 § RB). När ett brott av enklare beskaffenhet är begånget, är det polisen som leder förundersökning. Åklagare tar dock över om någon har blivit skäligen misstänkt för brottet (23 kap. 3 § RB). När man har blivit skäligen misstänkt för ett brott ska man underrättas om detta. Det innebär bland annat att man har rätt att fortlöpande få veta vad som händer i förundersökningen. Dessutom ska man ska underrättas innan beslut om åtal tas av åklagaren (23 kap. 18 § RB). Likaså ska den som är skäligen misstänkt underrättas när ett beslut om att lägga ner förundersökningen tas (14 § första stycket FK). Men är man inte skäligen misstänkt underrättas man inte om när förundersökningen lagts ner (14 § tredje stycket FK)..Vid skälig misstanke registreras man i misstankeregistret (3 § lag om misstankeregister). Men denna uppgift ska tas bort så fort förundersökningen har avslutats utan att åtal väckts (13 § lag om misstankeregister). Det framgår inte riktigt huruvida du faktiskt är skäligen misstänkt för brottet. Om det är så att blivit underrättad om att vara skäligen misstänkt har du rätt att fortlöpande få reda på vad som händer. Annars har du inte det och det kan vara så att förundersökningen har blivit nedlagd utan att du underrättats om det. Men en förundersökning kan i princip pågå fram till dess att brottet i fråga har preskriberats. För drograttfylleri kan man få upp till sex månaders fängelse (4§ trafikbrottslagen). Det innebär att brottet preskiberas efter två år (35 kap. 1 § 1 p. brottsbalken), såvida åtal inte väckts innan dess.Svar på en liknande fråga finns här.Jag hoppas att detta gett svar på din fråga. Om inte så tveka inte för att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,

Föra sin egen talan

2015-05-13 i Domstol
FRÅGA |Hej. Kan man helt frånsäga sig juridisk hjälp i förhör och rättegång? Dvs om en person kan välja att inte ha en advokat närvarande när han blir förhörd och helt får sköta sitt försvar om denne så önskar?
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.Svaret på din fråga regleras i rättegångsbalken (RB). I Sverige råder det inget ombudstvång. Likaväl som du har rätt att föra din talan med ombud, har du rätt att föra din egen talan på egen hand (12 kap. 1 § RB).När det gäller brottmål, vilket det med utgångspunkt i din fråga tycks gälla, talar man främst om försvarare eller offentlig försvarare. Försvararen är någon du själv ordnar medan den offentliga försvararen är någon domstolen förordnar.Om man är misstänkt i en rättegång får man biträdas av en försvarare (21 kap. 3 § RB) - men det är inget krav! En misstänkt har rätt att för sina egen talan, helt på egen hand om så önskas (21 kap. 1 § RB). Det ska emellertid uppmärksammas att det finns ett par situationer då domstolen ska förordna om en offentlig försvarare inför rättegång, vilket kan ske mot en misstänkts vilja. Så är fallet t.ex. när brottet är av sådan typ att det krävs en omfattande utredning (21 kap. 3a § andra stycket RB). Det finns ytterligare ett par situationer där en offentlig försvarare ska förordnas, men endast om den misstänkte begär det. Så är fallet t.ex. då den misstänkte sitter häktad (21 kap. 3a § första stycket RB). Vid förhör behöver inte någon sitta med. Har en försvarare eller ett biträde anlitats får denne som regel sitta med, såvida det inte är till nackdel för utredningen (23 kap. 10 § RB).Jag hoppas att detta gett svar på din fråga. Vid ytterligare funderingar tveka inte inför att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Häktning efter huvudförhandling

2015-05-10 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Om man blir häktad och sedan släpps men efter ett år åtalas för brottet man var häktad för, man har sedan dess skött sig och inte gjort några brott, man har inte stört utredningen och man som sagt sköter sitt liv och sköter sitt, straffvärdet är minimum 6 månader till Max 6 år men eftersom det är en åtalspunkt, litet brott och inte stor summa. Kan man efter 16 månader man släppts ur häktet på huvudförhandlingen häktas om på nytt, om man är säker på att åklagaren också kommer att yrka på under 2 års fängelse, PS. När det brottet som man åtalas för så avtjänade man ett annat straff på fotboja men det är samma brott.
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om häktning finns i 24 kap. rättegångsbalken och i häkteslagen (2010:611). Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan häktas direkt efter huvudförhandlingen. 1. Häktning efter huvudförhandlingSvaret på din fråga finns i 24 kap. 21 § rättegångsbalken, där det står: "Om den misstänkte inte är häktad, får rätten förordna att han skall häktas". Av den bestämmelsen framgår det alltså att rätten kan besluta att den som döms för ett brott ska häktas efter huvudförhandlingen. Det krävs i princip att påföljden bestämts till fängelse för att detta ska kunna ske. Om du döms till exempelvis villkorlig dom eller skyddstillsyn bör häktning alltså inte komma ifråga. För att häktning ska kunna ske krävs dock att de allmänna förutsättningarna för häktning är uppfyllda. 2. De allmänna förutsättningarna för häktningDe allmänna förutsättningarna för häktning finns i 24 kap. 1 § rättegångsbalken. Det krävs att brottet kan leda till fängelse i ett år, att den som ska häktas är misstänkt på sannolika skäl (den högsta misstankegraden) och att något av de särskilda häktningsskälen är uppfyllda.De särskilda häktningsskälen är följande:a) Flyktrisk, det vill säga risk för att den misstänkte flyttar, reser iväg, eller på något annat sätt håller sig undan. Jag har svårt att tro att rätten kommer att anse att det finns en flyktrisk i ditt fall eftersom du hittills inte har försökt gömma dig eller liknande. Det finns inget konkret som tyder på att du kommer försöka undandra dig lagföring.b) Risk för att den misstänkte saboterar utredningen (s.k. ”kollusionsfara”). Om du döms för brottet är ju utredningen redan avslutad och det kan därför inte finnas någon risk för att du saboterar något. Denna häktningsgrund kan med andra ord inte alls bli aktuell.c) Risk för att den misstänkte fortsätter begå brott (s.k. ”recidivfara”). Med tanke på att du hittills under utredningen inte verkar ha begått några nya brott vore det konstigt om rätten beslutar att häkta dig på denna grund.Utöver det ovan nämnda krävs dessutom att proportionalitetsprincipen iakttas. Denna princip finns i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken. Häktning får alltså inte ske om det vore onödigt eller oproportionerligt.Utifrån det du har berättat får jag intrycket av att inget särskilt häktningsskäl bör anses vara uppfyllt. Häktning bör alltså enligt mig och utifrån det du har berättat inte ske.(Regler om s.k. ”obligatorisk häktning” finns i 24 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken, men detta är inte aktuellt eftersom det brott som du är misstänkt för inte har ett minimistraff på över två års fängelse). 3. Rätten att yttra sig över fråganEftersom du inte var häktad innan huvudförhandlingen måste rätten ge dig tillfälle att framföra dina synpunkter på häktningsfrågan innan ett beslut om häktning fattas. Detta har slagits fast av Högsta domstolen i rättsfallet NJA 1992 s. 499. 4. Överklaga häktningsbeslutetOm rätten beslutar att du ska häktas kan du överklaga häktningsbeslutet även om du inte vill överklaga domen i målet, vilket framgår av 49 kap. 5 § 6 p. rättegångsbalken. Vad överklagandet ska innehålla framgår av 52 kap. 3 § rättegångsbalken.”Överklagandet skall innehålla uppgifter om 1. det beslut som överklagas, 2. den ändring i beslutet som yrkas, 3. grunderna för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas, när sådant tillstånd krävs, och 5. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis.”Det krävs inte prövningstillstånd för att överklaga ett häktningsbeslut (se 49 kap. 13 § femte stycket rättegångsbalken). 5. SlutsatsDet finns som sagt en möjlighet för rätten att häkta den som döms för ett brott direkt efter huvudförhandlingen med stöd av 24 kap. 21 § rättegångsbalken, men eftersom du redan har varit häktad och därefter släppts på fri fot tror jag inte att något av häktningsskälen i 24 kap. 1 § rättegångsbalken kommer anses vara uppfyllda. Om du ändå mot förmodan skulle häktas kan du överklaga beslutet till hovrätten.Jag hoppas att det var svar på din fråga! Om något verkade oklart får du gärna kontakta oss igen!Med vänlig hälsning

Överskridande av polismans befogenhet

2015-05-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.För cirka en månad sedan kom polisen hem till oss och sa att vår son gjort sig skyldig till trafikbrott och gick utan vår tillåtelse in i vårt hus för att söka efter vår son.När han kom hem påbörjade poliskvinnan ett förhörsliknande samtal, dock utan dokumentation. Vår son erkände, men sa sedan att han var rädd för polisen och kompisarna speciellt polisens son.Jag vet inte om han kört eller någon annan.Vid förhöret tog han tillbaka allt han sade hemma innan förhöret startade. Under förhöret berättade han vad han mindes och dementerade polisens påståenden. Jag detog tyst under förhöret som avslutades med att poliskvinnan kom in i förhörsrummet och ville prata. Jag sa förhöret är slut och vi har inget att tillägga. Nu visar det sig att förhörsledaren glömt en fråga och vill att min son ska komma tillbaka, men jag får ej deltaga för jag försvårar utredningen, de vill att socialen deltager istället. Jag svarade att inget förhör sker utan min närvaro och utan av mig utpekad försvarare.Nu kontaktade de min son i alla fall via telefon klockan 07.45 en morgon utan försvarare, målsman eller någon från socialen...och ställde kluriga frågor.Sa även om nu bevisningen är utom allt tvivel behöver vi inte fortsätta....då ska jag se till han kommer ihåg.....de vägrar detta.De har en fråga:Har du ej stannat vid en polismans tecken.Jag erbjöd att vi kunde skriva ner frågan och posta ett underskrivet svar men de avböjde, de ville träffa honom igen.Upprinningen en övernitisk poliskvinna som begått felaktigheter1 gick in som polis i vårt hus utan vårt medgivande2 kom tillbaka till huset utan att informera varför pratade med sonen3 justera sin rapport
Matilda Hellström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Det saknas viss information i frågan som gör att det inte går att ge ett helt korrekt svar i det konkreta fallet, man jag ska försöka utreda det på en generell nivå.Din son som är minderårig är misstänkt för någon typ av trafikbrott och med anledning av detta har polisen gått in i ert hus utan medgivande, förhört er son utan målsmans närvaro och utan att dokumentera förhöret. Frågan är om polisen har överskridit sina befogenheter och vad man kan göra åt detta.Det har begåtts ett trafikbrott och med anledning av det har polisen troligtvis inlett en förundersökning. Reglerna om förundersökning samt de tvångsåtgärder som får vidtas under en förundersökning finns reglerat i 23–28 kap. rättegångsbalken (1942:740, RB). Om brottet har begåtts av en person som vid gärningstillfället är under 15 år ska ingen förundersökning inledas utan en utredning enligt de särskilda reglerna i lag (1964:167) om unga lagöverträdare. När man är under 15 år kan man inte få någon påföljd så när ett brott begåtts då ska det främst utredas om det finns behov av sociala insatser, främst genom socialtjänstens försorg. I frågan framgår inte hur gammal din son är, så jag kommer främst koncentrera mig på förundersökningsreglerna.HusrannsakanÄven en polis kan göra sig skyldig till hemfridsbrott om hen bryter sig in i ett hus utan lagstöd. Det finns dock undantag när en polis får bereda sig tillträde till en bostad, men om befogenheterna överskrids kan det utgöra ett brott mot art 8 EKMR. Det viktigaste tillfället när en polis kan gå in i någons bostad är när en husrannsakan vidtas. Det finns två typer av husrannsakan; reell husrannsakan när man eftersöker ett föremål eller ett bevis, och personell husrannsakan när man letar efter en person. Oavsett vilken typ av husrannsakan som vidtas måste ingripandet vara proportionellt i förhållande till den skada och lidande som husrannsakan orsakar.För reell husrannsakan krävs att det är ett brott på vilket fängelse kan följa, samt att den som bor där är skäligen misstänkt för brottet. Det hade alltså varit lagligt för polisen att ta sig in i ert hus efter ett beslut om husrannsakan fattats, om er son bor där, det kan följa fängelse för trafikbrottet samt att er son är skäligen misstänkt för brottet. Anledningen till husrannsakan måste då vara att söka efter något visst föremål eller säkra bevis på något sätt.Personell husrannsakan kan vidtas hos den misstänkte eller någon annan om personen man söker ska gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. Det krävs då att det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där. Det finns inget krav på någon särskild svårighetsgrad på brottet när man genomför en personell husrannsakan. Även personell husrannsakan ska dock föregås av ett beslut av förundersökningsledaren om att husrannsakan får vidtas.I ert fall har polisen berett sig tillträde till ert hus för att söka efter er son. Det är oklart om något beslut om husrannsakan fattats, men det är förundersökningsledaren som ska ta beslutet, polisen kan inte agera på eget bevåg. Syftet verkar ha varit för att genomföra ett förhör med sonen, vilket inte är en giltig anledning till att genomföra en personell husrannsakan. Även om beslutet tagits på ett korrekt sätt, är det alltså ingen anledning till att kunna ta sig in ert hus utan ert godkännande. Polisen har alltså agerat inkorrekt i det här sammanhanget.FörhörFörhör vidtas vanligen på polisstationen efter att förundersökning inletts. Undantaget är när till exempel ett trafikbrott precis har inträffat och polisen kan förhöra de inblandade direkt på brottsplatsen. Personen som ska höras kallas till förhöret och det ska hållas på tid och plats som medför minst olägenhet för den som ska höras om inte utredning försvåras avsevärt. Kallelsen till förhöret ska utfärdas i god tid och hämtning till förhör får bara ske om den som ska höras har underlåtit att inställa sig till något förhör. Den som ska förhöras ska också få veta anledningen till att förhöret ska hållas. Vid ett förhör ska, så vitt möjligt, ett förhörsvittne närvara. Det är antingen ett medborgarvittne eller någon anställd på polisen. Anledningen till att regeln finns är för att motverka att förhör inte är offentliga och att allmänheten inte har någon insyn i processen. Den förhörde har också rätt att ha ett biträde eller försvarare närvarande om det ska ske utan men för utredningen. Om någon som är under 18 år är skäligen misstänkt för brott och kallas till förhör ska vårdnadshavaren kallas också, om det kan ske utan men för utredningen. Det medför dock ingen rätt för vårdnadshavaren att närvara. Om det kan följa fängelse på brottet ska också socialtjänsten närvara vid förhöret.I detta fall har ingen kallelse till förhöret utfärdats. Förhöret har hållits i den misstänktes hem och senare via telefon utan föregående kallelse. Detta är alltså ett inkorrekt förfarande, eftersom kallelse ska skickas i god tid och vårdnadshavare ska också kallas även om ingen rätt att närvara finns. Polisen har alltså även i detta avseende inte agerat utifrån reglementet och överskridit sin befogenhet. Ingenting hindrar dock att förhören med er son används i bevissyfte, eftersom även otillåtet införskaffad bevisning är giltigt bevismaterial i domstol. Förhör ska dokumenteras. Det som upptecknats under förhöret ska läsas upp för den som hörts eller att denne på något sätt ska tillåtas granska att det som upptecknats är korrekt. Han ska också tillfrågas om han har något att invända mot innehållet. Uppteckning och granskning ska ske innan förhöret avslutas eller så snart som möjligt därefter. Efter granskningen får uppteckningen inte ändras. Förhöret med er son har inte dokumenterats och han har inte givits någon möjlighet att granska vad som framkommit. Så får det inte gå till och hans rättigheter och kränkts.SlutkommentarPolisen har i ert fall överskridit sina befogenheter och agerat lagstridigt i flera avseenden. För det första har de inte rätt att ta sig in i ert hus utan ert godkännande om inte ett giltigt beslut om husrannsakan som fattats på korrekta grunder. Eftersom det är oklart om något sådant beslut finns, och att förhör med den misstänkte inte är en giltig anledning för husrannsakan har de agerat inkorrekt. De kallade inte heller till förhör i god tid och tillät inte försvarare eller vårdnadshavare att närvara. Förhöret dokumenterades inte i behörig ordning och ingen granskning av vad som antecknats har genomförts. Eftersom ingreppen i den enskildes rättigheter redan har vidtagits finns ingen riktig poäng i att överklaga de beslut som fattats eftersom de inte kan medföra någon ändring och bevisningen ändå kan användas. Det ni kan göra är begära mer insyn i ärendets behandling och se till att ärendet fortsättningsvis sköts på ett korrekt sätt hos polisen. Ni kan även göra en anmälan hos justitieombudsmannen vilket leder till att JO granskar ärendets behandling och kan ge kritik. Det kan inte ge er någon ekonomisk ersättning, men om JO-beslutet innebär en kritik mot myndigheten och tjänstemannen. Poängen med JO-kritik är att det ska förhindra att polisen missköter sig på liknande sätt i framtiden.

Skadestånd - hur väcker man talan efter brott?

2015-05-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag skriver till är med anledning av behov utav rådgivning. Min mamma var med om en ridolycka som orsakades utav annan persons två hundar som attackerade hennes häst. Hon trillade av och fick omfattande skador i sina ben. Olyckan skedde för ca: två veckor sedan. Hon sitter numera i rullstol och det är ovisst om hur hon kommer att kunna gå igen. Min fråga till er är vad ni rekommenderar. Händelsen är polisanmäld men vart och hur hanterar man frågan om skadestånd i detta?
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Skadeståndsanmälan görs lämpligast till polisen eller, om en åklagare är tilldelad ärendet, till åklagaren. Blir det rättegång, vilket förefaller troligt med hänsyn till skadorna, så är sedan åklagaren i normalfallet skyldig att hjälpa din mor med hennes skadeståndstalan. Din mor kan dessutom även ha rätt till ett målsägandebiträde om "hennes personliga förhållanden och övriga omständigheter" innebär att hon har ett särskilt behov av det.Alltså, anmäl skadeståndsanspråket till polisen (eller åklagaren) så snart som möjligt.

Husrannsakan/ erkännande till brott

2015-05-12 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag undrar om polisen får gå in i en lägenhet och utföra en undersökning/husrannsakan utan lägenhetsinnehavarens medgivande? Kan polisen påstå att de har bevis (att hen fått narkotika skickat till sin bostad per brev) så att hen medger det för att hen är rädd och överrumplad? Kan hen ta tillbaka ett "erkännande" om hen varit pressad och rädd? Tacksam för svar
Måns Gottfries |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Av 28:1 Rättegångsbalk (1942:740) (RB), lär paragrafen här, följer att husrannsakan får ske i hus om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa och det sker för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brottet. Angående beviskravet ”anledning att anta” kan nämnas att det allmänt anses som den lägsta nivån, detta framgår av förarbetena, prop.1986/87:112, på sida 102 där uttrycket ”anledning förekommer” istället används med samma innebörd, läs förarbetena gärna här. Det framgår inte av frågan vilka faktiska bevis som legat till grund för misstanken, varför jag inte kan uttala mig om bevisen utgör "anledning att anta". Av frågan att döma rör misstanken någon form av narkotikabrott, något för vilket det är föreskrivet fängelse, detta enligt Narkotikastrafflagen (1968:64), läs lagen https://lagen.nu/1968:64. Läs exempelvis 1 eller 2 §§ som föreskriver fängelse om högst 3 år respektive 6 månader. Formuleringen ”på vilket fängelse kan följa” i 28:1 RB tar emellertid inte endast sikte på vad som är föreskrivet utan vad som kan följa även med beaktande av alla regler som kan inverka på straffskalan i skärpande eller mildrande riktning. Jag vet av frågan inga omständigheter som talar i vare sig skärpande eller mildrande riktning, jag tar således inte hänsyn till några sådana. Utifrån den givna informationen kan således en husrannsakan vidtas med den grund som nämnts. Angående erkännandet till brottet så kan detta erkännande tas tillbaka, det finns inga hinder mot detta. Svaret på din fråga är alltså att husrannsakan kan vidtas på den grunden. En annan sak är att det finns regler om vem som ska meddela förordnande om husrannsakan, dessa kan du läsa i 28:4 och 28:5 §§ som stadgar att det kan ske av undersökningsledare, åklagaren eller rätten och i vissa fall även Polismyndigheten eller polisman. Hur detta gått till framgår inte av frågan men det kan vara en bra idé att fundera över det och jämföra med nyss nämnda paragrafer. Jag hoppas att svaret var till din hjälp.Vänligen,

Delgiven misstanke om snatteri

2015-05-09 i Förundersökning
FRÅGA |Min sambo blev stoppad och misstänkt för snatteri första veckan i januari i år. Blev förhörd av polisen och fick en förenklad delgivning. Efter 17 veckor har han inte hört något från polisen. Behöver han göra något, vad händer nu?
Viktor Serbán |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp!Om man är misstänkt för snatteri ankommer det Polisen respektive åklagare att driva ärendet vidare. Som misstänkt har du alltså inget ansvar att "ta tag" i ärenden utan endast att du förväntas samarbeta med inblandade myndigheter. En förenklad delgivning är ett medel som används för att försäkra sig om att din sambo har tagit del av de uppgifter som myndigheten hitintills lagt fram i målet. Mer om detta kan du läsa här: Förenklad delgivning. Således skulle jag råda din sambo att avvakta tills ni hör något från myndigheterna. Ibland kan ärenden ta längre/kortare tid beroende på hur omfattande förundersökning är. Ni har dock möjligheten att ringa till polisen och fråga hur ärendet fortgår. Som myndighet har de skyldighet att vara behjälpliga, de har även skyldighet att informera så snart något nytt tillförs ärendet, t.ex. ev. rättegång, avskrivande ärendet etc.Hoppas ni fått svar på frågan och hjälp i ärendet! Mvh,