Brott på Åland, laga domstol.

2015-04-30 i Domstol
FRÅGA |Hej! jag har en fråga. Om man, som svensk, blir gripen på Åland för brott, (nu tänker jag mer på ett mindre allvarligt brott alltså, inget grovt), är det då mest troligt att man blir dömd i en finsk eller svensk tingsrätt? Eller är det kanske rentav så att Åland har en egen tingsrätt? Vet ni hur det funkar i detta läge? Vore intressant att veta. Tack på förhand!
Denise Peters |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Åland är en självstyrande del av Finland och ett brott som begås där begås alltså utomlands. Som svensk medborgare kommer du, som huvudregel, att bli dömd i Sverige även för de brott du begår utomlands. Detta regleras i 2:2 § brottsbalken (BrB), här.För att kunna dömas i Sverige krävs det dock att brottet är straffbart både i Sverige och i det land det begås, det finns alltså ett krav på så kallad dubbel straffbarhet, se BrB 2:2 § 3 st. Den svenska domstol som kommer handlägga ärendet kommer vara den där den misstänkte skall svara i tvistemål i allmänhet, eller av rätten i den ort, där han gripits eller annars uppehåller sig, se Rättegångsbalken 19:2 §, här.Utlämning av en misstänkt till en annan stat i samband med brottsutredning blir främst aktuellt vid grövre brott där en frihetsberövande påföljd finns med i straffskalan. Gentemot Finland regleras detta i ett särskilt avtal som slutits de nordiska länderna emellan och som kallas Nordisk arresteringsorder, här. Vänligen

Rätt till försvarare eller biträde vid förhör

2015-04-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag har fått ett btev fram polisen som att jag förkök för stöld på media mark men jag kommer inte i hög någon ting på grund av jag för ett år sedan och senare tider på grund av familije problem använder mycket antideproson tableter och kommnmer inte i hög någon ting men sam tidig mina barn säger att på dem tider jag för sökt att ta mitt live och jag har inlagt på sjukhus och nu i nästan 5 månader jag slutar ata dem tabletter jag har bott i nästan 30 år i svarige och har alderig gört nå¨gån sånt hela mitt live och jag vet inte vad ska jag gura nu som jag kommer inte i hög och jag besviken på mej hör kunde jag göra sodan jag behöver hjläp vad ska jag göra jag ska trärffa polisn och jag vill hjälp på min sidan
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Som jag förstår dig utifrån den information du lämnat, har du kallats till ett förhör hos polisen i anledning av ett försök till stöld. Regler om förhör, försvarare och biträde finns i rättegångsbalken (RB).Om du kallats till ett förhör hos polisen är du skyldig att gå dit, med risk för att annars förpliktas betala vite (23:6a RB) eller hämtas av polisen till förhöret (23:7 RB). Om du är skäligen misstänkt för brottet ska du underrättas om denna misstanke (23:18 st. 1 RB). För det fall de underrättar dig om misstanke, ska de samtidigt berätta för dig att du får anlita en försvarare (21:3 st. 1 RB). En försvarares uppgift är att tillvarata din rätt (21:7 RB). En försvarare får sitta med under förhöret hos polisen, om det kan ske utan men (skada) för utredningen (23:10 st. 4 RB). Möjligheterna för den som leder förundersökningen att vägra försvararen närvaro under förhöret är emellertid väldigt begränsade. Om förutsättningar för anlitande av en offentlig försvarare föreligger ska den som leder förundersökningen göra en anmälan om detta hos domstol (23:5 st. 1 RB). En offentlig försvarare ska förordnas t.ex. när en misstänkt är häktad eller om denne är misstänkt för brott för vilket straffet inte är lägre än 6 månaders fängelse (21:3a RB). Saknar du rätt till en offentlig försvarare kan du istället anlita en privat försvarare på egen hand. Om du nu har kallats till förhör för att höras "upplysningsvis", dvs. du är inte misstänkt, saknar du rätt till offentlig försvarare. Du har möjlighet att skaffa ett juridiskt biträde som får sitta med vid förhöret (23:10 st. 3 RB). Ett juridiskt biträde har ingen försvarsfunktion och får inte vara aktiv under förhöret. Det juridiska biträde har främst en juridisk rådgivande funktion för dig. Alltså vid förhöret får en försvarare sitta med, om du är misstänkt för brottet och om det kan ske utan men för utredningen. I annat fall får ett biträde sitta med. Jag hoppas att det gav svar på din fråga. Är det något som är oklart eller har nya frågor dykt upp, tveka inte för att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,

Kan beslut om nedläggande av förundersökning överprövas?

2015-04-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, det finns starka misstankar om att vår son har utsatts för sexuellt övergrepp på skolan.Trots polisanmälan vill man inte utreda vidare med motiveringen att det saknas tillräckliga bevis. Vad kan jag som privatperson göra för att få åklagaren att ändra sig och väcka åtal istället för att lägga ner förundersökingen, så som nu gjorts?
Tobias Håkansson |Hej, och tack för att ni har valt att ställa er fråga till LawLine. En förundersökning läggs ner i det fallet att det saknas såväl bevis som räcker för åtal som tilltro till att fortsatt utredning skulle leda till sådana bevis. Förundersökningen är dock alltid vilande, och kan återupptas i det fallet att nya bevis tillkommer som gör det möjliga att fortsätta utredningen. Det du som vårdnadshavare kan göra - om du är missnöjd med ett beslut om att lägga ner en förundersökning i vilket ditt barn är målsägande - är att söka överprövning av beslutet. Ansökan om överprövning lämnas till polismyndigheten och enklast är att följa de steg som anges på åklagarmyndighetens hemsida. http://www.aklagare.se/Aklagarens-roll/Atalsbeslutet/Overprovning/Jag hoppas att ovanstående ska ge svar på er fråga, annars är ni välkomna att ställa eventuella följdfrågor i frågeformuläret.

Rättshjälp vid prövning i HD

2015-04-28 i Rättshjälp
FRÅGA |Vilken rättshjälp kan man få vid prövning i HD, oavsett utgången och hur fungerar det om man får ett prövningstillstånd?Tacksam för svar
Odysseas Georgakakis Paulsson |Hej!Tack för att du vänder dig till LAWLINE med din fråga.De aktuella reglerna beträffande rättshjälp uttrycks i Rättshjälpslagen (som du finner här: https://lagen.nu/1996:1619). I nämnda lag stadgas att rättshjälp får beviljas förutsatt att ett antal uppställda villkor är uppfyllda. Till att börja med krävs att rådgivning lämnas i angelägenheten av en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå. Denna rådgivning ska vara i minst 1 timme och högst 2 timmar och finansieras av den som söker rådgivningen– avgiften kan dock sättas ned till hälften om den rättssökandes ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Har rådgivning skett i enlighet med det ovanstående kan en ansökan om rättshjälp göras. För att rättshjälp dock ska beviljas krävs att den sökandes ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr, det finner du i 6 § samma lag. Med ekonomiskt underlag avses den sökandes beräknade årsinkomst sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning. Med tanke på den knappa information som förmedlats kan jag omöjligt veta om ni befinner er över eller under denna spärr, men för enkelhetens skull utgår jag från att ni uppfyller det ekonomiska krav som ställs för rättshjälp. Vidare görs gällande att rättshjälp endast får beviljas om den sökande är i behov av juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på något annat vis. D.v.s. om er angelägenhet är av sådan beskaffenhet att hjälp genom offentlig försvarare kan komma i fråga, då utesluts er möjlighet till rättshjälp. Slutligen stadgas det i lagen att rättshjälp endast får beviljas om det till angelägenhetens art, betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna. Som tidigare nämnt kan jag inte med säkerhet säga att er angelägenhet uppfyller de krav som ställs, med tanke på att jag inte vet vad ärendet berör, men för er egen förståelse vore det av intresse att beakta vad som står föreskrivet. Det är även värt att notera att inte samtliga angelägenheter omfattas av rätten till rättshjälp. 10§ i rättshjälpslagen (som du finner här: https://lagen.nu/1996:1619#P10S1) föreskriver punktvis vilka begränsningar som föreligger, samt vilka ärenden som inte omfattas av rätten. Om vi nu ponerar att ni beviljas rättshjälp så innebär detta rent konkret att staten betalar kostnaderna för ett rättshjälpsbiträde. Förmånen av rättshjälpsbiträde omfattar ersättning för arbete i högst 100 timmar. Domstolen får dock besluta att arbetstimmarna ska överstiga 100 timmar om det finns skäl för det. Rättshjälpen omfattar även de kostnader som uppkommer i samband med utredning och bevisning. Vad gäller utredningen får kostnaderna för detta inte överstiga 10 000 kr. Även ansökningsavgifter omfattas av rättshjälpen. Om ni mot förmodan beviljas rättshjälp efter att betalning erlagts, ska denna avgift betalas tillbaka till er. Det är även viktigt att ha i åtanke att rättshjälpen endast omfattar kostnader gentemot en själv. Om domstolen skulle döma till er nackdel så innebär detta att ni, och inte rättshjälpen, får stå för motpartens rättegångskostnader. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Målsägandes rätt vid nedlagd förundersökning

2015-04-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har blivit utsatt för ett brott som jag anmält till polisen. Polisen har gjort en förundersökning och åklagare har sedan lagt ned målet. Jag har inte fått någon förklaring till varför man lagt ned målet. Inte heller är förundersökningen komplett, och det finns många vittnen som inte är förhörda. Jag vet ju att jag blev utsatt för brottet. Har inte jag rätt enligt lag att få reda skälen till varför åklagaren lade ned målet? Jag har nu begärt ut alla handlingar i förundersökningen, men nekas flera av handlingarna med hänsyn till sekrettesslagen.Har inte jag rätt att få ta del av handlingarna i förundersökningen när jag är målsägande enligt förvaltningslagen? Tack på förhand för svar.
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!Du skall som målsägande bli tillfrågad om du vill bli underrättad om beslut som fattas angående förundersökningen, så som om den läggs ned eller när en huvudförhandling skall hållas. Detta finns det betsämmelser om i 13b § Förundersökningskungörelsen. Skälen till varför en förundersökning läggs ner är ofta för att åklagaren inte tycker att det finns tillräckligt med bevisning för att hålla någon skäligen misstänkt för brottet. Om du som målsägande är missnöjd med åklagarens beslut kan du överklaga detta och få saken prövad av en högre åklagare. En så kallad överprövning av beslutet. Läs mer om detta här.Alla har rätt att få ta del av handlingar från en förundersökningen eftersom detta är offentliga handlingar enligt 2:1 Tryckfrihetsförordningen. Finns det dock en risk för att utlämnandet av handlingarna kan försvårar rättsprocessen kan man dock belägga vissa handlingar med sekretess. Mer ingående om detta kan du läsa här. Jag hoppas att detta kan hjälpa dig!MVH

Rätt att få veta anledningen till en husrannsakan

2015-04-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min minderårige son befinner sej på en adress där en husrannsakan sker. Denne och lgh innehavaren mf tas med till station misstänta för ett ringa brott med endast böter som straff. Jag som vårdnadshavare är med under förhör mm enl praxis.Men jag och sonen får inte veta vad anledningen till husrannsakan eg var. Inga beslag eller fynd fanns i lgh.Har vi inte rätt att få veta anledningen?Mvh
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Huvudregeln beträffande husrannsakan följer av 28 kap 1 § rättegångsbalken och av denna bestämmelse framgår att det måste finnas anledning att anta att ett brott varpå fängelse kan följa har begåtts. Ett beslut om husrannsakan får i övrigt endast fattas om skälen för husrannsakan uppväger de olägenheter som drabbar personen som husrannsakan görs hos. Denna proportionalitetsprincip framgår av 28 kap 6 §. Ett förordnande om husrannsakan ska meddelas av undersökningsledare, åklagaren eller rätten enligt 28 kap 4 §. Enligt dessa regler finns det alltså ingen formell rätt att få reda på anledningen. Troligen gjordes husrannsakan för att eftersöka bevis angående den misstänktes skyldighet till brottet. Om din sons kompis är under 15 år krävs det särskilda skäl för att en husrannsakan ska få ske hemma hos denne enligt 36 § lag om unga lagöverträdare. Detta innebär att den som beslutat om husrannsakan måste ha ännu starkare skäl till att tvångsåtgärden skall utföras. Enligt huvudregeln i 28 kap 1 § rättegångsbalken krävs det att det ska antas att fängelse kan följas på brottet. I det här fallet var påföljden böter vilket kan ifrågasätta beslutets riktighet. Det finns skäl att anta att beslutet om husrannsakan inte är rätteligen fattat. Beträffande din huvudfråga om man har rätt att veta skäl till husrannsakan finns det ingen formell rätt till detta, men skälen utgörs antagligen av att man eftersöker bevisning som ger upplysningar kring den misstänktes skyldighet till brottet. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

God advokatsed

2015-04-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag undrar lite om rättgångsprocessen. Om den anklagade verkligen har genomfört brottet och har en advokat som vet om detta. Måste advokaten säga sanningen då? alltså måste advokaten säga att det är dess klient som har genomfört brottet?
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder till Lawline!Advokaten ska följa god advokatsed, detta stadgas i 8 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken (1942:700). Det innebär att advokaten vid rättegången aldrig får lämna en uppgift som denne vet är osann och får inte heller motsätta sig en uppgift som advokaten vet är sann. Om dennes klient (den anklagade) lämnar en osann uppgift eller motsätter sig en uppgift som denne vet är sann, får advokaten inte anföra denna omständighet inför domstolen och inte stödja klientens talan därpå.Som svar på din fråga får advokaten därmed inte ljuga om denne har vetskap om att dennes klient har begått brottet. Om klienten begär att advokaten ska handla i strid med god advokatsed är advokaten skyldig att frånträda uppdraget. Advokaten har tystnadsplikt och får inte berätta vad klienten anförtrott denne. Med vänliga hälsningar

Bevisbörda

2015-04-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En man i min närhet blev anklagad för misshandel på sitt ex. Hon anmälde honom efter att han gjort slut då det uppdagats att hon köpt saker i hans namn o struntat i att betala de och iom det fått betalningsanmärkningar. Han ska inte ha slagit utan "tagit tag i henne i syfte att skada". Hon har två foton sommelier henne stöder detta och två kompisar som ska vittna om att hon pratat om misshandel under deras förhållande. En av dessa "kompisar" skickade sent i höstas sms till mannen i fråga o bad honom få kvinnan att sluta terrorisera henne.Nu säger mannens advokat att mannen inte behöver några vittnen eller annat eftersom det är upp till åklagaren att bevisa hans skuld. Arbetar man verkligen på det viset?Denna kvinna är en av de mest manipulativa människor jag har stött på. Hon gör ALLT för att ha makten i förhållanden och hon förstör människors liv på alla sätt hon kan. Jag har själv varit utsatt för hennes terror. Mannen det handlar om är min exman. När hon kom in i hans liv förlorade han kontakten med alla sina barn i rask takt, det är fyra st. Han har inte träffat de på flera år pga att hon "förbjudit" honom. Jag har bevis för hur hon varit mot mig, barnen och jag har kontakt med hennes syster som också varit utsatt o hon har brutit helt med denna kvinna.Inte första gången hon gör sådana här saker heller men hur kan hon komma undan? Ska verkligen inte exmannen få använda sig av bevis som visar hur hon gör mot andra? Vad kan han göra? Rättegången är nu på ons....
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Det som advokaten har sagt till din exman stämmer. Det kallas att åklagaren har ”bevisbördan” och så är fallet i alla brottsmål. Det innebär att den tilltalade betraktas som oskyldig tills att motsatsen har bevisats. Om åklagaren kan styrka sitt yrkande så går sedan bevisbördan över på motparten som får motbevisa påståendena. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårat frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.