Underrättelse om nedlagd förundersökning

2015-04-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Min sambo blev anmäld av sin f.d flickvän om "försök till bedrägeri". Han är oskyldig till detta och har varit på förhör hos polisen 20/1 -15 och polisen sa att det förmodligen kommer läggas ner. Nu har hans f.d flickvän skrivit att anmälan är nedlagd då hon hade fått veta detta av polisen men min sambo har inte hört något från polisen varken på mail eller brev. Måste inte polisen meddela även den "misstänka" om att anmälan är nedlagd eller är det upp till den anklagade själv att kontrollera om anmälan är nedlagd eller inte?MvhSofie
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att den som har varit misstänkt för brott måste underrättas om förundersökningen läggs ner. I 14 § förundersökningskungörelsen står följande:Läggs en förundersökning ned eller beslutas det att åtal inte ska väckas, ska den som hörts som skäligen misstänkt för brottet underrättas.Det krävs alltså att din sambo var skäligen misstänkt för att polisen ska ha en skyldighet att underrätta honom om att förundersökningen har lagts ner. Hur vet han då om han är eller var skäligen misstänkt för brottet? Svaret på den frågan finns i 23 kap. 18 § rättegångsbalken. Där står det att den som är skäligen misstänkt för ett brott ska underrättas om misstanken när han eller hon hörs, det vill säga under förhör med personen.Om din sambo fick veta under polisförhöret att han var skäligen misstänkt för brottet har han nu rätt att få veta om förundersökningen har lagts ner. Om han inte var skäligen misstänkt behöver inte polisen underrätta honom.Jag hoppas att det var svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen.Med vänlig hälsning

Bevisvärde vittnesmål i brottmål

2015-04-02 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Blev tagen för rattfylla i norge!!Vi var tre i bilen,,jag körde in i ett räcke,bilen blev stående,vi gick till en mack,ca 1 km därifrån,,ca 30 min senare kommer polisen dit,efter div förhör tas jag med på blodprov!Två av oss nekar,den tredje säger att jag kört bilen!!vittnet var stupfull,påverkad av Morfintabletter,chockad efter krocken,slog huvudet i kraftigt vid krocken,fick panikångest,så han ville bara därifrån,han blev även pressad av polisen,han hade en fjäderbatong i fickan,han skulle slippa åtal för den ,om han sa vem som körde,så han namngav mej,bara för att komma därifrån!!Jag sa till polisen,att en fjärde person kört bilen,han avvek pga bilen var svreggad o han var Norsk,som Norsk får man tydligen inte köra en utlandsreggad bil,,Kan tilläggas att det är bara jag som varit på förhör,bara blod o utandningsprov på mej,trots att detta hände 11 dec 2014!!OBS!!Han som vittnade vill ta tillbaka vittnesmålet,han säger att han inte skrivit under något!!Han har även en cysta i huvudet,så han går på regelbundna kontroller,,det vi undrar??hur stor chans blir det,att han är trovärdigt vittne??
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Bevisfrågor är svåra att bedöma, då det är en rad faktorer som påverkar utgången av ett mål. Det man alltid ska ha i bakhuvudet när det gäller brottmål är att det är åklagaren som har bevisbördan för att den åtalade har begått gärningen. Det ska vara ”ställt bortom allt rimligt tvivel” att en person är skyldig för att han eller hon ska kunna fällas för brottet. Detta höga beviskrav uppfylls bara om de enda invändningar som görs mot att personen är skyldig är orimliga. Vad som är orimligt och inte får bedömas från fall till fall.Vittnesmål är en viktig del i den bevisning som läggs fram i målet, tillsammans med övrig bevisning som förhör med den tilltalade och målsäganden, samt teknisk bevisning. Ett vittne måste i det allra flesta fall avlägga vittnesed, se Rättegångsbalken (här) 36:11. Om vittnet avlagt vittnesed och därefter medvetet avlägger ett felaktigt vittnesmål begår han/hon ett brott kallat mened och kan dömas till böter eller fängelse, se Brottsbalken (här) 15:1. Det innebär alltså en stor risk att i ett vittnesmål lämna felaktiga upplysningar, varför rätten ofta sätter stort värde till vittnesutsagorna.Vid en bedömning av sanningshalten i ett vittnesmål brukar man bedöma såväl vittnets trovärdighet som dess tillförlitlighet. Ett vittne kan verka trovärdigt om han avger en sammanhängande, rimlig berättelse av händelsen, men andra faktorer, som till exempel relationen till den tilltalade eller målsäganden, kan göra att vittnet ändå inte bedöms tillförlitligt. I ditt fall finns det starka skäl att ifrågasätta såväl vittnets trovärdighet som dess tillförlitlighet.Det faktum att vittnet i ditt fall vid förhöret precis varit med om en olycka, att han var berusad och gick på starka mediciner och att han fortfarande går på behandlingar talar mot att personen är trovärdig i sin utsaga. Det finns alltså skäl att sänka bevisvärdet på grund av vittnets personliga förhållanden.Om det som du skriver också finns anledning att anta att personen blivit pressad och känt att enda sättet att ta sig därifrån var att lämna felaktiga upplysningar, är det också något som sänker bevisvärdet på utsagan. Även om historien verkade sammanhängande och logisk då personen berättade den, finns det omständigheter runtomkring som tyder på att utsagan inte ska ses som tillförlitlig.Du skriver dessutom att vittnet vill ta tillbaka sin utsaga. Om vittnet avviker från vad han/hon tidigare berättat i polisförhör, kan detta gamla förhör läggas fram, se Rättegångsbalken 36:16 2 stycket, men då med beaktande av ett klart lägre bevisvärde än om vittnet i rättegången bekräftat sin tidigare utsaga.Det går inte att ge ett säkert svar på hur utfallet i ditt mål kommer bli, då det finns så många faktorer som påverkar bedömningen. Att ett vittnesmål ges ett lågt bevisvärde innebär inte i sig att personen frikänns, det kan fortfarande finnas stark bevisning som räcker för att uppnå åklagarens höga bevisbörda. Det du och ditt försvar kan göra är att trycka på de punkter där historien faller, och på så sätt lägga över bevisbördan på åklagaren. Det är upp till denne att hitta tillräckligt med annan bevisning för att kunna få igenom en fällande dom.Lycka till framöverMed Vänliga Hälsningar

Varför dröjer åtalet fast utredningen är klar?

2015-03-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |En person som finns i ett börsnoterat företag är misstänkt för insiders brott. Åklagaren säger(i pressen) att utredningen är klar och inget finns att tillägga och att åtal är att vänta tidigast i April, 2015.Detta sägs i slutet januari 2015,och han har skjutit på åtalet 1 gång tidigare. skulle varit väckt i Dec 2014.men nu när utredningen är klar, som åklagaren själv sägervarför väcks inte åtal på en gång, utan tidigast april ??Varför gå ut i pressen och göra stora rubriker om detta flertal ggrsom skadar företaget??Hoppas ni förstår frågan och mina funderingarskall bli kul att läsa erat svar
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. När ett brott misstänks så görs en förundersökning. När förundersökningen är klar ska åklagaren besluta sig för om denne ska väcka åtal eller ej. Åklagare har så kallad absolut åtalsplikt för de flesta brott, dvs åklagaren är skyldig att väcka åtal om denne anser att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och det går att bevisa vem som har begått brottet, se 20 kap 6 § Rättegångsbalken (RB).När förundersökningen är klar och åklagaren som i fallet du beskriver har bedömt att brott kan bevisas och att det även kan bevisas vem som har begått det ska alltså åtal väcka. I större eller mer omfattande brott kan det ta ett tag för åklagaren att få klart åtalet, då ett åtal bland annat ska innehålla den så kallade gärningsbeskrivningen. I den ska åklagaren beskriva gärningen och när rätten sedan skall döma så är det enbart innehållet i gärningsbeskrivningen som domen få baseras på (RB 30 kap 3 §). Det är alltså viktigt att åklagarens gärningsbeskrivning är heltäckande och korrekt. Som ett förenklat exempel så anta att någon blir anmäld för att ha slagit och sparkat någon annan, och efter förundersökningen anser åklagaren att det går att bevisa både brott och vem som har gjort det. Om åklagaren då i gärningsbeskrivningen enbart skriver att X har sparkat Y, så kan X inte dömas för att ha slagit Y även om det kan bevisas. I större, mer omfattande fall kan det alltså ta ett tag för åklagaren att sammanställa åtalet och bland annat få en heltäckande gärningsbeskrivning. Åklagaren arbetar oftast med flera mål parallellt, vilket gör att det kan behövas ytterligare tid för att kunna sammanställa ett åtal.I normalfallet så begränsas den tid åklagaren har på sig att väcka åtal av preskriptionsreglerna i brottsbalken, vilken preskriptionstid ett brott har beror på brottets straffskala.I det scenario du beskriver har åklagaren alltså bedömt att åtal ska väckas, men också bedömt att denne kommer att hinna lämna in åtalet till rätten tidigast i början på april. Huruvida åklagaren gått ut i pressen självmant eller om pressen sökt upp åklagaren med frågor är omöjligt för mig att veta. Pressen är ofta intresserad av att veta hur det går i större utredningar, och det är pressen som sätter de stora rubrikerna. Vänligen,

Vittnesplikt i civilmål

2015-03-23 i Vittna
FRÅGA |HejGäller vittensplikt även i civilmål?
Sebastian Larsson |Hej och tack för din fråga! Som huvudregel i Sverige föreligger en vittnesplikt oavsett om det är tvistemål eller brottmål. Vittnesplikten innebär i kort att de personer som är kallade till förhandlingen måste vittna vid den angivna tidpunkten. Det finns dock undantag till vittnesplikten, till exempel om personen är under 15 år eller närstående till part, 36 kap. 3-5 §§ rättegångsbalken (se här). Vägrar personerna att infinna sig trots kallelse och saknar giltig anledning till det kan de förläggas att betala vite eller bli hämtade. Sammanfattningsvis bör sägas att du är skyldig att vittna i Sverige om inte några av undantagen från vittnesplikten föreligger. Vänliga hälsningar,

Bestrida strafföreläggande

2015-04-11 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Jag har ett strafföreläggande framför mig där en person står anklagad för narkotikabrott, ringa brott, olovligen brukat cannabis, morfin och kodein. Personen i fråga har blivit utsatt för brott, mordförsök och är svårt brännskadad och ligger på sjukhus. Personen erkänner för polisen att hen dragit några bloss (cannabis vid ett tillfälle) och hen har även fått två tabletter citodon av en bekant p.g.a. tandvärk men har inte brukat något morfinpreparat. Hen uppger att hen har blivit neddrogad i samband med mordförsöket men kan inte bevisa det. Har stora minnesluckor från tiden runt händelsen. Vad är bäst att göra nu, försöka betala strafföreläggandet på 3855kr (hen har väldigt dålig ekonomi) eller bestrida det och hoppas på en mindre summa? Tack på förhand!
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett strafföreläggande är ett föreläggande utfärdat av åklagaren som syftar till att den misstänkte omedelbart ska ha möjlighet att erkänna sin gärning och godta påföljden, utan att någon rättegång inleds (48 kap. 1 § rättegångsbalken). Om den misstänkte bestrider ett strafföreläggande, kommer åklagaren med största sannolikhet att väcka åtal vid behörig tingsrätt. Huruvida personen i din frågeställning bör godkänna eller bestrida strafföreläggandet är svårt att svara med, med tanke på att det är en mängd faktorer, som är okända för mig, som spelar in i bedömningen. Vet den misstänkte med sig att han eller hon är helt oskyldig, talar detta för att bestrida strafföreläggandet. Leder bestridandet till en rättegång, är det åklagaren som har bevisbördan för att den misstänkte begått brottet (narkotikabrott i ditt fall). I brottmål är beviskravet högt satt. Det måste vara ställt utom rimligt tvivel att den misstänkte begått brottet. I praktiken betyder detta att det överhuvudtaget inte får finnas en rimlig, alternativ förklaring till det inträffade. Efter en rättegång är det sedermera rätten som ska värdera bevisningen som lagts fram och är det inte ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått gärningen, ska han eller hon frikännas. Det är även värt att nämna att åklagaren har en skyldighet att iaktta objektivitetsprincipen. Åklagaren ska inte bara ta upp omständigheter och bevis som talar mot den tilltalade, utan även omständigheter och bevis som talar till dennes fördel (jfr 23 kap. 4 §). Väljer personen i fråga att bestrida strafföreläggandet, leder detta i normalfallet till att åtal väcks mot personen. Skulle personen fällas till ansvar, kan denne ådömas en annan påföljd. Men kom ihåg att beviskravet är högt ställt i brottmål och att det är åklagaren som har bevisbördan (även om det är till den tilltalades fördel om denne själv har goda bevis som talar till dennes fördel). Om du vill läsa mer om strafföreläggande kan du göra det på Åklagarmyndighetens sida här.Vänliga hälsningar,

Skyldigheten att vittna

2015-04-02 i Vittna
FRÅGA |Får polisen hota folk för att prata?För detta har hänt mig och flera när vi varit ner kallade på förhör, för att dom vill att vi ska vara vittnen.
Denise Peters |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om detta finner vi i Rättegångsbalken, RB, här.Polisen har rätt att kalla vem som helst till förhör som de tror kan bidra med viktig information i en pågående förundersökning om brott, se RB 23:6 §. I den mån det är lämpligt kan även en person bli skyldig att betala vite om denne inte inställer sig till förhöret, se RB 23:6 a §. Om en person uteblir från ett förhör och dennes vittnesmål är särskilt viktigt har också polisen rätt att hämta denne till förhöret, se RB 23:7 §. Detta betyder helt enkelt att i den mån polisen tycker att ditt vittnesmål är särskilt viktigt så får de ta till en del tvångsmedel för att få dig att inställa sig. Jag kan inte av din fråga utläsa exakt vilka hot det är som uttalats men polisen får alltså varna om att man kan komma att behöva betala vite i den mån man inte kommer till ett förhör samt att de alltså också har möjlighet att hämta den som ska lämna vittnesmål om denne utan giltig orsak inte kommer till förhöret. Man är sedan skyldig att stanna kvar i 6 timmar. Detta kan verka som mycket långtgående möjligheter för rättsväsendet men lagstiftaren har här gjort en avvägning mellan behovet av att kunna utreda de brott som begås och den enskildes rätt att slippa vittna. Här har det alltså ansetts att det faktum att brottsutredningar görs korrekt och behovet av att få fram all information av vikt är såpass viktig att de som har kallats att vittna därför ålagts en viss plikt att göra så. Hoppas detta svar hjälpte dig!Vänligen

Ordning för prövning av yrkanden

2015-03-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Får en domstol avgöra en svarandes andrahandsyrkande utan att pröva ett förstahandsyrkande? T.ex bifalla en kvittningsinvändning som framställts i andra hand innan man prövat invändningen om att fordringen redan är betald?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Eftersom det talas om fordringar antas det i fortsättningen röra sig om ett dispositivt tvistemål. I ett sådant råder den s.k. dispositionsprincipen innebärande att domstolen ej får döma över ”annat eller mera, än vad part i behörig ordning yrkat”, varav följer att det vore fel att pröva en parts yrkanden i en annan ordning än den som yrkats (se 17 kap. 3 § rättegångsbalken). Domstolen skall således först pröva förstahandsinvändningen för att därefter övergå till andrahandsinvändningen. Rättegångsbalken finner du här. Vänligen,

Domstols behörighet och komplettering av stämningsansökan

2015-03-22 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag bor i Göteborg och åkte ner till Lund med min vän för en shoppingshelg. Väl där nere så köpte jag en jacka och nu när jag kommit hem så har sömmen släppt från fodret och jackan är trasig. Den var väldigt dyr och jag förväntade mig mycket bättre kvalité. Jag har ringt till butiken ett flertal gånger men dem bryr sig inte om att fixa mitt problem. Min fråga är nu, vart jag ska lämna in min stämningsansökan, för jag skickade in en ansökan till Göteborgs tingsrätt , och nu har jag fått ett föreläggande från dem där de vill att ja ska förklara varför dem är behöriga att pröva tvisten. Jag antar att jag kanske borde skickat in den till Lunds tingsrätt, eller vad menar dem?
Amanda Lidberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om laga domstol, alltså till vilken domstol ansökan om stämning ska ske, finns i 10 kap. Rättegångsbalken. Huvudregeln inom tvistemål är att talan ska väckas vid tingsrätten på den ort där motparten har sin hemvist. I detta fall skulle det innebära Lund.Enligt 10 kap. 1 § 3 st Rättegångsbalken gäller dock att om motparten är exempelvis är ett bolag eller ekonomisk förening att ansökan om stämning ska ske på den ort där styrelsen har sitt säte, vilket inte behöver vara samma ort som där affären ligger.Dock gäller i tvist mellan näringsidkare och konsument gällande att talan mot näringsidkare får väckas i den ort där konsumenten har sin hemvist. Se 10 kap. 8 a § Rättegångsbalken. Detta skulle alltså för din del innebära Göteborg om du har köpt varan, som privatperson för personligt bruk, från en butik och din motpart därmed är näringsidkare.En ansökan om stämning ska bland annat innehålla uppgifter om sådana omständigheter som gör den adresserade tingsrätten behörig. Se vidare 42 kap. 2 § Rättegångsbalken. Har du i stämningsansökan inte angett varför just Göteborgs tingsrätt är behörig så kan ansökan därmed anses bristfällig och, som nu skett, du blir ombedd att komplettera dessa uppgifter. Det du ska göra är alltså att ange varför Göteborgs tingsrätt är behörig, eventuellt på grundval av 10 kap. 8 a § Rättegångsbalken då jag förstår det som att du är konsument och har handlat av en näringsidkare som i tvisten är din motpart. Skulle Göteborgs tingsrätt efter komplettering trots allt inte anse sig behörig så ska tingsrätten självmant överlämna stämningsansökan till en annan domstol, om de finner den behörig istället. Detta såklart bara så länge sökanden, i detta fall du, inte har något emot det och om annat skäl emot inte finns.Hoppas detta har hjälpt dig att få klarhet i situationen.Vänliga hälsningar,