Allmänt åtal, återta anmälan

2014-06-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Jag vill inte medverka i en polisutredning mer mot min tidigare sambo som är misstänkt för misshandel, övergrepp i rättssak samt skadegörelse och stöld. Vi kommer att göra upp i godo. Jag har redan varit på videoinspelat förhör och mitt x har erkänt att han tagit strypgrepp. Vad kan jag göra för att förmildra för mitt x.
David Ingvarsson |Hej.Brotten din tidigare sambo misstänks för går under beteckningen allmänt åtal (20 kap 3 § rättegångsbalken). Det innebär att åklagaren väcker åtal för det allmännas, det vill säga samhällets räkning. Det krävs då inte att brottsoffret själv vill att den misstänkte åtalas (20 kap 2 § rättegångsbalken). För att ett åtal ska kunna väckas måste bevisningen vara tillräckligt stark så att åklagaren på objektiv grund ska kunna förvänta sig en fällande dom. Det kan alltså hända att åtal inte väcks, trots att ett brott har begåtts, för att åklagaren bedömer att det inte finns tillräckligt med bevis för att åstadkomma en fällande dom (20 kap 9 § rättegångsbalken).Du kan välja att inte längre medverka i rättsprocessen och därmed ge åklagaren ett sämre bevisläge vilket skulle kunna leda till att åtal inte blir aktuellt. Eftersom din tidigare sambo erkänt är det dock ganska troligt att åklagaren ändå väljer att driva åtalet. Som målsägande har du ingen skyldighet att vittna (36 kap 1 § rättegångsbalken) vid en huvudförhandling men däremot kan du kallas till målsägandeförhör i bevissyfte (enligt 37 kap 1 § rättegångsbalken). Skillnaden mellan att vittna och kallas till förhör i bevissyfte är att du inte har någon skyldighet att tala sanning i det senare fallet. I Sverige har vi dock fri bevisprövning (35 kap 1 § rättegångsbalken) vilket innebär att även din tystnad kan tillmätas bevisvärde, detta bevisvärde brukar emellertid vara mycket lågt.Sitter du tyst eller ändrar din berättelse har åklagaren rätt att hänvisa till tidigare polisförhör (37 kap 3 § och 36 kap 16 § rättegångsbalken) och då är det sedan upp till rätten att avgöra om de tidigare förhören är tillräckligt trovärdiga för fällande dom.Blir det rättegång och du tycker att det känns jobbigt har du dessutom rätt att kräva ett målsägandebiträde som är som ett stöd för dig under rättegångsprocessen (lag om målsägandebiträde 1,3 och 4 §§)Rättegångsbalken hittar du Här!Lag om målsägandebiträde hittar du Här!Hoppas svaret gjorde dig lite klokare även om det kanske inte var det svar du ville höra.Mvh

Beviskravet i brottmål

2014-06-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Nu är det såhär att jag var på en fest med min kompis och vi båda var berusade (jag lite mer). Och då har någon anmält oss för skadegörelse personen menar att ha hoppat på en bil. Där polisen säger att skadegörelsen har begåtts har jag och min kompis aldrig varit på vittnet pekade ut oss och nu blir jag kallad till förhör. Vad kommer att hända nu för jag vet att anmälarens ord är starkare än 2 berusade ungdomar?
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Ja, det som kommer hända att nu är ni kommer att bli kallade till förhör, kanske fler än en gång. Därefter gör polisen klart förundersökningen och sedan är det upp till en åklagare om denne vill väcka åtal eller inte. Utifrån de uppgifter du lämnat, har jag svårt att se att endast anmälarens ord räcker för att ni ska kunna fällas av en domstol - det räcker förmodligen överhuvudtaget inte ens till att åklagaren beslutar sig för att väcka åtal mot er. I ert fall torde krävas någon form av teknisk bevisning, fler vittnen eller annan stödbevisning för att åklagaren ska väcka åtal. Det gällande beviskravet i brottmål brukar uttryckas som att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den/de åtalade har agerat så som åklagaren påstår. Det är väldigt svårt - t.o.m. för erfarna jurister - att i konkreta termer förklara vad som krävs för en fällande dom. Vissa brottmålsadvokater hävdar att hur en domstols bevisbedömning kommer att falla ut är att likna vid ett lotto.Om det du skrivit i din fråga hit är sant, behöver du knappast oroa dig för att du ska hamna i rättegång.Hoppas du fått svar på din/dina frågor.

Delgivning genom spikning

2014-06-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min sons far håller sig undan för att slippa erkänna faderskapet. Tingsrätten har beslutat om blodundersökning och skickat en stämningsman som hittills inte nått framgång efter några försök. Måste han delges personligen eller vad sker i långa loppet? Han har ingen känd arbetsplats och "är inte hemma" enligt rumskompis.
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaDin sons far behöver inte delges personligen utan den handling som ska delges kan lämnas till en annan person som sedan ska lämna handlingen till den som ska delges, alltså skulle faderns rumskompis kunna få delgivningen och sedan lämna den till din sons fader. Dock måste rumskompisen samtycka till att ta emot delgivningen. Detta stadgas i Delgivningslagen 34§En annan möjlighet (om exempelvis rumskompisen vägrar ta emot delgivningen) till delgivning är genom så kallad spikning, vilket anges i 38§. Spikning kan bli aktuellt när delgivning på annat sätt inte varit möjligt. Handlingen som ska delges lämnas då i anslutning till din sons faders bostad och han anses då delgiven när handlingen lämnats (enligt 39§ delgivningslagen) Här finns en länk till delgivningslagen https://lagen.nu/2010:1932 Jag hoppas du fått svar på din frågaVänligen

Stadsfästa ett förlikningsavtal

2014-06-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har en fråga om hur jag skall få ett förlikning avtal stadsfäst samt hus jag skall få in en klausul om vite om avtalet inte fullföljs.Mvh Jonas
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.När man kommit överens om hur en uppkommen tvist ska lösas har man ingått ett förlikningsavtal, vilket kan stadfästas av rätten, se RB 17:6. Eftersom att avtalet är slutet kan rätten inte självmant ta upp frågan om förlikningen ska kombineras med ett vite, men du som kärande kan väcka en fastställelsetalan om att denna vitesklausul är avtalat mellan er parter. Om det däremot inte är avtalat är enda möjligheten att få en sådan klausul med i överenskommelsen, och i förlängningen i en stadsfästning, är om ni parter kommer överens om det.För att förlikningen ska stadsfästas krävs att båda parter begär det hos rätten, alternativt att den ena ansöker om stadsfästning med den andres tillstånd. En ansökan härom lämnas därom till den tingsrätt i vilket du svarar i, vilket brukar vara din hemvist.Hoppas jag svarade på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Återkalla talan indispositivt mål och vilken part har rätt att ändra talan

2014-06-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hej om jag förstått saken rätt är ett umgängesmål indispositivt. Vad finns det för stöd i rättsbalken för att jag som kärande kan återkalla målet. Kan motparten lägga in andra punkter som vårdnad i ett mål som jag är kärande och har stämt om umgänge?
Jennifer Rönnerhed |Hej!Tack för din fråga.Precis som du skriver stämmer det att umgängesmål är indispositiva. Vårdnad och boende är också indispositiva. Att ett mål är indispositivt innebär ur ett processrättsligt perspektiv att förlikning inte är tillåten i dessa mål parterna emellan.  Familjerätten är en del av civilrätten. Stöd för att återkalla talan finns i 13 kap. 5 § RB https://lagen.nu/1942:740#A2. I paragrafen nämns att det måste vara fråga om en tvist där förlikning är tillåten. Endast i dispositiva tvister är förlikning tillåten detta betyder att 13 kap. 5 § 1 stycket inte är tillämpligt på indispositiva mål vilket omfattar umgänge. I indispositiva tvistemål har rätten ett större ansvar för utredningen vilket slås fast i 6 kap. 19 § FB https://lagen.nu/1949:381#K6.Vid en indispositiv tvist gäller följande: "Enligt 13 kap. 5 § andra stycket RB är en återkallelse av käromålet i ett indispositivt mål, som gjorts sedan dom fallit, utan verkan om den gjorts utan svarandens samtycke. Motsatsvis framgår att återkallelsen har verkan, om den gjorts innan dom fallit." Taget från NJA 2008 s. 304. Detta innebär att målet kan avskrivas om återkallelse sker innan första instansen (tingsrätten) har meddelat sin dom.När det gäller om motparten kan ändra talan genom att utvidga den för att lägga till vårdnad gäller 13 kap. 3 § RB. Huvudregeln är att en väckt talan inte får ändras. Käranden har under vissa omständigheter möjlighet att ändra en redan väckt talan utifrån de tre punkter som anges i paragrafen. En motpart, d.v.s. svaranden, har inte möjlighet att ändra en talan som käranden har väckt. Vad svaranden möjligen skulle kunna göra är en så kallad genstämning 14 kap. 3 § RB.

Vad är ett bestämt yrkande?

2014-06-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är ett bestämt yrkande och kan ett yrkande vara obestämt?
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!"Yrkande" är ett annat ord för "det man vill att rätten ska besluta". Yrkandet måste per definition vara bestämt, eftersom rätten inte kan ge ett otydligt beslut. Det finns alltså inget som heter "obestämt yrkande" inom processrätten. Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.Vänligen,

Häktning av rätten, ex officio

2014-06-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får Rätten självmant,utan att Åklagaren begärt häktning, besluta om att en åtalad som är på fri fot vid domen, skall häktas vid en fällande dom
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaRätten har enligt rättegångsbalken (RB) 24:17 en möjlighet att ex officio (av egen kraft) ta upp och pröva en fråga om att en häkta en åtalad person utan att en åklagare framställer en sådan begäran. Åtalet måste dock röra sådana gärningar som medger häktning enligt 24:1 RB, alltså att åtalet rör en gärning där ett års fängelse kan vara påföljd vid fällande dom samt att det finns en risk för att den åtalade försöker fly undan lagföring, fortsätter att begå brott eller försöker försvåra utredningen av brottet. Här finns en länk till rättegångsbalken https://lagen.nu/1942:740#A2Jag hoppas du fått svar på din frågaVänligen

Norsk process- och arbetsrätt

2014-06-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag arbetade i Norge i somras och arbetade ganska mycket övertid. I Norge finns det lag på att 40 % ersättning ska utgå, även om arbetgivaren inte är bunden av ett kollektivavtal. Mina föredetta arbetsgivare ville inte betala ut någon ersättning till mig. Jag har därför tagit upp saken i Förliksraadet, den lägsta rättsliga instansen. Min fråga är vilken typ av bevisning en domare skulle kräva för att jag ska få rätt. Jag har exempelvis fortfarande timlistor i original, arbetskontrakt och mejlkonversationer samt att de jag arbetade med skulle vara villiga att ställa upp och vittna. Är det nödvändigt och vad skulle de i så fall styrka? Vilken dokumentation måste jag framställa? Kan min arbetsgivare ta upp andra saker, som att det skulle vara en hämndaktion, vilket skulle undergräva min trovärdighet.
Farhad Niroumand |Hej,Då din fråga berör norsk arbetsrätt och processrätt bör du kontakta en advokat i Norge. Du finner norska advokater via denna hemsida .Med vänlig hälsning,