Om käranden uteblir från förberedelsesammanträdet

2014-10-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som kan hända om man skickat en stämningsansökan till tingsrätten och sedan blivit kallad till ett förberedelsesammanträde, men uteblir från detta eftersom man anser att man redan lagt fram så mycket bevisning att man inte behöver närvara? Finns det risk att man t.ex. döms för något brott? Dessutom undrar jag vad som avgör vilken tingsrätt man ska skicka stämningsansökan till. Om den jag skulle vilja stämma t.ex. bor i Stockholm medan jag bor i Göteborg, vilken tingsrätt ska jag då vända mig till?
Alexandra Wikner |Hej, och  tack för din fråga!Reglerna kring rättegångar finns i Rättegångsbalken (RB). När stämning utfärdats ska förberedelse äga rum enligt RB 42 kap. 6 §. Båda parterna ska närvara, men om du inte blivit ålagd att personligen infinna dig så räcker det med att ditt ombud närvarar för att du ska anses ha inställt dig.Om det är fråga om ett dispositivt mål, alltså det rör någonting där det är tillåtet med förlikning, så ska rätten sträva efter att parterna ska förlikas eller enas, och kan om parterna går med på det besluta om medling (RB 42 kap. 17 §). Det är ur rättens synpunkt viktigt att parterna endera personligen eller via ombud närvarar vid förberedelsesammanträdet då ett av flera syften med den är att undersöka förutsättningarna för förlikning (42 kap. 6 § punkt 5). I dispositiva mål kan Tingsrätten förelägga käranden (den som stämt någon) att inställa sig eller lämna svaromål med påföljden att tredskodom annars kan meddelas. En tredskodom riktad mot käranden innebär att stämningen ogillas eller att målet avskrivs (RB 44 kap. 2 §, 4 § och 8 §). Om man ålagts att inställa sig personligen kan även vite dömas ut. Är det fråga om ett mål där det inte är tillåtet med förlikning kan kärande föreläggas att inställa sig till sammanträdet med påföljd att käromålet annars förfaller (RB 42 kap. 12 § 2 st). Det innebär att om du ändå inte inställer dig så förfaller din stämning mot den andra. Även här kan vite dömas ut om man ålagts att inställa sig personligen.Om man inte infinner sig i rätten och hade så kallat laga förfall blir det ingen påföljd. Laga förfall kan till exempel vara att man varit sjuk eller att kollektivtrafiken oväntat stått still (RB 32. kap 6 och 8 §§), men man måste alltså ha en enligt rätten giltig anledning för det ska anses som laga förfall. Om du bara struntar i att gå dit riskerar du alltså att målet avskrivs eller att käromålet förfaller. Om du är ålagd att personligen infinna dig vid vite kan du då även bli skyldig att betala vitet. Det är som du ser en mycket god ide att närvara om är kallad till förberedelsesammanträde. Detta även om, eller kanske snarare just för att käranden anser sig ha lagt fram övertygande bevisning. Det vore ju synd att riskera hela stämningen med att inte dyka upp. Om det är en privatperson du vill stämma så lämnar du in stämningen till tingsrätten där denne bor, vill du stämma någon som bor i Stockholm är det alltså till tingsrätten där du ska skicka in stämningen (RB 10 kap. 1 §).Vänligen, 

Hur ärendetyp anges i målnummer

2014-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar vad "T" betyder framför ett målnummer? Exempelvis "Mål nr T 6538-11". Även "FT" och "B" förkommer också ibland, vad står dessa bokstäver för? Tack på förhand!
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.De bokstäver som inleder ett målnummer anger vilken typ av ärende det rör sig om. ”T” står för tvistemål, ”FT” står för förenklat tvistemål och ”B” står för brottmål.Vänligen,

Skolfråga - bevisbörda i våldtäktsmål

2014-09-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, Jag behöver också hjälp med mitt gymnasiearbete och såg att min kompis fick det. Jag vill skriva ett lagförslag om omvänd bevisföring i gruppvåldtäkt. Vilka är då lagarna som tyder på att offret måste bevisa att det faktiskt skett en våldtäkt och inte tvärtom? För jag har läst att det är så i praktiken. Hur skulle jag kunna formulera mitt lagförslag lagstiftningsmässigt?Tacksam för svar! /Med vänlig hälsning
Sarah Saajakari |Hej! Vilket intressant gymnasiearbete du har valt! Lawline har dock som policy att inte besvara skolfrågor. Jag vet inte under vilka omständigheter din vän fick hjälp med sitt gymnasiearbete.Jag kan tipsa dig om att läsa om bevisbörda i brottmål, processrättsliga principer inom brottmål och fundera på vad syftet bakom reglerna och principerna är.Med vänliga hälsningar,

Olika delgivningssätt

2014-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om man har blivit delgiven till tingsrätten och har fått en fällande dom, vad händer om man överklagar men undviker att bli delgiven igen? Kan brottet bli preskriberat?
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!Jag hade behövt veta vilket typ av mål detta handlar om för att ge dig ett komplett svar med rätt lagrum i rättegångsbalken. I 33 kap 2 § rättegångsbalken (RB) skrivs att delgivning ska ske, https://lagen.nu/1942:740#K33P2S1. Det finns mer exakta regler i RB för brottmål respektive tvistemål, men jag väljer att inte ta med dessa. I delgivningslagen (https://lagen.nu/2010:1932) finns lite mer specifika bestämmelser. Hovrätten väljer vilket sätt handlingarna ska delges på och väljer den enklaste och billigaste i första hand. Vanlig delgivning, muntlig delgivning eller förenklad delgivning är de tre vanligaste. Vanlig delgivning betyder att handlingarna skickas och att du måste bekräfta att du tagit emot handlingarna, se 16-18 §§ delgivningslagen. Muntlig delgivning kan göras över telefon men är endast lämplig om det handlar om ett kortare meddelande, ex. kallelse till förhandling, se 19-21 §§ delgivningslagen. Dessa två går ju båda att "undvika", vad som händer då återkommer jag till strax. Det finns nämligen ett tredje förfarande, förenklad delgivning. För att det ska kunna användas måste du ha blivit informerad om att det kan komma att användas och att målet är relativt okomplicerat med få handlingar. Det går nämligen till så att handlingarna skickas till dig utan bekräftelse, och sedan skickas ett kontrollmeddelande (ett par dagar senare, som informerar om att handlingarna har skickats). I detta fall behövs ju alltså inte bekräftelse från dig på att handlingarna har kommit fram, utan du blir delgiven bara genom att du får hem handlingarna i brevlådan (och är alltså svårt att undvika). Se även 22-26 §§ delgivningslagen.Om någon av de två första sätten används (vanlig eller muntlig delgivning) och du undviker att skicka tillbaka bekräftelsen kommer hovrätten troligen att gå vidare med stämningsmannadelgivning, se 31-41 §§ delgivningslagen. Enligt 31 § och 40-41 §§ delgivningslagen är det polismyndigheten som har hand om detta och förordnar stämningsman. Enligt 32 § delgivningslagen kan du delges när stämningsmannen möter dig, ex i ditt hem eller på din arbetsplats. Vägrar du att skriva under en bekräftelse kommer handlingarna att lämnas kvar ändå och du anses ha blivit delgiven. Om de inte hittar dig kan handlingarna ges till någon i din närhet. Enligt 35 § får handlingarna lämnas till någon annan i samma hushåll och enligt 36 § kan handlingarna lämnas till din arbetsgivare och du anses då delgiven. Om inget av dessa fungerar kan de helt enkelt lämna handlingar vid din bostad, på dörren eller i brevlådan, se 38 § delgivningslagen. Du kommer anses delgiven när handlingarna har avlämnats, oavsett bekräftelse eller inte, 39 § delgivningslagen.Som du kanske märker är det svårt att undvika delgivning och på så sätt få till en preskription av målet. Hoppas detta var till hjälp! Vänligen, 

Rätt till offentligt försvar i samband med polisförhör

2014-10-03 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag har en pappa som har fått diagnosen frontallobdemens. Han är nu i en helt annan värld än vi "vanliga" han kan inte uttrycka sig ordentligt språkligt och hittar på saker i från sin vilda fantasi. Nu till frågan, Polisen har kallar honom till förhör, han är misstänkt. Får dom förhöra en demenssjuka person ensam? Har pappa rätt till en advokat under förhören?Jag är orolig över att han ska säga saker som inte är sant och att dom ska pressa och stressa honom (vilket gör honom sjukare)Tacksam för svar!
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!Först bör nämnas att det är oerhört viktigt att slå fast om principen att alla misstänkta, speciellt vid allvarligare typer av brott, skall ha en advokat med sig. Det skall absolut inte spela någon roll om advokaten är förordnad som en offentlig- eller privat försvarare. Detta är speciellt viktigt vid ett första förhör med den misstänkte. Ser man till hur det ser ut i praktiken idag, så kan man se en tendens till att polis och åklagare ofta väljer att hålla förhör utan att ombud för den misstänkte finns närvarande. Detta är självfallet beklagligt.Att din pappa har den diagnosen i kombination med att han inte behärskar språket fullt ut tyder i min mening på att det inte skall vara någon diskussion för huruvida ett ombud skall få närvara eller inte. Är man i ett dåligt psykisk och/eller fysiskt skick är det oerhört viktigt att polis som skall hålla förhör med den misstänkte ser till att denne ges rätt att tillvarata sina rättigheter. Advokaten har vid förhör inte som syfte att sabotera utredningen på något sätt, utan enbart se till att förhöret hålls på ett korrekt sätt och att inga påtryckningsmetoder används mot den misstänkte. Det kan även vara bra för den misstänkte ur ett psykiskt perspektiv att veta att det finns någon vid dennes sida som tar tillvara på hans eller hennes intressen. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet och är enligt Europadomstolen för mänskliga fri och rättigheter en absolut regel. I samband med att din pappa delgetts misstanke om brott och även kallats till förhör skall polisen underrätta din pappa om att han har rätt till en offentlig-eller privat försvarsadvokat.Hoppas Du känner dig tillfredsställd med mina svar. Om Du har några andra funderingar är Du välkommen att mail mig på Sabic92@me.comMed vänlig hälsning,

Polismyndighetens skyldigheter vid förundersökning

2014-09-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag var hos en polis i mars som hjälpte mig att göra en anmälan om våldtäkt och försök till våldtäkt vid ett i en tidigare relation. Polisen som tog emot anmälan förklarade noga att anmälan inte räknades som ett förhör utan att jag skulle få berätta min historia igen i ett riktigt förhör. I samband med detta lämnade jag in dagboksanteckningar innehållande delar av övergreppen. Jag bad också om att få ett målsägandebiträde.För en månad sedan blev jag uppringd av en polis som berättade att de haft den misstänkte på förhör och att åklagaren skulle fatta ett beslut inom den närmsta veckan. Jag blev förvånad! Mina frågor är: 1. Har polisen inte skyldighet att hålla ett förhör med mig efter att jag gjort en anmälan om våldtäkt?2. Är inte ett målsägandebiträde en rättighet i fall som rör sexualbrott? Vem är ansvarig för att ett målsägandebiträde tillsätts?3. Blir man som målsägande inte underrättad när en förundersökning inleds?
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!1. Skyldigheter gällande förundersökning regleras i 13a § förundersökningskungörelsen (https://lagen.nu/1947:948). Polisens skyldigheter kan du hitta i polisförordningen (https://lagen.nu/1998:1558), men det blir inte så relevant här. Jag kan inte hitta någon lagstadgad skyldighet för polisen (eller förundersökningsledaren, som även kan vara en åklagare) att hålla ett målsägandeförhör med dig. Ett sådant förhör går ut på att du ska få berätta om händelsen, och det är möjligt att polisen och åklagaren tycker att det som du berättade vid anmälningstillfället är tillräckligt. Var kanske lite klumpigt sagt av polisen som tog emot anmälan däremot, om de senare har beslutat att inte kalla dig till förhör.2. Gällande målsägandebiträde hamnar vi i lag om målsägandebiträde (https://lagen.nu/1988:609). 1 § 1 punkten säger att målsägandebiträde ska förordnas när förundersökningen har inletts och det handlar om ett brott som finns i 6 kap brottsbalken (vilket är sexualbrotten), du har alltså rätt till ett biträde. I 4 § står det att målsägandebiträde ska utses om det begärs av målsägaren, vilket du gjorde. Gällande förordnande ska 26 § 1 stycket rättshjälpslagen tillämpas (https://lagen.nu/1996:1619#P26S1). I den står det att biträdet kan vara en advokat eller biträdande jurist eller någon annan som du föreslår (om det inte skulle vara olämpligt). Enligt 7 § är det rätten som beslutar om målsägandebiträde, vilket de kan göra när förundersökningen har inletts. Det verkar den ha gjort i ditt fall, eftersom undersökningen ska resultera i ett åtal eller inte (och det skulle åklagaren fatta beslut om inom närmsta veckan). Det du kan göra är att höra av dig till förundersökningsledaren, eller till din närmsta tingsrätt. Du ska även ha blivit tillfrågad om du vill veta om åtal inte kommer väckas, enligt 13b § förundersökningskungörelsen, och du ska bli kontaktad (oavsett tillfrågad eller ej) om åtal väcks enligt 13d § samma lag.3. Det finns ingen skyldighet för polisen att meddela att förundersökning inleds. Däremot ska du, enligt 13b § förundersökningskungörelsen, ha blivit tillfrågad om du vill bli kontaktad om beslut att inte inleda förundersökning tas. Men när polisen sa som han gjorde tolkar jag det som att förundersökningen nästan är klar och det återstår för åklagaren att fatta beslut om åtal eller inte. Och som jag skrev ovan, väcks åtal ska du bli kontaktad, om det inte väcks åtal kommer de bara kontakta dig om du sagt att du vill veta. Mitt tips är att ringa polisen för att få en uppdatering om vad som händer i just ditt fall.Vänligen,

Formkrav för skiljedom

2014-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en domare vid ett skiljedomsförfarande har rätt att radera en bandad skiljedom då det var det enda som skulle finnas dokumenterat i detta ärende. Det fanns ingen opartisk sekreterare vid skiljedomen.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om skiljeförfarande hittar du i Lag (1999:116) om skiljeförfarande https://lagen.nu/1999:116Skiljeförfarandet är ofta inskrivet i en skiljeklausul i t.ex. ett avtal mellan parterna eller i ett aktiebolags bolagsordning.Det finns ett formkrav när det gäller skiljedomsförfarandet. Kravet är en skriftlig dom som är undertecknad enligt kraven i 31 § Lagen om skiljeförfarande. I denna paragraf kan man läsa att en skiljedom skall vara skriftlig och undertecknas av skiljemännen. Det är tillräckligt att domen är undertecknad av flertalet skiljemän om orsaken till att inte samtliga skiljemän undertecknat skiljedomen är angiven i denna. Parterna får bestämma att skiljenämndens ordförande ensam undertecknar skiljedomen. I skiljedomen skall dagen för dess meddelande och platsen för skiljeförfarandet anges. Slutligen skall skiljedomen genast tillställas parterna.Behöver du ytterligare hjälp med juridiken kring detta vänligen återkom till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om något skulle vara oklart så är du självklart välkommen att återkomma till mig.

Butiksstöld

2014-09-25 i Domstol
FRÅGA |Hej, 20 år och har ett barn på 9 månader. Jag har blivit tagen för stöld på en ica maxi butik( 2300kr) Erkände på plats. Gick på polis förhör osv.. Nu har det det blivit rättegång trots att polisen sa att det inte behövdes eftersom jag erkände och accepterar straffet! Så nu om en måna ska jag på domstol, är så nervös och ångrar mig massor, kan knappt äta eller sova. Har aldrig gjort det förut och aldrig blivit straffat så nu undrar jag om jag kommer att få böter eller kanske tom fänglse är så stressad , va kan jag säga@göra i domstolen så det blir mildare straff?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Inledningsvis vill jag bara säga att jag tycker att det låter väldigt hårt att detta ärende skall gå upp i domstol. Normalt gäller, precis som polisen i ditt fall sa, att om Du direkt erkänner och accepterar att strafföreläggande, så skall det inte behöva gå upp till domstol(detta gäller för mindre allvarliga brott med böter i straffskalan, som exempelvis stöld). Alternativt hade åklagaren kunnat meddela åtalsunderlåtelse.I NJA 2009 s 586, fastslog Högsta Domstolen att om man med uppsåt olovligen tar något ifrån en butik, där varorna har ett sammanlagt värde som överstiger 1000 kr, så skall detta betraktas som stöld. Brottet stöld ligger under allmän åtalsplikt och åklagaren har i ditt fall ansett att det finns tillräckligt med bevis för en fällande dom och han/hon har således en skyldighet att åtala. Normalstraffet för den typ av stöld som Du står åtalad för är böter. Hur höga böterna blir är beroende av bland annat din inkomst av tjänst. Vad utfallet i domstolen kommer att bli kan jag av naturliga skäl inte säga något om. Om Du känner dig osäker och vill ha hjälp av någon som kan företräda dina intressen, så samarbetar Lawline med flertalet välrenommerade advokatbyråer. Återkom gärna om Du är intresserad av komma i kontakt med en advokatbyrå.Email: Sabic92@me.comMed vänlig hälsning,