Inhibition av kronofogdemyndighetens beslut

2015-06-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Har idag fått brev från tingsrätten där det står följande:Tingsrätten förordnar att någon åtgärd för verkställighet tills vidare inte ska vidtas i kronofogdemyndighetens mål.Beslut får överklagas särskilt.Vad menas med detta i praktiken?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Vad tingsrätten menar är att tingsrätten bestämt att den åtgärd som kronofogdemyndigheten beslutat att utföra inte kommer att utföras (verkställas) så länge tingsrätten handlägger överklagandet av kronofogdemyndighetens beslut (jag utgår ifrån att du har överklagat ett mål från kronofogdemyndigheten till tingsrätten).Om kronofogdemyndigheten exempelvis beslutat om en utmätning och detta beslut överklagas till tingsrätten så kan tingsrätten bestämma att utmätningen inte får ske under den tid då tingsrätten prövar överklagandet. Genom ett sådant beslut förhindras den besvärliga situationen som kan uppkomma om en utmätning som genomförts behöver återgå på grund av att tingsrätten beslutar att upphäva kronofogdemyndighetens beslut om utmätning.Med att beslutet får överklagas särskilt menas, att tingsrättens beslut om att åtgärden inte får verkställas kan överklagas separat, det vill säga den som vill överklaga beslutet behöver inte vänta till dess tingsrätten avdömt själva överklagandet. Hoppas detta svarar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kallelse till förhör samt preskribering av brott

2015-05-31 i Förundersökning
FRÅGA |hej jag har fått en kallese till förhör till polisen.angående misshandel.det har gått 2 år om ca 2 veckor.som jag inte har hört av dom. nu verkar dom städa upp på skrvbordet nu har dom riktigt brottom.det skickas ut massor med kallerser helt plötsligt.pga att jag e inte i närheten av förhörsplatsen i dagens läge så har jag inte kunnat innfinna mig med så kort varsel som dom vill helt plötsligt vill.jag har hela tiden hört av mig men dom bryr sig inte.nu kommer hoten om efterlysning/häktning/annhållning mm.vad händer när 2 år har gått.jag tänker på preskriberingstiden.jag har inte blivit delgiven vilken grad av misshandel det gäller.endast kallerse.
Viktor Serbán |Hej Peter,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp och rådgivning! Med hänvisning till informationen du angivit kommer mitt svar vara av mer generell karaktär och det gällande regelverket kring kallelse till förhör och preskriptionstiden för misshandel.Till att börja med så är preskriptionstiden för misshandel olika beroende på vilken grad det gäller. För ringa misshandel är preskriptionstiden två år, för misshandel av normalgraden fem år, för grov misshandel tio år och för synnerligen grov misshandel femton år. Mer specifikt svar än så kan jag inte ge i nuläget.Vad gäller kallelsen till förhöret regleras detta i 23 kap. 6 § Rättegångsbalk (RB) (se HÄR). Detta lagrum hänvisar till möjligheten för förundersökningsledare/åklagare att hålla förhör med en person som förmodas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. Av 23 kap. 6b § RB framgår att kallelsen kan förenas med vitesföreläggande såvida inte det är avsett att ske per telefon eller om platsen för förhöret överstiger 10 mil från den kallades bostad. En person som inte infinner sig till förhör kan också hämtas av polisen enligt 23 kap. 7 § RB. Detta är dock relativt ovanligt och sker endast om den kallade är inom 10 mil från hemmet till förhörsplatsen eller om det föreligger särskilda skäl, t.ex. förhöret är av stor vikt. Gällande anhållan och/eller häktning regleras detta i 24 kap. RB där den som är på sannolika skäl misstänkt för brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller mer, kan häktas. Den misstänkta brukar i så fall häktas med hänvisning till olika grunder. I ditt fall verkar detta inte vara relevant då du inte anger att du blivit delgiven misstanke utan enbart en kallelse till förhör. Bedömning:Då det finns möjlighet att vitesförelägga din närvaro till förhöret skulle jag råda dig att infinna dig till förhöret. Då du inte verkar misstänkt syftar förhöret troligtvis endast till att inhämta information som kan vara relevant för att väcka åtal. Dessutom kan du då bidra till att en målsägande får upprättelse ifall denne skulle ha blivit utsatt för misshandel, en moraliskt sett god gärning. Hoppas du fått svar på din frågeställning! Vänligen,

Underrättelse till vårdnadshavare vid misstanke om brott

2015-05-31 i Förundersökning
FRÅGA |Har blivit misstänkt för ett brott och undrar om papper angående anklagelsen och allt vad det handlar om skickas till föräldrar osv. även om jag är 18 år? Ganska simpel fråga!
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. När en person under 18 år är misstänkt för brott finns bestämmelser som anger när vårdnadshavare ska underrättas. Om du är över 18 år kommer dina föräldrar inte att informeras om misstanken. Att ha i åtanke är att en eventuell rättegång som regel är offentlig. Med vänliga hälsningar

Överklagan till HD samt körkortsingripande vid brottmål

2015-05-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min man dömdes i hovrätten för grovt olaga hot och misshandel mot mig och min dotter. Kan han överklaga till Högsta domstolen? Blir han av med sitt körkort? Hans promillehalt var 1.39.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag behandlar först frågan om överklagan till Högsta domstolen, därefter kommer jag att förklara på vilken grund Transportstyrelsen möjligen kan initiera ett körkortsingripande gällande din man.För att Högsta domstolen ska pröva hovrättens dom krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd meddelas endast om det är av vikt för rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar ärendet eller om det finns synnerliga skäl till en prövning, så som att det föreligger grund för resning eller liknande, 54 kap. 10 § rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K54P10S1). Det här betyder i princip att Högsta domstolen endast tar upp extraordinära fall.Din man behöver alltså ett prövningstillstånd från Högsta domstolen för att de ska ta upp hans eventuella överklagan. Huruvida Högsta domstolen skulle bevilja prövningstillstånd är inte möjligt för mig att bedöma eftersom Högsta domstolen gör bedömningar från fall till fall utifrån premisserna i målet.Angående körkortet uppfattar jag det som att din man hade 1.39 i promillehalt när han begick brotten grovt olaga hot och misshandel mot dig och din dotter, inte att han körde bil när han hade den här promillehalten. Det är denna grund jag kommer att besvara frågan på. Återkom gärna om jag har missuppfattat situationen.Din man har alltså inte blivit dömd för ett trafikbrott. Transportstyrelsen kan ändå initiera ett körkortsingripande om det kommer till deras kännedom att din man exempelvis har alkoholproblem och därför är opålitlig i nykterhetshänseende och inte bör ha körkort, 5 kap. 3 § 5 punkten körkortslagen (https://lagen.nu/1998:488#K5P3S1). Huruvida det här kommer att ske eller inte beror på hur Transportstyrelsen bedömer situationen, det är även här svårt för mig att uttala mig kring deras bedömning. Du borde dock ha en bra överblick över din mans förhållande till alkohol varför jag tänker att svaret åtminstone kan ge dig en vägledning.Vänligen,

Vittnesförhör med en person åtalad för medverkan

2015-06-01 i Vittna
FRÅGA |Hej!Kan en medhjälpare till t.ex. stöld behöva vittna i samma rättegång som den huvudmisstänkte står åtalad för samma stöld?Löser Ni och RB detta för mig juridiskt kluriga spörsmål?Med de bästa hälsningar/ hemmajuristen? PS! Kontakt helst via mejl! DS!
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,I enlighet med portalparagrafen i rättegångsbalken 36:1 får inte vittnesförhör under ed hållas med någon som har åtalats för medverkan till den gärning förhöret gäller eller för någon annan gärning som har omedelbart samband med den gärningen (denna reglering kommer att utökas efter juli 2015).Utöver denna reglering får ett vittne även, i enlighet med rättegångsbalken 36:6, vägra att yttra sig om en omständighet som skulle röja att vittnet eller någon närstående vittnet, har förövat en brottslig eller vanärande handling.Det finns även andra undantagsregler gällande vittnen, ifall du undrar något ytterligare är det bara att du återkommer!Vänliga hälsningar,

Strafföreläggande och belastningsregister

2015-05-31 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej Lawline!Jag har varit på förhör hos RPS om bidragsbrott mot CSN. Jag berättade om förutsättningarna (svår depression, skillmässa) som orsakade min oförmåga att blir ordna registrering på mina studier. Jag fick återbetalningskrav för 6 månaders CSN förre året. Skulden gick till kronofogden, men har sen förre året har jag betalat på denna skuld direkt till CSN (CSN drog tillbaka skulden hos kronofogden).Under förhöret får jag frågan om jag vill skicka målet till strafföreläggande. Hur förhåller man sig till det? Jag är medveten om att felet ligger hos mig, det erkännar jag gärna, men jag känner inte jag är bedragare. Om jag skickar ärendet direkt till strafföreläggande, blir jag automatisk dömt skyldig och åker i brottsregistret? ska jag neka till brott?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett strafföreläggande är ett föreläggande utfärdat av åklagaren som syftar till att den misstänkte omedelbart ska ha möjlighet att erkänna sin gärning och godta påföljden, utan att någon rättegång inleds (48 kap. 1 § rättegångsbalken). Huruvida du bör godkänna eller bestrida strafföreläggandet är svårt att svara med, med tanke på att det är en mängd faktorer, som är okända för mig, som spelar in i bedömningen. Vet du med dig att du är skyldig, talar detta för att godkänna strafföreläggandet. Om du bestrider ett strafföreläggande, kommer åklagaren med största sannolikhet att väcka åtal vid behörig tingsrätt. Detta kan leda till att du döms till en svårare påföljd. Om du godkänner ett strafföreläggande, gäller den som en dom som vunnit laga kraft, det vill säga finns ingen överklagandetid (48 kap. 3 §). Det går däremot att klaga över ett strafförelägganden och i undantagsfall få den undanröjd. Ett godkännande av strafföreläggande lagras i belastningsregistret. Uppgifter om föreläggandet gallras från registret fem år efter godkännandet (17 § 9 p. lag om belastningsregister). Om du vill läsa mer om strafföreläggande kan du göra det på Åklagarmyndighetens sida här.Vänliga hälsningar,

Kan man "dra tillbaka" en anmälan och hindra rättegång?

2015-05-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej För några månader sedan hade min tjej anmält mig för misshandel och olaga hot. Just nu har åklagaren har väckt åtal mot mig för olaga hot och han anser att han har bevis på inspelat röst som han har, han har även godkänd en kontakts förbjud trotts att min tjej har kontaktat mig både på facebook och telefon under tiden vi har till och med träffats på hennes egen begäran. Jag har informerad polisen om det redan första dagen jag fick kontaktförbjudet . Nu är det så att hon vill inte medverka i domstol och vill dra tillbaka sin anmälan mot mig. Hon vill lägga ner det hela helt. Men när hon hade kontaktat sin advokat så fick hon svar att det inte gick lägga ner. kan det vara så att det inte går lägga ner ärendet än idag??
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Tyvärr är det så att det egentligen inte finns något som heter att "dra tillbaka anmälan", utan åklagaren är i princip skyldig att utreda brottet och sedan åtala för det om det verkar finnas tillräckligt med bevis för en fällande dom. Alltså kan varken din tjej eller någon annan få förundersökningen nedlagd eller hindra åtal. En annan sak är förstås att det kanske inte längre finns tillräckligt starka bevis om din tjej inte vill medverka till utredningen!Hälsningar,

Fråga om husrannsakan, beslag och andra tvångsmedel

2015-05-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Min son på 20 år, bor hemma, blev tagen av polisen med cannabis i sin väska. Han blev förd till polisstationen för förhör och i samband med det åker två poliser hem till oss och öppnar dörren med sonens nycklar. De ringer inte på utan bara kliver på. Jag blev jätterädd och fick nästan panik! De säger då att vi trodde inte du var hemma!!! Har man verkligen rätt att göra så. Det var min lägenhet. Jag kände mig så kränkt!! Sen gick de bara in i sonens rum och grävde. Inget papper på att de hade rätt till det och ingen förklaring alls. Jag frågade var min son var och de sa bara att han är på polisstationen. På frågan vad de ville fick jag svar att de kan de inte säga. De sa inte vad de hette utan bara viftade med sina leg! Min son bad att få meddela mig var han var för att inte göra mig orolig men det fick han inte. På polisstationen blev han visiterad av en kvinnlig polis och det reagerade han väldigt starkt på och tyckte det var jobbigt! Får en kvinnlig visitera en manlig? Han fick även klä av sig naken utan ngn förklaring!! Han fick inte hålla för könsorganet!! Ska det gå till så?? Han hade cannabis i väskan men varför få visa sig naken??? Sen tog de hans mobil utan att han fick skriva på ngt papper. Hur kan han sedan bevisa att de har telefonen? Ska det gå till så?? Sonen har gjort ngt olagligt, absolut men måste man kränkas så. Jag har aldrig gjort ngt olagligt kände mig så illa berörd av intrånget hemma. Jag skakat varje gång jag tänker på det!! ??? :(
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej,Tack för dina frågor och för att du vänder dig till Lawline.Det finns en hel del att säga om det du har skrivit, och jag hoppas att jag lyckats besvara dina frågor någorlunda nedan. Tvång i samband med förhör, husrannsakan, kroppsvisitering och kroppsbesiktning samt beslag är sådant som kallas för straffprocessuella tvångsmedel som staten (polis och andra myndigheter) får använda sig av när det finns stöd för detta i lag. Detta regleras framförallt i rättegångsbalken (RB). Vid användandet av dessa tvångsmedel ska framförallt proportionalitetsprincipen beaktas – ett tvångsmedel får användas endast om skälen för åtgärden väger upp det intrång som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Vad som först kan konstateras är att din son troligen gjort sig skyldig till ett narkotikabrott. Lagen säger att den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms till högst tre års fängelse (1 § p. 6 narkotikastrafflagen). Är brottet att anses som ringa, dvs om det är fråga om ett mindre brott, döms till böter eller fängelse högst sex månader (2 § narkotikastrafflagen). Att brottet som din son troligen gjort sig skyldig till kan ge fängelse spelar roll för de åtgärder som polisen därefter vidtagit. Vid upptäckte av narkotikan i väskan får antas att din son antingen blivit gripen och därefter förhörts (24 kap. 7-8 §§ RB) eller utan att blivit gripen, blivit ombed att medfölja alternativt medtagen till stationen för förhör (23 kap. 8 § RB). För att söka efter föremål som får beslagtas eller annat som kan vara till hjälp vid utredningen av ett brott får polisen under vissa omständigheter göra husrannsakan, kroppsvisiteringar och kroppsbesiktningar. Beslag får ske av föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen av ett brott (27 kap. 1 § RB). När ett beslag görs ska ett protokoll föras över detta. I protokollet ska det framgå varför beslaget gjorts och vilket föremål beslaget avser. Om den som beslagets gjort från begär att få ett bevis om beslaget, ska denna personen också få det. Informationen som då ges ska innehålla såväl uppgifter om beslaget som uppgifter om vilket brott misstanken avser (27 kap. 13 § RB). Din sons mobil har beslagtagits därför att det skäligen har kunnat antas att den kan ha betydelse för utredningen. Vad din son kan göra är alltså att begära att få ut bevis om beslaget. Det ska skiljas på kroppsvisitering och kroppsbesiktning. En kroppsvisitering innebär en genomsökning av kläder, fickor och liknande. För kroppsvisitation räcker det att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. (28 kap. 11 § RB).En kroppsbesiktning innebär en undersökning av kroppen, vilket innebär att man kan få klä av sig naken. För att genomföra en kroppsbesiktning krävs skälig misstanke om att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (28 kap. 12 § 1 st. RB). Skälig misstanke föreligger när det finns konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att det misstänkta brottet har begåtts. I och med att din son genomgått en kroppsbesiktning får det antas skälig misstanke förelåg. Men om man har blivit skäligen misstänkt för ett brott ska man underrättas om detta (23 kap. 18 § RB).Mera omfattande kroppsbesiktningar utföras inomhus och i ett avskilt rum (28 kap. 13 § 2 st. RB). Kroppsbesiktning av en kvinna får endast utföras av en annan kvinna, sjuksköterska eller läkare (28 kap. 13 § 3 st. RB). Vad gäller en kroppsbesiktning av en man får såväl en kvinna som en man utföra denna. När poliserna därefter kom hem till dig var det fråga om en husrannsakan. Vid en husrannsakan hos den misstänkte är det dessvärre så att inte bara den misstänkte, utan även sammanboende med den misstänkte drabbas av det ingrepp i hemfriden som en husrannsakan innebär. Husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden väger tyngre än intrånget husrannsakningen innebär, den s.k. proportionalitetsprincipen (28 kap. 3a § RB). Vid husrannsakningen ska inte mer skada eller olägenhet orsakas än vad som är nödvändigt (28 kap. 6 § RB).En husrannsakan i en den misstänktes bostad eller rum får vidtas för att kunna beslag ta föremål eller säkra bevisning. För att en husrannsakan i syfte att söka efter föremål att beslagta eller liknande förutsätter att det finns anledning att anta att ett brott på vilket fängelse kan följa har begåtts (28 kap. 1 § RB). Vid en husrannsakan ska i den mån det är möjligt ett vittne närvara, även den hos vilken åtgärden företas eller en representant för denna ska närvara. Om man ej är representerad, ska man underrättas om husrannsakan så snart det kan ske utan skada för utredningen (28 kap. 7 § RB).Vid såväl husrannsakan som vid kroppsvisitering och kroppsbesiktning gäller som huvudregel att åklagare, förundersökningsledare eller domstol tar beslut om att detta ska genomföras (28 kap. 4 § RB). Men i brådskande fall får polisen själv besluta om att genomföra någon av dessa åtgärder (28 kap. 5 § RB). Av den information du lämnat i frågan går det ej att säga huruvida polisen själv fattat beslutet eller om det fått förordandet av någon annan. Sammanfattningsvis kan då sägas att det verkar har funnits lagstöd för de åtgärder polisen vidtagit, men att de eventuellt inte har iakttagit t.ex. proportionalitetsprincipen fullt ut. Det är svårt att säga huruvida polisen verkligen agerat rätt, utifrån den information som finns i frågan. Det du kan göra är att vända dig till Justitieombudsmannen (JO). När man anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman kan man klaga hos JO. Vem som helst kan göra en JO-anmälan. Du kan läsa mer om det här.Har du fler funderingar tveka inte för att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,