Olle Andersson |I rättsligt hänseende, under en rättegång, finns det en betydande skillnad om ett vittne säger någonting under ed, eller, utan att ha avlagt ed, endast intygar att det sagda är på heder och samvete. Detta eftersom lämnandet av osanna uppgifter under ed är brottsligt och kan innebära fängelse (15 kap. 1§ BrB).Ed avläggs som huvudregel av alla vittnen i en rättegång (36 kap. 11§ samt 13§ RB). Om man som vittne inte avlagt ed, t.ex. p.g.a. att man är under 15 år eller psykiskt störd, kan man inte straffas för att ha lämnat osanna uppgifter eller förtigit sanningen, även om man skulle intyga på "heder och samvete", då denna fras saknar rättslig verkan. Brottsbalken (BrB) hittar du https://lagen.nu/1962:700#A2.Rättegångsbalken (RB) hittar du https://lagen.nu/1942:740#K36.  Vänligen,

Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Om man över huvud taget får göra en husrannsakan beror på vilket brott som begåtts. Enligt kapitel 28 § 1 stycke 1 får en husrannsakan hos den som är skäligen misstänkt för brottet endast ske om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Det är viktigt att det finns en misstanke om att brott har begåtts; en husrannsakan får inte genomföras för att förebygga eller upptäcka brott. Det måste också finnas förutsättningar för att inleda en förundersökning för att husrannsakan ska få genomföras. Polisen har rätt att genomföra en husrannsakan om man tror sig kunna påträffa föremål som kan tas i beslag och som har med våldsbrottet att göra, exempelvis ett vapen som haft med brottet att göra. Dock ska misstanken om att kunna hitta något relevant vara väldigt stark. Om husrannsakan går alltför långt, till exempel om polisen börjar gå i låsta lådor utan egentlig tro om att hitta något relevant där, gör de sig skyldiga till olaga intrång enligt kapitel 4 § 9 i brottsbalken.En husrannsakan får ske på brottsplatsen samt hos annan person än den som är skäligen misstänkt om brottet har begåtts hos honom eller henne eller om den misstänkte har gripits där eller om det annars finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att annan utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt kapitel 36 § 1b i brottsbalken.Länk till rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740Länk till brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700Med vänliga hälsningar,Lovisa Falkman.

jacob sandelin | Hej, tack för din fråga.  Husrannsakan regleras i Rättegångsbalkens 28 kap. vilket du finner här; https://lagen.nu/1942:740. Den typ av husransakan som vi talar om kallas för reell och regleras i 1 samt 3 §§.  Av 1 § framgår att husrannsakan får genomföras i de fall det finns anledning att misstänka att ett brott för vilket fängelse kan följa har begåtts. Observera att beviskravet ”förekommer anledning” är lägre än de beviskrav som gäller för de flesta andra tvångsmedel. Vidare framgår av samma § 2 st. att personen i fråga även måste vara skäligen misstänkt för brott. Denna grad av misstanke innebär att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att brott har begåtts. Detta är den i Sverige näst svagaste graden av misstanke.   I åtskilliga ärenden angående husrannsakan har JO framhållit att uppgifter som lämnas i anonyma anmälningar och tips inte ensamma kan läggas till grund för en bedömning att förutsättningarna för åtgärden föreligger Sammantaget kan man säga att det troligtvis måste finnas något mer konkret, för att föranleda en husrannsakan än vad som framgår i din fråga. Vad gäller urinprov gäller även här att personen i fråga måste vara "skäligen" misstänkt  samt att provtagning är nödvändigt för "att utreda omständigheter som är av vikt för utredningen". Polismans befogenheter i situationen regleras här; https://lagen.nu/1998:1558. Lycka tillJacob Sandelin 

Josefin Ajemark |Hej, tack för att du har vänt dig till lawline. Din fråga regleras av Rättegångsbalken, RB se https://lagen.nu/1942:740I RB 27 kap. 1 § stadgas att föremål som kan antas ha betydelse för utredningen om brott eller är avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott kan tas i beslag. Om någon av dessa förutsättningar föreligger, exempelvis att din mobiltelefon  kan antas ha betydelse för utredning av brott har således polisen rätt att beslagta den. Med vänlig hälsning, 

Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Regler om rättegångskostnader i tvistemål finns i rättegångsbalkens artonde kapitel. I § 5 stycke 2 sägs att om ett mål avskrivs på grund av att part återkallat sin talan så ska han ersätta motparten hans rättegångskostnad om inte särskilda omständigheter föranleder att ersättningsskyldigheten bestäms annorlunda.Det innebär att huvudregeln är att du när du återkallar din talan (klandret) blir skyldig att ersätta din motparts rättegångskostnader.  Exempel på särskilda omständigheter skulle vara att en talan väcks för att få en skuld betald och att den sedan återkallas när skulden betalats. Då en liknande situation inte verkar föreligga här blir du sannolikt skyldig att ersätta din motpart för hans rättegångskostnader (dvs kostnader för arbetet som hans juridiska ombud utfört).Länk till rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740Med vänliga hälsningar,Lovisa Falkman.

Tobias Lindblom |Hej och tack för din fråga.Enligt 3 § lag om tillsyn över hund och katt (se här: https://lagen.nu/2007:1150) skall jordbruksverket föra register över hundägare. Det är upp till hundägaren att registrera sig som ägare. Detta register har ett högt bevisvärde i frågan om vem som är ägare. Om det däremot finns köpeavtal eller gåvoavtal som visar att äganderätten övergått efter det att registreringen hos jordbruksverket gjordes är det istället detta som gäller. Givetvis går det också att åberopa att hunden enbart levt i ett hushåll eller dyl.Hoppas att du fick någon ledning i ditt besvär, återkom gärna vid flera frågor. Ett tips är också att läsa Jimmy Mikaelssons svar i en liknande fråga, se http://lawline.se/answers/15534. Vänligen, Vem som äger hunden

Josefin Ajemark |Hej, tack för att du har vänt dig till lawline. Din fråga regleras främst av rättegångsbalken (RB) kap 23, se https://lagen.nu/1942:740.  När ett brott har begåtts utreder polisen vad som hänt, till exempel genom förhör, undersökning av brottsplatsen och teknisk utredning. Detta kallas förundersökning och den leds av polis eller åklagare. En förundersökning ska inledas om någon angett brottet till polis- eller åklagarmyndighet eller om det finns anledning att anta att ett brott som hör till allmänt åtal har förövats. Här kan nämnas att de flesta brott ligger under allmänt åtal. Vid förundersökningen utreds således vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligger för att väcka åtal mot honom. När förundersökningen kommit så långt att någon kan skäligen misstänkas för brott ska denne under nästa förhör underrättas om misstanke, se RB 23 kap §18. Du har således rätt att bli delgiven misstanke om brott först när du är skäligen misstänkt. Angående reseförbud så kan det aktualiseras om det inte finns tillräckliga skäl att anhålla eller häkta en person. Den misstänkte kan då i stället åläggas reseförbud enligt RB 25 kap § 1. Det krävs dock bland annat att någon är skäligen misstänkt för ett brott på vilket kan följa fängelse för att reseförbud ska kunna meddelas. Enligt 25 kap § 4 ska reseförbud delges den misstänkte. Med vänlig hälsning,

Tobias Lindblom |Hej och tack för din fråga.PolislegitimationEnligt polisförordningen är polisman skyldig att bära polislegitimation. Denna skall uppvisas på begäran. KroppsbesiktningVad som krävs för att kroppsbesiktning (provtagning) får vidtas regleras i rättegångsbalken. För att dessa åtgärder får vidtas gäller att någon är "skäligen" misstänkt samt att provtagning är nödvändigt för "att utreda omständigheter som är av vikt för utredningen". Misstankegraden skäligen misstänkt är relativt låg, men det kräver ändå objektiva omständigheter som med viss styrka talar för att brottet har begåtts. Det är även värt att nämnas att polisman är berättigad att utföra kroppsbesiktningen. Att besluta om kroppsbesiktning enbart på den grund att polismannen blir frågad att uppvisa legitimation är således felaktigt. Om du anser att polismyndigheten (den enskilde polismannen eller någon annan) begått felaktigheter har du möjlighet att göra en JO-anmälan. Hur du går tillväga finns det information om på JO:s hemsida. Se Polisförordningen, https://lagen.nu/1998:1558 och rättegångsbalken https://lagen.nu/1942:740.Vänligen,