Stadsfästa ett förlikningsavtal

2014-06-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har en fråga om hur jag skall få ett förlikning avtal stadsfäst samt hus jag skall få in en klausul om vite om avtalet inte fullföljs.Mvh Jonas
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.När man kommit överens om hur en uppkommen tvist ska lösas har man ingått ett förlikningsavtal, vilket kan stadfästas av rätten, se RB 17:6. Eftersom att avtalet är slutet kan rätten inte självmant ta upp frågan om förlikningen ska kombineras med ett vite, men du som kärande kan väcka en fastställelsetalan om att denna vitesklausul är avtalat mellan er parter. Om det däremot inte är avtalat är enda möjligheten att få en sådan klausul med i överenskommelsen, och i förlängningen i en stadsfästning, är om ni parter kommer överens om det.För att förlikningen ska stadsfästas krävs att båda parter begär det hos rätten, alternativt att den ena ansöker om stadsfästning med den andres tillstånd. En ansökan härom lämnas därom till den tingsrätt i vilket du svarar i, vilket brukar vara din hemvist.Hoppas jag svarade på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Skolfrågor

2014-06-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |I ett brottmål är Emma åtalad för tillgrepp av fortskaffningsmedel. Hon har erkänt gärningen. Under huvudförhandlingen berättar Emma att hon även tagit en bilstereo ur en annan bil vid samma tillfälle. Inget mer sägs dock om bilstereon under huvudförhandligen. Emma döms av tingsrätten för tillgrepp av fortskaffningsmedel och stöld avseende bilstereon. Påföljden bestäms till en månads fängelse. Vid omröstningen ville två nämndemän döma till skyddstillsyn medan rättens ordförande och en nämndeman ville döma till fängelse. Har domstolen gjort något processuellt fel?
Farhad Niroumand |Hej,Lawline har som policy att ej besvara skolfrågor. Du finner svaret i din kurslitteratur. Med vänlig hälsning,

Ändra erkännande av ordningsbot

2014-06-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan man efter erkännade av ordningsbot ångra sig, och låta det gå till tingsrätt istället?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Med ordningsbot avses att den misstänkte genast eller inom viss tid underkastar sig en bötespåföljd. Detta sker istället för åtal vid allmän domstol. När du undertecknat boten så har du godkänt förfarandet. Att godkänna en ordningsbot är jämställt med att få en laga kraft vunnen dom. Detta betyder att du valt att inte överklaga och att beslutet ska verkställas. Vad ordningsboten ska innehålla framgår av rättegångsbalken (se HÄR).Ett godkänt föreläggande av ordningsbot kan i vissa fall upphävas genom besvär. Den misstänkte ska anföra besvär vid allmän domstol inom ett år. Tre möjligheter finns för att undanröja godkännandet: 1) Ifall ordningsboten inte kan anses vara en giltig viljeförklaring (t ex om den misstänkte förklarat att han inte vill godkänna boten men pga språksvårigheter eller något liknande inte förstått innebörden av att underteckna ordningsboten). 2) Ifall fel förekommit (t ex att fel högsta hastighet angivits på boten). Om ett fel har förekommit kan dock den tidigare ordningsboten upphävas och en ny ordningsbot framställas. 3) Ifall förfarandet inte överensstämmer med lag (t ex om polisen missuppfattade vilken hastighet fordonet faktiskt fick föras i och föraren därför inte begått något brott). Vad jag kan säga är att det generellt är ganska svårt att gå vinnande ur denna typ av process och frågan är om det är värt besväret.Med vänliga hälsningar,

Dröjesmålsränta

2014-06-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Om det i en stadfäst förlikningsdom står att person A ska betala 1000 kr till person B senast ett visst datum, och om detta inte sker, har då person B rätt att kräva dröjsmålsränta enligt räntelagen paragraf 6 på beloppet till dess betalning sker? (I domen finns inget reglerat kring följden av utebliven betalning eller dröjsmålsränta). Med vänlig hälsning, Martin
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!Förutsatt att parterna inte avtalat om någon annan räntesats än den som regleras i 6 § räntelagen eller att parterna inte avtalat bort räntan, så skall ränta utgå på den summan du nämner från den dag då betalning skulle ha skett. Räntelagen hittar du https://lagen.nu/1975:635.Med vänlig hälsning, 

Norsk process- och arbetsrätt

2014-06-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag arbetade i Norge i somras och arbetade ganska mycket övertid. I Norge finns det lag på att 40 % ersättning ska utgå, även om arbetgivaren inte är bunden av ett kollektivavtal. Mina föredetta arbetsgivare ville inte betala ut någon ersättning till mig. Jag har därför tagit upp saken i Förliksraadet, den lägsta rättsliga instansen. Min fråga är vilken typ av bevisning en domare skulle kräva för att jag ska få rätt. Jag har exempelvis fortfarande timlistor i original, arbetskontrakt och mejlkonversationer samt att de jag arbetade med skulle vara villiga att ställa upp och vittna. Är det nödvändigt och vad skulle de i så fall styrka? Vilken dokumentation måste jag framställa? Kan min arbetsgivare ta upp andra saker, som att det skulle vara en hämndaktion, vilket skulle undergräva min trovärdighet.
Farhad Niroumand |Hej,Då din fråga berör norsk arbetsrätt och processrätt bör du kontakta en advokat i Norge. Du finner norska advokater via denna hemsida .Med vänlig hälsning,

Gallring ut belastningsregistret vid samhällstjänst

2014-06-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har blivit dömd för grovt rattfylleri å fick 50 timmar samhällstjänst å femhundra kr till brottsofferfonden. jag undrar hur länge jag kommer finnas med i brottsregistret och från vilken dag räknas denna tid från?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga!Hur länge man finns med i belastningsregistret innan brottet gallras bort och uppgifterna förstörs beror på vilket brott man begått. Det finns regler om denna gallring i lagen om belastningsregister (se HÄR).Vad gäller samhällstjänst är det i svensk rätt ingen självständig brottspåföljd. Samhällstjänst kombineras alltid med antingen skyddstillsyn eller villkorlig dom. Skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras tio år efter domen eller beslutet. Ifall brottet dock begicks av en som var under 18 år gallras det fem år efter domen eller beslutet.Med vänliga hälsningar,

Stängda dörrar vid huvudförhandling

2014-06-09 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar om en åtalad person kan begära att vittnen och åhörare lämnar rättssalen då belastnings belastningsregister läses upp i slutet av rättegången? (Om tex dessa uppgifter kan leda till negativa konsekvenser för den åtalade).
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!I Regeringsformens 2 kap. 11 § stadgas att huvudförhandlingar skall vara offentliga, se https://lagen.nu/1974:152. Från denna regel finns dock undantag som innebär att rätten kan besluta om stängda dörrar. Följden av detta blir att allmänheten inte får närvara vid huvudförhandlingen.I 5 kap. 1 § rättegångsbalken regleras att domstolen får besluta om stängda dörrar först då det kan antas att det under huvudförhandlingen kan komma att läggas fram sekretessbelagda uppgifter, se https://lagen.nu/1942:740. Här är det alltså offentlighet- och sekretesslagens regler som styr, se https://lagen.nu/2009:400. Viktigt att komma ihåg är att det som huvudregel inte räcker att det gäller sekretess för uppgifter som läggs fram vid en domstolsförhandling för att denna skall hållas inom stängda dörrar. Det ska nämligen vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. Härigenom markeras att det ska finnas ett särskilt starkt behov av sekretesskydd. Avseende uppgifter ur ett belastningsregister gäller sekretess utan ett skaderekvisit, se 35 kap. 3 § offentlighet- och sekretesslagen. Detta innebär att sekretessbestämmelsen är absolut, och det torde inte vara ovanligt att rätten beslutar om stängda dörrar då belastningsregistret läses upp.Normalt sätt krävs inte att part ska begära stängda dörrar, utan rätten tar själv ställning till frågan om huvudförhandlingen skall vara offentlig eller inte. Viktigt att komma ihåg är att detta enbart gäller en begränsad del av förhandlingen, dvs då sekretessbelagda uppgifter läses upp. När detta är klart så råder återigen offentlighet vid huvudförhandlingen.Med vänlig hälsning,

Smutskastning via sociala medier

2014-05-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min syster håller på att skilja sig från sin man och nu håller han på att smutskasta både henne och mina föräldrar. De har två barn ihop. Han har bl.a. anmält henne hos socialen för att vara psykiskt sjuk och oförmögen att ta hand om barnen, att hon tar lugnande tabletter vilka min mamma har snott från sitt jobb. Sedan skriver han på Facebook hur mina föräldrar har tvingat henne att skiljas från honom, att de har misshandlat henne psykiskt, att mina föräldrar är i en djup ekonomisk kris och vill använda min systers pengar för att bättra på situationen. Vi kommer från en liten by, från ett sydeuropeiskt land där alla känner alla, och där ens anseende är väldigt viktigt. Han vet detta, och genom att uttala sig på olika grupper så försöker han förstöra mina föräldrars anseende och orsaka missaktning. Vad kan vi göra? Vi försöker att inte nappa på hans provokationer, men vi är helt förtvivlade och vet inte vad vi ska göra.
Anes Sabic |Hej,Jag tolkar uppgifterna i din fråga på det sättet att personen i fråga givit utlopp för sin besvikelse/ilska över skilsmässan och hela den uppkomna situationen. Beroende på vad han skriver, så kan det bli aktuellt att betrakta det som förtal, se 5 kap. brottsbalken https://lagen.nu/1962:700. Enligt 5 kap. 3§ brottsbalken, så kan den som kränker/nedvärderar någon dömas till böter. En bedömning får göras av rätten och därför kan jag inte med säkerhet säga hur utfallet kan komma att bli. Den som drabbas av förtal har själv att som målsägande föra sin talan (förutsatt att den utsatte är över 18 år), se 5 kap. 5 § brottsbalken. Den målsägande måste alltså själv driva ärendet genom att anmäla och själv samla in bevisning. Ta gärna kontakt med en verksam jurist som kan hjälpa dig att föra en sådan talanMed vänlig hälsning,