Utlämnande av förundersökningsprotkoll

2014-05-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag undrar om jag som är misstänkt misshandel har rätt att efter förundersökning och förhör har rätt att begära ut en kopia på förundersökningsprotokollet trots att åtal ännu inte är väckt? Jag fick läsa det efter förhöret men skulle vilja ha en kopia på fup också om jag har rätt till det, vem vänder jag mig till? Jag har diarienummret för ärendet. Med vänlig hälsning,
Anes Sabic |Hej, Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Speciella bestämmelser gäller vid utlämnande av handlingar som hänför sig till en förundersökning. Det innebär att polis/åklagare normalt sätt inte ens lämnar ut förundersökningsprotokoll till den misstänkte innan förundersökningen avslutats.Om förundersökningen däremot är avslutad, så är huvudregeln att du som part har rätt att få ut alla handlingar i ditt ärende.Om det är polisen som har agerat som förundersökningsledare, så ska du vända dig till polismyndigheten. Om det är åklagaren som har lett förundersökningen, så vänder du dig till åklagarmyndigheten för att begära ut handlingarna. Bifogar även mitt tidigare svar inom samma ämnesområde- http://lawline.se/answers/ratt-att-spela-in-forundersokningsmaterial.Med vänlig hälsning, 

Om presumption för häktning

2014-05-19 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Har ett par frågor angående erkännande.Om vi säger att jag har begått ett grovt brott, tex våldtaget ett barn, eller en vuxen person, eller dödat någon. Och jag väljer att erkänna brottet direkt, om jag blir tagen på bar gärning.Blir jag då frisläppt dvs försatt på fri fot direkt efter förhöret? Eller är det passera gå och gå direkt till fängelset??Man kan ju tycka att om man gjorde något dyl, bör man inte släppas fri i risk att personen gör det igen, eller? Självklart gäller det väl fall för fall, men har man gjort det en gång, så vad talar för att personen inte gör det igen? Även fast man är förstagångsbrytareMindre brott, blir det väl ett strafföreläggande?
Tomas Lindblom |Hej!Tack för att du vänder sig till Lawline med din fråga.Enligt Rättegångsbalken 24 kap. 1 § kan den som på sannolika skäl kan misstänkas för ett brott häktas om det finns skäl för det. I paragrafens andra stycke nämns att häktning ska ske om brottets lägsta straff är två års fängelse.I de fall du nämnt föreligger alltså en häktningspresumption, häktning ska ske. Personen kommer gripas och anhållas fram till häktningsförhandling i domstolen sker. Personen kommer därefter sitta häktad fram till huvudförhandling. Normalt sett sker detta inom två veckor.Med vänlig hälsning,

Häktningstid

2014-05-15 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min son är 19 år och är häktat i snart 14 dagar misstänkt för rån,under häktningstid kan han inte ringa och vi kan inte träffa honom.jag undrar, har de rätt att hala honom så pass länge utan rättigång?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Den grundläggande reglering om häktning och restriktioner finns i 24 kap. rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740. Enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § RB får en person häktas om han eller hon är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Vidare måste det föreligga något av de särskilda häktningsskälen flyktfara (att det föreligger en fara att din son undandra sig straff), kollusionsfara (fara för att din son på något sätt kan försvåra utredningen) eller recidivfara (fara för återfall i brottslig verksamhet). Beslut om häktning fattas av rätten, efter framställan av åklagaren. Åklagaren kan även begära att en person skall häktas med restriktioner, vilket rätten har att ta ställning till. Jag tolkar ditt fall som att din son har blivit häktad med restriktioner och att han därför inte får ha kontakt med andra än sitt juridiska ombud. Avseende tiden fram till huvudförhandlingen, skall rätten i samband med häktningsbeslutet också bestämma inom vilken tid åtal skall väckas. Den utsatta tiden kan dock komma att betraktas som otillräcklig, och då får rätten medge en förlängning. Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla ny förhandling i häktningsfrågan och då särskilt se till att utredningen bedrivs så skyndsamt som möjligt, se 24 kap. 18 § RB. Tyvärr finns i svensk rätt ingen tidsgräns på hur länge en person kan sitta häktad. Således kan jag inte ge dig något exakt svar på hur lång tid det kan komma att dröja fram till att en huvudförhandling hålls i din sons mål. Det föreligger dock, enligt ovan nämnda lagreglering, en rättslig möjlighet att hålla din son häktad i 14 dagar eller mer, innan en huvudförhandling hålls.Med vänlig hälsning, 

Ändring av stämningsansökan

2014-05-12 i Domstol
FRÅGA |Kan jag komplettera yrkandet i en stämningsansökan i efterhand men innan eller under muntlig förberedelse?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!Enligt huvudregeln i 13 kap. 3§ rättegångsbalken (RB), så får en väckt talan aldrig ändras från dess utformning i stämningsansökan, varför en sådan förändring som är en ändring i lagens mening inte är tillåten, se https://lagen.nu/1942:740. Yrkandet skall i detalj motsvara det domslut du, som kärande, vill att domstolen skall meddela. Det finns dock undantag från huvudregeln om att en talan inte får ändras, se 13 kap. 3§ p.1-3 RB. Dock gäller att en ändring i sak aldrig får ske. Hoppas Du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning, 

Förenklat tvistemål och rättegångskostnader

2014-05-19 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående småmål (förenklat tvistemål). Gäller detta endast mellan två eller flera privatpersoner som har en mindre tvist, eller gäller det även mellan privatperson och företag? T.ex. om jag skulle ha en obetald skuld på ca 5 tusen till ett kreditbolag, och jag inte har betalat skulden och blivit kallad till tingsrätten; räknas detta då som småmål? Kan jag bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader i ett småmål?Tack!
Jonathan Breslin |Hej!Tack för din fråga!Ja, ett förenklat tvistemål kan gälla mellan en privatperson och ett företag och ja, du kan bli tvungen att ersätta motparten om du förlorar ett förenklat tvistemål.I Rättegångsbalken 1:3d § definieras vad ett förenklat tvistemål är (småmål). Där föreskrivs det att ett förenklat tvistemål är ett tvistemål där parterna kan förlikas om frågan när den inte handlar om ett belopp som överstiger hälften av ett prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för år 2014 uppgår till 44 400 kronor. I paragrafen finns det inga definitioner på vilka som kan vara parter i en sådan tvist. Däremot definieras i Rättegångsbalkens 11 kapitel vilka som kan vara parter i en rättegång och där omnämns förutom att var och en (privatpersoner) kan vara part, att även bolag kan vara det. Ett förenklat tvistemål omfattar alltså alla de som kan vara parter i en rättegång. Det viktiga är att den tvistiga summan inte överstiger ett halvt prisbasbelopp.Angående rättegångskostnader så är huvudregeln i Rättegångsbalken att den förlorande parten i ett mål ska ersätta motparten, men som vanligt i juridiken är denna regel behäftad med flera undantag. Dock, så består den när det kommer till förenklade tvistemål. Om än i mindre omfattning än i normala tvistemål. I förenklade tvistemål åläggs den förlorande parten att ersätta den vinnande parten, om den har yrkat om det. Lagen uppställer en uttömmande lista över det som kan ingå i rättegångskostnader i ett förenklat tvistemål. Dessa kostnader kan innefatta: - Rättslig rådgivning i högst en timme á 1242 kr exklusive moms.- Ansökningsavgift för stämning á 450 kr.- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera.- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken. - Översättning av handling – detta kan innefatta tolk eller liknande som krävts under förhandlingen. Med vänliga hälsningar

Kan målsägaren påverka rättegången så den åtalade inte blir dömd?

2014-05-17 i Domstol
FRÅGA |Kan jag som målsägande påverka rättegången så att den åtalade inte blir dömd? För jag vill inte att den åtalade blir dömd. Det beviset åklagaren har är mitt videoförhör, ingenting annat.
Anna Alfredsson |Hej och tack för din fråga! Inom svensk rätt finns det två olika former av åtal: Enskilt åtal och allmänt åtal.Till enskilt åtal hör ärekränkningsbrott som t.ex. förolämpningar och förtal. Det är som huvudregel endast målsägaren (den som utsatts för brottet) som kan bestämma om det ska väckas åtal för ett sådant brott eller inte. Målsäganden kan därför återkalla åtalet om denne vill.För allmänt åtal gäller att åklagaren har en absolut åtalsskyldighet, 20 kap 2 § Rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740#K20P15S1. Det innebär att åklagaren måste väcka åtal om man under förundersökningen (brottsutredningen) kommer fram till att det finns skäl till det. Det är därför åklagaren som bestämmer om det ska väckas åtal eller inte och om ett åtal eventuellt ska återkallas. Ett åtal kan bara återkallas om åklagaren inte längre anser att det finns förutsättningar för åtal, 20 kap 7 § RB. Det spelar alltså ingen roll om målsägaren inte längre vill medverka i målet. De flesta brott hamnar under allmänt åtal, 20 kap 3 §. RB.Det framgår inte av din fråga vad för slags brott den åtalade har gjort sig skyldig till och jag kan därför inte avgöra om brottet faller under enskilt åtal eller allmänt åtal. Sammanfattningsvis kan du alltså inte påverka mål som faller under allmänt åtal. Om du väljer att inte uttala dig under rättegången kan åklagaren spela upp videoförhöret med dig, 37 kap 3 § och 36 kap 16 § RB. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar, 

Hur lång tid tar det innan huvudförhandling?

2014-05-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur lång tid tar det innan rättegång vid brott som olaga hot, grov kvinnofridskränkning, trakasserier?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!Efter en polisanmälan ska en förundersökning genomföras, d.v.s. en utredning om brottet. Denna förundersökning kan antingen ledas av åklagare eller polis. Det är dock enbart åklagaren som kan fatta beslut om åtal. Rör det sig om ett mindre allvarligt brott, så kan det bli aktuellt med att åklagaren utdömer böter (kallat strafföreläggande) och då blir det ingen huvudförhandling. Men, om åklagaren väljer att väcka åtal, så blir det huvudförhandling i domstol. Hur lång tid det tar innan den påbörjas är beroende av vilken arbetsbelastningen domstolen har för tillfället. Således är det svårt att säga exakt hur lång tid det tar. Om gärningsmannen sitter häktad, så måste förundersökningen vara klar inom en viss tid och huvudförhandlingen hållas strax därefter. Skyndsamhet är i sådana fall påkallat och det är inte omöjligt att en sådan process blir klar på ett antal veckor, alternativt månader. Jag kan inte ge dig ett mer precist svar än så för tillfället. Hör gärna av dig om du har några fler frågor.Med vänlig hälsning, 

Rättegångskostnader vid enskilt åtal

2014-05-11 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, jag jobbar som personligt ombud. Jag har en klient som blivit misshandlad och det kommer att gå till rätttegång. Vad gäller med rättegångskostnaderna om den åtalade inte blir dömd? Riskerar min klient att få betala för rättegångskostanderna?
Karl-Johan Holmér |Hej!Om jag tolkar din fråga rätt så driver du och din klient ett enskilt åtal. Enligt Rättegångsbalken (RB) 20 kap. 2 § (https://lagen.nu/1942:740) ska allmän åklagare föra talan angående brott som hör under allmänt åtal. Vidare anger RB 20 kap. 3 § att alla brott faller under allmänt åtal om det inte uttryckligen är undantaget därifrån. Misshandel regleras i Brottsbalken (BrB) 3 kap. 5 § (https://lagen.nu/1962:700) och faller in under allmänt åtal. Utgångspunkten är därför att en allmän åklagare ska föra din klients talan. Dock får målsägande enligt RB 20 kap. 8 § väcka talan för ett brott som faller under allmänt åtal om han har angivit brottet och åklagare beslutat att inte väcka åtal. Detta kallas då för enskilt åtal eller målsägandemål (Ekelöf, Rättegång II s. 57).Angående rättegångskostnaderna i brottmål aktualiseras RB 31 kap. När åklagaren för talan gäller frågan om kostnaderna främst den tilltalade och staten. I målsägandemål aktualiseras istället RB 31 kap. 11 §. Av paragrafens första stycke framgår att i mål där endast målsägande för talan gäller RB 18 kap. i tillämpliga delar. Detta kapitel gäller annars endast i tvistemål.Av detta följer att om den tilltalade inte blir dömd kommer målsägande att få betala rättegångskostnaderna – se RB 18 kap. 1 § som anger att den part som förlorar ska ersätta motpartens rättegångskostnader. Vad som utgör rättegångskostnader anges i RB 18 kap. 8 §.Värt att notera är RB 31 kap. 11 § tredje stycket som anger att i mål där endast målsägande för talan och där den tilltalade frias ska målsägande ersätta staten för det som betalats med allmänna medel i ersättning till försvarare endast om det finns särskilda skäl för detta. Sådana särskilda skäl kan enligt förarbetena föreligga om målsägande inte hade ett beaktansvärt intresse av att få sin sak prövad (Proposition 2004/05:41 s. 49).Vänliga hälsningar