När blir man straffmyndig?

2014-05-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! jag undrar om en 14-15 årig kille hotar en annan 12 årig med att " slå sönder" honom och hotar med att " du ska se vad jag ska göra med dig" eller du är tjock och ful osv. Jag tror inte att han kan få straff i och med att han är så pass ung, men om man polisanmäler detta, får den personen som har botat betala böter? Eller hur går det till?
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!Om personen vid händelsen var under 15 år, så var han då inte straffmyndig. Detta innebär att man inte kan dömas till någon påföljd, se 1 kap. 6§ brottsbalken https://lagen.nu/1962:700. Om händelsen är att anse som grov ska en förundersökning inledas ändå för att klargöra omständigheterna i fallet. Det kan som exempel röra sig om fall då det föreligger höga ersättningsanspråk, se 31§ lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare https://lagen.nu/1964:167. Den utsatte kan väcka en skadeståndstalan mot pojken enligt skadeståndslagens regler, se 2 kap. 4§ och 5 kap. skadeståndslagen https://lagen.nu/1972:207. Det blir då en civilrättslig fråga där pojken kan komma att få betala ersättning för den skada han åsamkat henne.Om pojken var mins 15 år vid tillfället för händelsen kommer det att startas en förundersökning efter polisanmälan. Denna leds som huvudregel av åklagare som sedermera har att ta ställning till om det föreligger tillräckligt med bevis för att få en fällande dom i domstol. Åklagaren kan då väcka åtal. Det kan även vara som så att åklagaren beslutar om åtalsunderlåtelse, se 16-22§§ lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare https://lagen.nu/1964:167. Åtalsunderlåtelse har samma verkan som en dom och brottet antecknas i belastningsregistret. En förutsättning för åtalsunderlåtelse är att det står klart att ett brott har begåtts, oftast därför att den misstänkte har erkänt. Det är även vanligt med åtalsunderlåtelse för personer under 18 år. Om det går till domstol och pojken fälls för brottet, då kan det bli aktuellt att rätten utdömer böter. Jag kan dock inte med säkerhet säga att det blir så, utan det är en bedömning som rätten har att göra.Med vänlig hälsning, 

Förundersökning, husrannsakan och beslag

2014-05-23 i Förundersökning
FRÅGA |En vän blev nyss utsatt för en husrannsakan. Han hade fått låna en datorskärm av mig, det kom till polisens kännedom och husrannsakan gjordes dagen därpå. Polisen ansåg sig ha anledning att anta att innehavet hade en brottslig bakgrund. Man framförde ingen specifik misstanke om brott, men beslagtog skärmen och en del tillbehör. Beslut om husrannsakan hade tagits av en person som sades vara förundersökningsledare. Eftersom vännen inte delgivits någon misstanke om brott så borde han väl inte förekomma i någon förundersökning, eller hur? Rent generellt, har man rätt att få veta om man figurerar i en förundersökning?
Karl-Johan Holmér |Hej!Svaret på den sista frågan är att det inte finns någon generell rätt att få veta om man figurerar i en förundersökning. Detta beror på att en förundersökning inte är offentlig och poliser som deltar i den har tystnadsplikt (Ekelöf, Rättegång I s. 164).Du är inne lite på delgivning av misstanke. Detta regleras i Rättegångsbalken (RB) 23 kap. 18 § (https://lagen.nu/1942:740) som säger att den misstänkte i en utredning ska underrättas om misstanken när det föreligger skälig misstanke om att personen begått det aktuella brottet. Den misstänkte ska sedan hållas underrättad om vad som sker i utredningen. Syftet med detta är att ge den misstänkte och försvaret möjlighet att komplettera utredningen. Det handlar alltså om att skapa ett så bra underlag som möjligt inför åklagarens beslut om huruvida åtal ska väckas eller inte. Kort sagt, det är först då man är skäligen misstänkt som det finns en uttrycklig rätt att få veta att man figurerar i en förundersökning.När det gäller frågan om din vän finns det inte heller någon generell begränsning angående vem som får förekomma i en utredning. Förundersökningen ska bedrivas objektivt enligt RB 23 kap. 4 § och t.ex. får förhör hållas med personer som kan tänkas ha uppgifter som är av betydelse för utredningen, RB 23 kap. 6 §. Sådana personer behöver inte vara misstänkta för brottet, utan kan vara intressanta såsom vittnen. Dessa personer förekommer ändå i förundersökningen.Gällande husrannsakan har denna gjorts med stöd av RB 28 kap. § 1. Utgångspunkten är att husrannsakan får ske när det finns anledning att anta att ett brott begåtts som det kan följa fängelse på. När husrannsakan görs hos den som är misstänkt krävs att denne är skäligen misstänkt för brottet. Enligt nämnda paragrafs andra stycke kan dock husrannsakan göras även hos någon annan än den som är skäligen misstänkt, nämligen i tre olika fall: - om brottet som föranlett husrannsakan har begåtts hos din vän- om den misstänkte gripits hos din vän- om de finns synnerlig anledning att anta att det finns saker som kan tas i beslag eller att bevisning i övrigt kan säkras Du skriver att bland annat en datorskärm beslagtogs, vilket är ett sådant föremål som får tas i beslag efter genomförd husrannsakan, se RB 27 kap. 1 §. Just beslag får företas även mot den som inte är misstänkt (Ekelöf Rättegång III s. 82). Det som gäller är att föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet får beslagtas. Samma sak gäller föremål som avhänts någon genom brott, vilket av din beskrivning verkar vara det som motiverat beslaget.Jag hoppas att detta gav dig de svar om situationen som du eftersökte!Vänliga hälsningar

Förenklat tvistemål och rättegångskostnader

2014-05-19 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående småmål (förenklat tvistemål). Gäller detta endast mellan två eller flera privatpersoner som har en mindre tvist, eller gäller det även mellan privatperson och företag? T.ex. om jag skulle ha en obetald skuld på ca 5 tusen till ett kreditbolag, och jag inte har betalat skulden och blivit kallad till tingsrätten; räknas detta då som småmål? Kan jag bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader i ett småmål?Tack!
Jonathan Breslin |Hej!Tack för din fråga!Ja, ett förenklat tvistemål kan gälla mellan en privatperson och ett företag och ja, du kan bli tvungen att ersätta motparten om du förlorar ett förenklat tvistemål.I Rättegångsbalken 1:3d § definieras vad ett förenklat tvistemål är (småmål). Där föreskrivs det att ett förenklat tvistemål är ett tvistemål där parterna kan förlikas om frågan när den inte handlar om ett belopp som överstiger hälften av ett prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för år 2014 uppgår till 44 400 kronor. I paragrafen finns det inga definitioner på vilka som kan vara parter i en sådan tvist. Däremot definieras i Rättegångsbalkens 11 kapitel vilka som kan vara parter i en rättegång och där omnämns förutom att var och en (privatpersoner) kan vara part, att även bolag kan vara det. Ett förenklat tvistemål omfattar alltså alla de som kan vara parter i en rättegång. Det viktiga är att den tvistiga summan inte överstiger ett halvt prisbasbelopp.Angående rättegångskostnader så är huvudregeln i Rättegångsbalken att den förlorande parten i ett mål ska ersätta motparten, men som vanligt i juridiken är denna regel behäftad med flera undantag. Dock, så består den när det kommer till förenklade tvistemål. Om än i mindre omfattning än i normala tvistemål. I förenklade tvistemål åläggs den förlorande parten att ersätta den vinnande parten, om den har yrkat om det. Lagen uppställer en uttömmande lista över det som kan ingå i rättegångskostnader i ett förenklat tvistemål. Dessa kostnader kan innefatta: - Rättslig rådgivning i högst en timme á 1242 kr exklusive moms.- Ansökningsavgift för stämning á 450 kr.- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera.- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken. - Översättning av handling – detta kan innefatta tolk eller liknande som krävts under förhandlingen. Med vänliga hälsningar

Kan målsägaren påverka rättegången så den åtalade inte blir dömd?

2014-05-17 i Domstol
FRÅGA |Kan jag som målsägande påverka rättegången så att den åtalade inte blir dömd? För jag vill inte att den åtalade blir dömd. Det beviset åklagaren har är mitt videoförhör, ingenting annat.
Anna Alfredsson |Hej och tack för din fråga! Inom svensk rätt finns det två olika former av åtal: Enskilt åtal och allmänt åtal.Till enskilt åtal hör ärekränkningsbrott som t.ex. förolämpningar och förtal. Det är som huvudregel endast målsägaren (den som utsatts för brottet) som kan bestämma om det ska väckas åtal för ett sådant brott eller inte. Målsäganden kan därför återkalla åtalet om denne vill.För allmänt åtal gäller att åklagaren har en absolut åtalsskyldighet, 20 kap 2 § Rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740#K20P15S1. Det innebär att åklagaren måste väcka åtal om man under förundersökningen (brottsutredningen) kommer fram till att det finns skäl till det. Det är därför åklagaren som bestämmer om det ska väckas åtal eller inte och om ett åtal eventuellt ska återkallas. Ett åtal kan bara återkallas om åklagaren inte längre anser att det finns förutsättningar för åtal, 20 kap 7 § RB. Det spelar alltså ingen roll om målsägaren inte längre vill medverka i målet. De flesta brott hamnar under allmänt åtal, 20 kap 3 §. RB.Det framgår inte av din fråga vad för slags brott den åtalade har gjort sig skyldig till och jag kan därför inte avgöra om brottet faller under enskilt åtal eller allmänt åtal. Sammanfattningsvis kan du alltså inte påverka mål som faller under allmänt åtal. Om du väljer att inte uttala dig under rättegången kan åklagaren spela upp videoförhöret med dig, 37 kap 3 § och 36 kap 16 § RB. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar, 

Resning och studentvisum till USA

2014-05-26 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag har börjat bli intresserad av att åka till USA och studera. Jag har däremot ett litet problem, när jag var 20 dömdes jag för 1 S 1 ST 6 P Narkotikastrafflagen (1968:64) Narkotikabrott vid 3 tillfällen under tiden 2008-01-18 -- 2008-02-08 Villkorlig dom med samhällstjänst femtio timmar. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse en månad ha dömts ut.Jag är nu 27 och inte varit straffad sedan dess och det som skedde var verkligen bara ungdomsstrecket i mitt liv. Finns det någon man kan vända sig till som är expert på visums frågor? Kan man göra något åt domen, få den lindrigare eller i den stilen? Tack på förhand!
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.För att få studentvisum till USA måste du besöka ambassaden i Stockholm för en intervju. Vid ansökan görs en bedömning från fall till fall och en tidigare dom behöver inte utgöra ett definitivt hinder till visum. Du bör vara ärlig och berätta om omständigheterna kring din dom och sedan görs en individuell bedömning av den amerikanska ambassaden. Du bör även kontakta ambassaden om utdrag ur belastningsregistret krävs inför din intervju.Du frågar även om du kan få din tidigare dom lindrigare. En dom som vunnit laga kraft kan inte överklagas eller ändras. Den möjlighet som står till ditt förfogande är den så kallade extra ordinära rättsmedlet resning. Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft kan ändras om det tillkommit nya omständigheter eller bevis som inte var kända när dom avkunnades. Resning beviljas sällan.Vänligen,

Utlämnande av förundersökningsprotkoll

2014-05-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag undrar om jag som är misstänkt misshandel har rätt att efter förundersökning och förhör har rätt att begära ut en kopia på förundersökningsprotokollet trots att åtal ännu inte är väckt? Jag fick läsa det efter förhöret men skulle vilja ha en kopia på fup också om jag har rätt till det, vem vänder jag mig till? Jag har diarienummret för ärendet. Med vänlig hälsning,
Anes Sabic |Hej, Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Speciella bestämmelser gäller vid utlämnande av handlingar som hänför sig till en förundersökning. Det innebär att polis/åklagare normalt sätt inte ens lämnar ut förundersökningsprotokoll till den misstänkte innan förundersökningen avslutats.Om förundersökningen däremot är avslutad, så är huvudregeln att du som part har rätt att få ut alla handlingar i ditt ärende.Om det är polisen som har agerat som förundersökningsledare, så ska du vända dig till polismyndigheten. Om det är åklagaren som har lett förundersökningen, så vänder du dig till åklagarmyndigheten för att begära ut handlingarna. Bifogar även mitt tidigare svar inom samma ämnesområde- http://lawline.se/answers/ratt-att-spela-in-forundersokningsmaterial.Med vänlig hälsning, 

Om presumption för häktning

2014-05-19 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Har ett par frågor angående erkännande.Om vi säger att jag har begått ett grovt brott, tex våldtaget ett barn, eller en vuxen person, eller dödat någon. Och jag väljer att erkänna brottet direkt, om jag blir tagen på bar gärning.Blir jag då frisläppt dvs försatt på fri fot direkt efter förhöret? Eller är det passera gå och gå direkt till fängelset??Man kan ju tycka att om man gjorde något dyl, bör man inte släppas fri i risk att personen gör det igen, eller? Självklart gäller det väl fall för fall, men har man gjort det en gång, så vad talar för att personen inte gör det igen? Även fast man är förstagångsbrytareMindre brott, blir det väl ett strafföreläggande?
Tomas Lindblom |Hej!Tack för att du vänder sig till Lawline med din fråga.Enligt Rättegångsbalken 24 kap. 1 § kan den som på sannolika skäl kan misstänkas för ett brott häktas om det finns skäl för det. I paragrafens andra stycke nämns att häktning ska ske om brottets lägsta straff är två års fängelse.I de fall du nämnt föreligger alltså en häktningspresumption, häktning ska ske. Personen kommer gripas och anhållas fram till häktningsförhandling i domstolen sker. Personen kommer därefter sitta häktad fram till huvudförhandling. Normalt sett sker detta inom två veckor.Med vänlig hälsning,

Häktningstid

2014-05-15 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min son är 19 år och är häktat i snart 14 dagar misstänkt för rån,under häktningstid kan han inte ringa och vi kan inte träffa honom.jag undrar, har de rätt att hala honom så pass länge utan rättigång?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Den grundläggande reglering om häktning och restriktioner finns i 24 kap. rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740. Enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § RB får en person häktas om han eller hon är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Vidare måste det föreligga något av de särskilda häktningsskälen flyktfara (att det föreligger en fara att din son undandra sig straff), kollusionsfara (fara för att din son på något sätt kan försvåra utredningen) eller recidivfara (fara för återfall i brottslig verksamhet). Beslut om häktning fattas av rätten, efter framställan av åklagaren. Åklagaren kan även begära att en person skall häktas med restriktioner, vilket rätten har att ta ställning till. Jag tolkar ditt fall som att din son har blivit häktad med restriktioner och att han därför inte får ha kontakt med andra än sitt juridiska ombud. Avseende tiden fram till huvudförhandlingen, skall rätten i samband med häktningsbeslutet också bestämma inom vilken tid åtal skall väckas. Den utsatta tiden kan dock komma att betraktas som otillräcklig, och då får rätten medge en förlängning. Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla ny förhandling i häktningsfrågan och då särskilt se till att utredningen bedrivs så skyndsamt som möjligt, se 24 kap. 18 § RB. Tyvärr finns i svensk rätt ingen tidsgräns på hur länge en person kan sitta häktad. Således kan jag inte ge dig något exakt svar på hur lång tid det kan komma att dröja fram till att en huvudförhandling hålls i din sons mål. Det föreligger dock, enligt ovan nämnda lagreglering, en rättslig möjlighet att hålla din son häktad i 14 dagar eller mer, innan en huvudförhandling hålls.Med vänlig hälsning,