Ansvar att begära resning

2015-05-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Finns det någon ansvar för tingsrätten eller Hovrätten i samband med fallande tvistemåls dom, om möjlighet att begära resning senare om ny information framkommer?
Viktor Serbán |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! Min tolkning av regleringarna kring resning är nej, det finns ingen skyldighet för tingsrätten eller Hovrätten att självmant begära resning i mål. Detta ansvar ligger på sökanden som ansöker om resning hos behörig rätt (mer info kring detta kan du läsa på: HD - resning). Myndigheter, då alltså även domstolarna, har en skyldighet enligt 21 § Förvaltningslag (se här: FL 21 §) att meddela hur ett beslut (dom) kan överklagas. Dock är begäran om resning först aktuellt när ett beslut inte längre kan överklagas. Således tolkar jag detta som att domstolen endast har skyldighet att informera om överklagan genom de olika instanserna, inte om möjligheter till resning vid ett senare tillfälle. Hoppas du fått hjälp med ärendet! Mvh,

Ej hörda vittnen i rättegång

2015-05-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Blev anklagad och dömdes för stöld i arbetsdomstolen. Vittne gjorde osann utsaga, har flera vittnen på detta men min sk, försvarare tyckte det var desperat från min sida, så dom hördes ej.......kan man vidare på något sätt?
Viktor Serbán |Hej Michael,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! Om jag tolkar din fråga rätt så undrar du ifall du kan gå vidare, eventuellt överklaga och se ifall man kan få dina vittnen hörda samt vad som gäller ifall ett vittne avger osann utsaga?Innan jag börjar förklara gällande regler måste jag göra ett förtydligande. Om man döms för brott mot svensk lag görs detta vanligtvis i en tingsrätt. Arbetsdomstolen är en specialdomstol som avgör tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare kring. Målet måste gälla tvist om kollektivavtal eller tvist som avses i medbestämmandelagen. I andra typer av arbetstvister skall talan väckas vid vanlig tingsrätt. Således är mitt svar följande: Ifall ett mål har avgjorts av arbetsdomstolen är processen avslutad och domen går inte överklaga. Mål som tas upp av arbetsdomstolen har bara en instans. Däremot om du haft mål i vanlig tingsrätt har du möjlighet att överklaga detta till Hovrätten. Då kan man lägga fram ytterligare bevis, även då alltså kalla nya vittnen för att styrka ens egna bevisföring. För vittnen som avlagt vittnesed och ljuger i sitt vittnesmål kan dömas för mened. Påföljden är normalt sett fängelse. Den som ljuger i en rättegång utan att ha avgivit ed men är under sanningsförsäkran gör sig skyldig till brottet osann partsutsaga. Även här kan fängelse vara aktuellt.Min slutgiltiga rådgivning är därför: Om din försvarsadvokat gav dig rådet att inte lägga ner mer tid och energi på vittnenas utsagor så finns det troligtvis inte tillräckligt starka bevis för att bevisa att ett vittne gjorde en osann utsaga, annars skulle jag bli förvånad över att en medlem av advokatsamfundet skulle "missa" detta. Hoppas du fått hjälp i ditt ärende!Mvh,

Brott på Åland, laga domstol.

2015-04-30 i Domstol
FRÅGA |Hej! jag har en fråga. Om man, som svensk, blir gripen på Åland för brott, (nu tänker jag mer på ett mindre allvarligt brott alltså, inget grovt), är det då mest troligt att man blir dömd i en finsk eller svensk tingsrätt? Eller är det kanske rentav så att Åland har en egen tingsrätt? Vet ni hur det funkar i detta läge? Vore intressant att veta. Tack på förhand!
Denise Peters |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Åland är en självstyrande del av Finland och ett brott som begås där begås alltså utomlands. Som svensk medborgare kommer du, som huvudregel, att bli dömd i Sverige även för de brott du begår utomlands. Detta regleras i 2:2 § brottsbalken (BrB), här.För att kunna dömas i Sverige krävs det dock att brottet är straffbart både i Sverige och i det land det begås, det finns alltså ett krav på så kallad dubbel straffbarhet, se BrB 2:2 § 3 st. Den svenska domstol som kommer handlägga ärendet kommer vara den där den misstänkte skall svara i tvistemål i allmänhet, eller av rätten i den ort, där han gripits eller annars uppehåller sig, se Rättegångsbalken 19:2 §, här.Utlämning av en misstänkt till en annan stat i samband med brottsutredning blir främst aktuellt vid grövre brott där en frihetsberövande påföljd finns med i straffskalan. Gentemot Finland regleras detta i ett särskilt avtal som slutits de nordiska länderna emellan och som kallas Nordisk arresteringsorder, här. Vänligen

Rätt till försvarare eller biträde vid förhör

2015-04-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag har fått ett btev fram polisen som att jag förkök för stöld på media mark men jag kommer inte i hög någon ting på grund av jag för ett år sedan och senare tider på grund av familije problem använder mycket antideproson tableter och kommnmer inte i hög någon ting men sam tidig mina barn säger att på dem tider jag för sökt att ta mitt live och jag har inlagt på sjukhus och nu i nästan 5 månader jag slutar ata dem tabletter jag har bott i nästan 30 år i svarige och har alderig gört nå¨gån sånt hela mitt live och jag vet inte vad ska jag gura nu som jag kommer inte i hög och jag besviken på mej hör kunde jag göra sodan jag behöver hjläp vad ska jag göra jag ska trärffa polisn och jag vill hjälp på min sidan
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Som jag förstår dig utifrån den information du lämnat, har du kallats till ett förhör hos polisen i anledning av ett försök till stöld. Regler om förhör, försvarare och biträde finns i rättegångsbalken (RB).Om du kallats till ett förhör hos polisen är du skyldig att gå dit, med risk för att annars förpliktas betala vite (23:6a RB) eller hämtas av polisen till förhöret (23:7 RB). Om du är skäligen misstänkt för brottet ska du underrättas om denna misstanke (23:18 st. 1 RB). För det fall de underrättar dig om misstanke, ska de samtidigt berätta för dig att du får anlita en försvarare (21:3 st. 1 RB). En försvarares uppgift är att tillvarata din rätt (21:7 RB). En försvarare får sitta med under förhöret hos polisen, om det kan ske utan men (skada) för utredningen (23:10 st. 4 RB). Möjligheterna för den som leder förundersökningen att vägra försvararen närvaro under förhöret är emellertid väldigt begränsade. Om förutsättningar för anlitande av en offentlig försvarare föreligger ska den som leder förundersökningen göra en anmälan om detta hos domstol (23:5 st. 1 RB). En offentlig försvarare ska förordnas t.ex. när en misstänkt är häktad eller om denne är misstänkt för brott för vilket straffet inte är lägre än 6 månaders fängelse (21:3a RB). Saknar du rätt till en offentlig försvarare kan du istället anlita en privat försvarare på egen hand. Om du nu har kallats till förhör för att höras "upplysningsvis", dvs. du är inte misstänkt, saknar du rätt till offentlig försvarare. Du har möjlighet att skaffa ett juridiskt biträde som får sitta med vid förhöret (23:10 st. 3 RB). Ett juridiskt biträde har ingen försvarsfunktion och får inte vara aktiv under förhöret. Det juridiska biträde har främst en juridisk rådgivande funktion för dig. Alltså vid förhöret får en försvarare sitta med, om du är misstänkt för brottet och om det kan ske utan men för utredningen. I annat fall får ett biträde sitta med. Jag hoppas att det gav svar på din fråga. Är det något som är oklart eller har nya frågor dykt upp, tveka inte för att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,

Free legal aid/consultation (gratis juridisk konsultering och rättshjälp)

2015-05-05 i Rättshjälp
FRÅGA |Please tell me: 1. How could I bring a legal action to solve the problem ( which lasts for over two years) of dividing an inheritance , in Sweden including recovery of damages causated by the other two heirs? 2.From which Swedish institution could I get reliable information about the current situation of the heriage and what will happen to her? 3.Because my pension is only 1306 SEK monthly I can not get a lawyer,so I would know if I could benefit, at least initially, of a free legal assistance, but also I would like very much to pay a lawer using money from my portion of inheritance, but I do not know how to do this. In fact, I would like to know if the respect for the Justice still exists or not in Sweden, I mean if , really, I do not have to give up the realization of justice only because I have no money nor energ to fight. Anytyme all necessary details and full responsibility. Thank you for the smallest kidness!
Viktor Serbán |Dear Raceanu radu ion,Thank you for contacting Lawline for help! Judging from your question you are mainly asking as to whether you are entitled to legal aid in Sweden? As I do not know all circumstances in your case, personal information (insurance etc.) I would first advice you to visit this website: Legal aid in Sweden (english). The information stems from a governmental authority called "Rättshjälpsmyndigheten". Provided that you fulfil the criteria you could get reduced legal consultation as well as legal aid. I would urge you to go via this procedure firstly. Should this not suffice you can also try contacting law firms around Stockholm and see whether they provide free legal consultation, initially. This will vary amongst the law firms and thus I cannot give you a clear cut answer as to the possibilities of this. Calling the firms and asking for information will naturally always be free. I hope my answer has been helpful! Kind regards,

Fråga om preskriptionstid, straffmyndighet och ev brott begånget utomlands

2015-05-02 i Domstol
FRÅGA |Min fråga?En kvinna har berättat att hennes dotter då hon var 2 år och var ensam med hemma med sin kusin på 11 - 12 år .Då skal den äldre pojken ha vidrört flickans kön, allt enligt modern, Flickan har inget minne av saken och är nu 16 år, det skall alltså ha hänt för 14 år sedan. Detta skulle ha hänt i flickans hemland då innan hon med sin mor flyttade till Sverige, medan pojken hennes kusin bor kvar i Thailand.Flickan bor nu i Sverige medan pojken bor kvar i Thailand. Nu försöker moderna att få pojken åtalad och dömd för detta. Enligt vad jag hört så skall man inte ha tagit upp det i hemlandet Thailand, så nu försöker hon att få det svenska rättsväsendet att ta upp detta. Det som varken pojken eller flickan har några som helst minnen av.Hur långt är förövrigt preskriptionstiden här i Sverige för ett brott begånget av en pojke i tidig tonår mot en liten flicka på 2 år, något som jag i detta fall aldrig tror ha begåtts, men är ändå intresserad av detta.
Alexandra Wikner |Tack för din fråga, som jag redigerat något för att avidentifiera den. Preskriptionstiden för brott hittar man i Brottsbalken (BrB) 35 kapitel 1 §, där det står att preskriptionstiden är:2 år för brott där maxstraffet är ett års fängelse5 år för brott där maxstraffet är mer än ett års fängelse men mindre än två års fängelse10 år för brott där maxstraffet är mer än två års fängelse men mindre än åtta års fängelse15 år för brott där maxstraffet är fängelse på viss tid men över åtta år25 år för brott där fängelse på livstid kan följa på brottet. I 35 kap 2 § radas upp vissa brott där det inte finns någon preskriptionstid, de brotten preskriberas aldrig, t ex mord, folkmord och terroristbrott. Så för att veta preskriptionstiden måste man veta vilket brott det rör sig om och maxstraffet för det. Sexualbrotten återfinns i BrB 6 kap. I det du beskriver handlar det om en 11 - 12 år gammal pojke, och enligt svensk lag skulle då på grund av åldern inte utdömas någon påföljd enligt BrB 1 kap 6 § där det stadgas att för brott som någon begått innan denne fyllt 15 år får påföljd ej utdömas. Med påföljd menar man då enligt definitionen i 1 kap 3 §, dvs böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Så pojken skulle inte dömts till påföljd i Sverige och då blir egentligen diskussionen om preskriptionstid överflödig. Det påstått inträffade har även skett i Thailand, och enligt BrB 2 kap 2 § så krävs då för att en svensk domstol ska ha rätt att döma över handlingen att den misstänkte är svensk medborgare eller har sin vistelse i Sverige, samt att handlingen ska vara straffbelagd i det land den skett. Det görs dock undantag på kravet för dubbel straffbarhet för vissa sexualbrott mot barn. Så är den utpekade pojken inte svensk medborgare (han har ju utefter din fråga inte sin hemvist i Sverige) så är det ytterligare en punkt som skulle innebära att ett åtal i Sverige föll, om det inte redan hade fallit på de tidigare punkterna.Modern kommer alltså inte att nå någon framgång med att få pojken åtalad i Sverige.Hoppas detta var svar på din fundering!Vänligen,

Målsägandes rätt vid nedlagd förundersökning

2015-04-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har blivit utsatt för ett brott som jag anmält till polisen. Polisen har gjort en förundersökning och åklagare har sedan lagt ned målet. Jag har inte fått någon förklaring till varför man lagt ned målet. Inte heller är förundersökningen komplett, och det finns många vittnen som inte är förhörda. Jag vet ju att jag blev utsatt för brottet. Har inte jag rätt enligt lag att få reda skälen till varför åklagaren lade ned målet? Jag har nu begärt ut alla handlingar i förundersökningen, men nekas flera av handlingarna med hänsyn till sekrettesslagen.Har inte jag rätt att få ta del av handlingarna i förundersökningen när jag är målsägande enligt förvaltningslagen? Tack på förhand för svar.
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!Du skall som målsägande bli tillfrågad om du vill bli underrättad om beslut som fattas angående förundersökningen, så som om den läggs ned eller när en huvudförhandling skall hållas. Detta finns det betsämmelser om i 13b § Förundersökningskungörelsen. Skälen till varför en förundersökning läggs ner är ofta för att åklagaren inte tycker att det finns tillräckligt med bevisning för att hålla någon skäligen misstänkt för brottet. Om du som målsägande är missnöjd med åklagarens beslut kan du överklaga detta och få saken prövad av en högre åklagare. En så kallad överprövning av beslutet. Läs mer om detta här.Alla har rätt att få ta del av handlingar från en förundersökningen eftersom detta är offentliga handlingar enligt 2:1 Tryckfrihetsförordningen. Finns det dock en risk för att utlämnandet av handlingarna kan försvårar rättsprocessen kan man dock belägga vissa handlingar med sekretess. Mer ingående om detta kan du läsa här. Jag hoppas att detta kan hjälpa dig!MVH

Rätt att få veta anledningen till en husrannsakan

2015-04-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min minderårige son befinner sej på en adress där en husrannsakan sker. Denne och lgh innehavaren mf tas med till station misstänta för ett ringa brott med endast böter som straff. Jag som vårdnadshavare är med under förhör mm enl praxis.Men jag och sonen får inte veta vad anledningen till husrannsakan eg var. Inga beslag eller fynd fanns i lgh.Har vi inte rätt att få veta anledningen?Mvh
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Huvudregeln beträffande husrannsakan följer av 28 kap 1 § rättegångsbalken och av denna bestämmelse framgår att det måste finnas anledning att anta att ett brott varpå fängelse kan följa har begåtts. Ett beslut om husrannsakan får i övrigt endast fattas om skälen för husrannsakan uppväger de olägenheter som drabbar personen som husrannsakan görs hos. Denna proportionalitetsprincip framgår av 28 kap 6 §. Ett förordnande om husrannsakan ska meddelas av undersökningsledare, åklagaren eller rätten enligt 28 kap 4 §. Enligt dessa regler finns det alltså ingen formell rätt att få reda på anledningen. Troligen gjordes husrannsakan för att eftersöka bevis angående den misstänktes skyldighet till brottet. Om din sons kompis är under 15 år krävs det särskilda skäl för att en husrannsakan ska få ske hemma hos denne enligt 36 § lag om unga lagöverträdare. Detta innebär att den som beslutat om husrannsakan måste ha ännu starkare skäl till att tvångsåtgärden skall utföras. Enligt huvudregeln i 28 kap 1 § rättegångsbalken krävs det att det ska antas att fängelse kan följas på brottet. I det här fallet var påföljden böter vilket kan ifrågasätta beslutets riktighet. Det finns skäl att anta att beslutet om husrannsakan inte är rätteligen fattat. Beträffande din huvudfråga om man har rätt att veta skäl till husrannsakan finns det ingen formell rätt till detta, men skälen utgörs antagligen av att man eftersöker bevisning som ger upplysningar kring den misstänktes skyldighet till brottet. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!