Tappat biljett och erlagts med avgift.

2014-06-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Förra månaden skulle jag åka hem från Lund till Landskrona. Jag går som vanligt och köper biljett och går på tåget. När G4S kommer letar jag igenom mina fickor efter min biljett och märker då att jag inte har den. Jag har antingen tappat den eller så har någon tagit den. Jag försöker förklara detta för personalen men de ger mig självklart kontrollavgift på 1000kr. När jag överklagar så börjar skånetrafiken gå igenom målet o ta uppgifter, sen helt plötsligt slutar de höra av sig. Så visar det att mitt svar inte kommit fram o det påpekar jag, då nekar skånetrafiken min överklagan utan anledning och tvingar mig betala. Finns det något jag kan göra för att slippa betala den? Jag har ju betalt för biljetten..
Christopher Escalante |Hej! Tack för din fråga!Du skulle kunna driva ditt fall i domstol såsom tvistemål eftersom du anser dig felaktigt ålagd med en kontrollavgift. Jag skulle dock avråda dig från detta eftersom det (förmodligen) inte skulle löna sig i längden. Dels så kostar processen i sig själv även om du driver den själv och det finns enligt min mening liten chans till framgång med ditt mål. Du riskerar även att få betala skånetrafikens rättegångskostnader ifall du förlorar målet.Den förmodligen vanligaste förklaringen som tågkontrollanter får höra är ''jag glömde'' ''jag har tappat'', även om det har skett såsom du beskriver att du faktiskt hade en biljett (vilket jag tror) så är det nästintill omöjligt att bevisa. Eftersom sådana förklaringar är så vanliga så skulle det vara helt verkningslöst att ha en kontrollavgift ifall det gick att slippa undan ''så lätt''. Det ligger således på resenären att vara extra vaksam med sin biljett. Tyvärr har denna ordning i detta fall lett till att du har fått betala en kontrollavgift. Mitt slutgiltiga råd är att du betalar och släpper hela situationen eftersom jag inte kan se att det skulle löna sig för dig att dra det längre. Vänligen,

Vittnesskyldighet gentemot närstående samt närvaro i rättssalen?

2014-06-27 i Vittna
FRÅGA |Är kallad att vittna emot min mamma, vilket jag är ej skyldig till om jag förstått rätt? Men domstolen sade då att jag behövde komma till rättegången och tacka nej till att vittna på plats vilket låter som något påhitt? Den som anmält min mamma är min föredetta styvpappa, som jag är rädd för och ej vill vistas i samma rum som. Jag berättade detta men domaren nekade mitt önskemål. Jag trodde det var min rättighet att ej behöva vittna i hans närvaro då jag är rädd?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I Sverige gäller en så kallad vittnesplikt som innebär att vittnen generellt sett är skyldiga att vittna, vilket kan utläsas av 36:7 Rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K36P7S1). Det finns dock undantag från denna huvudregel, varav närstående till part är ett av dem. Det stämmer därför att du inte är skyldig att vittna emot din mamma om du inte önskar att göra det, vilket framgår av 36:3 RB och följer av att ni är släkt i rakt upp- och nedstigande led. Det innebär dock inte att du som vittne helt och hållet kan hålla dig borta från rättegången. Detta framgår av 36:10 RB 2st, där du först efter att du har inställt dig till rättegången och vittnesmålet blir informerad av rätten att du inte är skyldig att vittna, och då kan välja att inte göra det. Detta kan verka som ett onödigt påhitt, men regeln finns troligen till för att försöka göra rättegången så tydlig och klar som möjligt för rätten och alla inblandade, då det har fördelar för dokumentation, förståelse etc.Du har alltså en skyldighet att först infinna dig till vittnesförhör där du då meddelar att du inte önskar att vittna emot din mamma, vilket inte går att ändra på. Vad som däremot skulle kunna gå att ändra på är din vistelse i samma rum som din styvpappa som du känner rädsla inför. Det finns främst två olika sätt att göra detta på. I 36:18 RB finns en bestämmelse som stadgar att rätten kan besluta att en part eller åhörare inte får vara närvarande i rättssalen vid ett vittnesförhör om man kan anta att det påverkar vittnet att av rädsla inte fritt berätta sanningen. De skulle med stöd av detta kunna besluta om att din styvpappa inte får befinna sig i rättssalen under tiden som du befinner dig i vittnesbåset. Det är alltså rätten som fattar beslut om detta ska ske eller inte, som då givetvis måste informeras om den rädsla som du känner. En annan möjlighet som skulle kunna vara tillämplig är att anordna ett förhör med dig via ljud- och bildöverföring, där du då slipper närvara i samma rum som din styvpappa. Enligt 5:10 RB (se https://lagen.nu/1942:740#K5P10S1) så kan rätten besluta att hålla ett sådant förhör med dig om det finns skäl för det. Vid rättens bedömning om det finns skäl för det eller inte så ska de bland annat, enligt 2p i paragrafen, ta hänsyn till om någon som ska delta i sammanträdet känner en påtaglig rädsla för någon annan i rättssalen. Ett sådant förhör hålls dock inte om rätten anser att det är olämpligt, vilket det återigen är dem själva som bedömer.Hoppas att detta var till hjälp!Med vänliga hälsningar, 

Återkalla talan indispositivt mål och vilken part har rätt att ändra talan

2014-06-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hej om jag förstått saken rätt är ett umgängesmål indispositivt. Vad finns det för stöd i rättsbalken för att jag som kärande kan återkalla målet. Kan motparten lägga in andra punkter som vårdnad i ett mål som jag är kärande och har stämt om umgänge?
Jennifer Rönnerhed |Hej!Tack för din fråga.Precis som du skriver stämmer det att umgängesmål är indispositiva. Vårdnad och boende är också indispositiva. Att ett mål är indispositivt innebär ur ett processrättsligt perspektiv att förlikning inte är tillåten i dessa mål parterna emellan.  Familjerätten är en del av civilrätten. Stöd för att återkalla talan finns i 13 kap. 5 § RB https://lagen.nu/1942:740#A2. I paragrafen nämns att det måste vara fråga om en tvist där förlikning är tillåten. Endast i dispositiva tvister är förlikning tillåten detta betyder att 13 kap. 5 § 1 stycket inte är tillämpligt på indispositiva mål vilket omfattar umgänge. I indispositiva tvistemål har rätten ett större ansvar för utredningen vilket slås fast i 6 kap. 19 § FB https://lagen.nu/1949:381#K6.Vid en indispositiv tvist gäller följande: "Enligt 13 kap. 5 § andra stycket RB är en återkallelse av käromålet i ett indispositivt mål, som gjorts sedan dom fallit, utan verkan om den gjorts utan svarandens samtycke. Motsatsvis framgår att återkallelsen har verkan, om den gjorts innan dom fallit." Taget från NJA 2008 s. 304. Detta innebär att målet kan avskrivas om återkallelse sker innan första instansen (tingsrätten) har meddelat sin dom.När det gäller om motparten kan ändra talan genom att utvidga den för att lägga till vårdnad gäller 13 kap. 3 § RB. Huvudregeln är att en väckt talan inte får ändras. Käranden har under vissa omständigheter möjlighet att ändra en redan väckt talan utifrån de tre punkter som anges i paragrafen. En motpart, d.v.s. svaranden, har inte möjlighet att ändra en talan som käranden har väckt. Vad svaranden möjligen skulle kunna göra är en så kallad genstämning 14 kap. 3 § RB.

Vad är ett bestämt yrkande?

2014-06-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är ett bestämt yrkande och kan ett yrkande vara obestämt?
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!"Yrkande" är ett annat ord för "det man vill att rätten ska besluta". Yrkandet måste per definition vara bestämt, eftersom rätten inte kan ge ett otydligt beslut. Det finns alltså inget som heter "obestämt yrkande" inom processrätten. Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.Vänligen,

Beslut om rättshjälp

2014-06-27 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej! Jag var i tvist med mitt ex angående umgänge. Allt gick bra. Jag fick rättshjälp och ska betala 40 % av mina advokatkostnader som hamnat på 150 000 kr. Nu har tingsrätten fattat beslut att advokaten har jobbat mycket med målet och att rättshjälpen ska täcka kostnaderna till 93 000 kr. Nu undrar jag vem som ska betala skillnaden till min advokat. Ska jag göra det eller kan man överklaga domen? Kan min advokat kräva mig på den skillnaden? 
Anna Alfredsson |Hej och tack för din fråga!Då man beviljas rättshjälp beslutar rättshjälpsmyndigheten om vilken procentsats personen själv ska stå för, dvs. rättshjälpsavgiften, se 24 § rättshjälpslagen (https://lagen.nu/1996:1619). Hur mycket själva avgiften kommer uppgå till beslutas dock först då ärendet avgörs genom dom eller beslut alternativt om det avslutas på något annat sätt, se 28 § rättshjälpslagen. Du kan alltså inte veta exakt hur mycket din avgift kommer uppgå till innan ärendet är slutligt avgjort. Om du vill överklaga ett beslut om rättshjälp ska det ske inom tre veckor från det att du fick beslutet. På http://www.rattshjalp.se/_old/Sok-rattshjalp/Overklaga-beslut/ hittar du mer information om hur du går till väga- På http://www.rattshjalp.se kan du läsa mer om rättshjälp. Med vänliga hälsningar,   

Allmänt åtal, återta anmälan

2014-06-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Jag vill inte medverka i en polisutredning mer mot min tidigare sambo som är misstänkt för misshandel, övergrepp i rättssak samt skadegörelse och stöld. Vi kommer att göra upp i godo. Jag har redan varit på videoinspelat förhör och mitt x har erkänt att han tagit strypgrepp. Vad kan jag göra för att förmildra för mitt x.
David Ingvarsson |Hej.Brotten din tidigare sambo misstänks för går under beteckningen allmänt åtal (20 kap 3 § rättegångsbalken). Det innebär att åklagaren väcker åtal för det allmännas, det vill säga samhällets räkning. Det krävs då inte att brottsoffret själv vill att den misstänkte åtalas (20 kap 2 § rättegångsbalken). För att ett åtal ska kunna väckas måste bevisningen vara tillräckligt stark så att åklagaren på objektiv grund ska kunna förvänta sig en fällande dom. Det kan alltså hända att åtal inte väcks, trots att ett brott har begåtts, för att åklagaren bedömer att det inte finns tillräckligt med bevis för att åstadkomma en fällande dom (20 kap 9 § rättegångsbalken).Du kan välja att inte längre medverka i rättsprocessen och därmed ge åklagaren ett sämre bevisläge vilket skulle kunna leda till att åtal inte blir aktuellt. Eftersom din tidigare sambo erkänt är det dock ganska troligt att åklagaren ändå väljer att driva åtalet. Som målsägande har du ingen skyldighet att vittna (36 kap 1 § rättegångsbalken) vid en huvudförhandling men däremot kan du kallas till målsägandeförhör i bevissyfte (enligt 37 kap 1 § rättegångsbalken). Skillnaden mellan att vittna och kallas till förhör i bevissyfte är att du inte har någon skyldighet att tala sanning i det senare fallet. I Sverige har vi dock fri bevisprövning (35 kap 1 § rättegångsbalken) vilket innebär att även din tystnad kan tillmätas bevisvärde, detta bevisvärde brukar emellertid vara mycket lågt.Sitter du tyst eller ändrar din berättelse har åklagaren rätt att hänvisa till tidigare polisförhör (37 kap 3 § och 36 kap 16 § rättegångsbalken) och då är det sedan upp till rätten att avgöra om de tidigare förhören är tillräckligt trovärdiga för fällande dom.Blir det rättegång och du tycker att det känns jobbigt har du dessutom rätt att kräva ett målsägandebiträde som är som ett stöd för dig under rättegångsprocessen (lag om målsägandebiträde 1,3 och 4 §§)Rättegångsbalken hittar du Här!Lag om målsägandebiträde hittar du Här!Hoppas svaret gjorde dig lite klokare även om det kanske inte var det svar du ville höra.Mvh

Beviskravet i brottmål

2014-06-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Nu är det såhär att jag var på en fest med min kompis och vi båda var berusade (jag lite mer). Och då har någon anmält oss för skadegörelse personen menar att ha hoppat på en bil. Där polisen säger att skadegörelsen har begåtts har jag och min kompis aldrig varit på vittnet pekade ut oss och nu blir jag kallad till förhör. Vad kommer att hända nu för jag vet att anmälarens ord är starkare än 2 berusade ungdomar?
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Ja, det som kommer hända att nu är ni kommer att bli kallade till förhör, kanske fler än en gång. Därefter gör polisen klart förundersökningen och sedan är det upp till en åklagare om denne vill väcka åtal eller inte. Utifrån de uppgifter du lämnat, har jag svårt att se att endast anmälarens ord räcker för att ni ska kunna fällas av en domstol - det räcker förmodligen överhuvudtaget inte ens till att åklagaren beslutar sig för att väcka åtal mot er. I ert fall torde krävas någon form av teknisk bevisning, fler vittnen eller annan stödbevisning för att åklagaren ska väcka åtal. Det gällande beviskravet i brottmål brukar uttryckas som att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den/de åtalade har agerat så som åklagaren påstår. Det är väldigt svårt - t.o.m. för erfarna jurister - att i konkreta termer förklara vad som krävs för en fällande dom. Vissa brottmålsadvokater hävdar att hur en domstols bevisbedömning kommer att falla ut är att likna vid ett lotto.Om det du skrivit i din fråga hit är sant, behöver du knappast oroa dig för att du ska hamna i rättegång.Hoppas du fått svar på din/dina frågor.

Delgivning genom spikning

2014-06-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min sons far håller sig undan för att slippa erkänna faderskapet. Tingsrätten har beslutat om blodundersökning och skickat en stämningsman som hittills inte nått framgång efter några försök. Måste han delges personligen eller vad sker i långa loppet? Han har ingen känd arbetsplats och "är inte hemma" enligt rumskompis.
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaDin sons far behöver inte delges personligen utan den handling som ska delges kan lämnas till en annan person som sedan ska lämna handlingen till den som ska delges, alltså skulle faderns rumskompis kunna få delgivningen och sedan lämna den till din sons fader. Dock måste rumskompisen samtycka till att ta emot delgivningen. Detta stadgas i Delgivningslagen 34§En annan möjlighet (om exempelvis rumskompisen vägrar ta emot delgivningen) till delgivning är genom så kallad spikning, vilket anges i 38§. Spikning kan bli aktuellt när delgivning på annat sätt inte varit möjligt. Handlingen som ska delges lämnas då i anslutning till din sons faders bostad och han anses då delgiven när handlingen lämnats (enligt 39§ delgivningslagen) Här finns en länk till delgivningslagen https://lagen.nu/2010:1932 Jag hoppas du fått svar på din frågaVänligen