"Allmänna regler" i RB 1 kap. 3 d §

2014-08-26 i Domstol
FRÅGA |Hej!I Rättegångsbalkens 1 kap. 3 d § står i andra styckets första mening "...yrkar att allmänna regler ska...".Vad menas med "allmänna regler?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Rättegångsbalken (1942:740) (RB) 1 kap. 3 d § behandlar tingsrättens sammansättning i fråga om s.k. förenklat tvistemål (småmål), dvs. mål där värdet av vad som yrkas inte uppenbart överstiger hälften av det för året rådande prisbasbeloppet. År 2014 är prisbasbeloppet 44 400 kr. När det är fråga om förenklat tvistemål ska tingsrätten bestå av endast en lagfaren domare, till skillnad från vanliga tvistemål där rättens sammansättning är tre lagfarna domare (RB 1 kap. 1 a § 1 st.). Med "allmänna regler" i RB 1 kap. 3 d § avses att rätten består av tre lagfarna domare.MVH

Res judicata

2014-08-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, A gör affärer med B och att B alltid betalar sina fakturor sent. Vid en leverans betalar B sin faktura långt efter sista förfallodatum. A tröttnar och stämmer B på 60 000 kr på grund av att de inte betalat in fakturan i tid. Det blir en huvudförhandling där B nekar att de har gjort den påstådda beställningen. A hittar inte det avgörande bevismaterialet i målet och käromålet ogillas. Kan A, efter att ha funnit bevisen drygt ett halvår senare, göra ny stämningsansökan med samma yttrande?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Om ett käromål ogillas och domen inte överklagas inom tre veckor vinner den laga kraft. Konsekvensen av detta blir att rättssaken anses avgjord och inte kan prövas på nytt. Det kan även uttryckas så att domen äger rättskraft (res judicata), vilket framgår av rättegångsbalken (1942:740) (RB) 17 kap. 11 § 1 st. Det bör nämnas att rättskraften är begränsad till "samma sak" och mål som inte faller under detta begrepp kan utan hinder tas upp. Vad som anses vara samma sak är inte otvistigt men jag vill påstå att ett nytt mål mellan samma parter som du beskriver, där det enda nya förhållandet är ny bevisning, måste falla under "samma sak" och därför skulle avvisas av rätten.Har du fler frågor är du välkommen att ställa dessa här!MVH

Begära ut förundersökning

2014-08-07 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Min morsa var kidnappad från Sverige i 2012. Nu polisen nerlagt .. Och jag vill hämta ut Helva Förundersökningen.. Eller akt.. Dem säger för att hämta ut jag måste ber deras rättsgruppen skriftligen varför??? Jag anmält och hon min morsa.. Hur kan hämta ut???
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Ett förundersökningsprotokoll är i regel en allmän handling då det förs löpande. Förundersökningen omfattas dock av sekretess.  Denna sekretess upphör dock i regel att gälla när åtal väckts. Efter att åtal väckts är förundersökningen med andra ord offentlig och kan begäras ut av vem som helst. Ifall åtal väckts tipsar jag om att höra av dig till den tingsrätt som tog emot åtalet.Fastän inte åtal väckts borde du ha rätt att få ta del av förundersökningsprotokollet från myndigheten - med undantag för ifall det är belagt med sekretess. Det borde räcka att du hör av dig till deras registrator som sedan skickar den till dig (beroende på antal sidor kan du behöva betala för kopiorna).Med vänliga hälsningar,

Ny prövning av samma sak?

2014-08-05 i Domstol
FRÅGA |I ett brottmål har jag förnekat min underskrift på en borgenshandling, domstolen dömer till min fördel dvs friar med motiveringen att det inte är bevisat att underskriften är äkta. Någon tid senare i ett annat mål ( tvistemål ) kommer domstolen fram till att underskriften av borgenshandlingen är äkta, döms att infria innehållet i borgenshandlingen. Nu till min fråga, sedan högsta domstolen i slutet 2013 fastställt principen att samma handling inte ska kunna prövas två gånger i olika processer och leda fram till ansvar, undrar jag med vad som ovan beskrivs inte utgör exempel på detta. Huruvida det krävs mer info ber jag er höra av sej.
Fredrik Wiggh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är precis som du säger att samma sak inte ska kunna prövas två gånger (detta kallas inom juridiken för res judicata och innebär i korthet att en domstol inte kan pröva en fråga som redan är avdömd om den vunnit laga kraft. Att en dom har vunnit laga kraft innebär att den inte längre går att överklaga).Om man exempelvis blir friad i ett brottmål kan man inte åtalas för samma sak igen i ett nytt brottmål. Detsamma gäller för tvistemål.Men brott- och tvistemål är två skilda processer och utgör olika delar i rättssystemet. Det innebär exempelvis att om en domstol friat någon för någonting i ett brottmål kan man fällas för samma sak i ett tvistemål och vice versa.Hoppas du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig om du har några funderingar!Vänliga hälsningar,

Påföljd vid misshandel

2014-08-14 i Domstol
FRÅGA |Hej! I november blev min ex-sambo fälld för misshandel. I början var rubriceringen grov kvinnofridskränkning. Den ändrades till tre fall av misshandel när jag valde att inte säga så mycket i de kommande förhören. Åklagaren sa innan rättegången att han skulle yrka på tre månaders fängelse. Under rättegången valde jag att inte säga så mycket och jag märkte åklagarens frustration men min sambo hade lovat att han skulle bättra sig och sa att om han får fängelse så är det slut. Han klarade sig med dagsböter och villkorligt. Nu är det dags för rättegång igen i oktober. Två fall av misshandel och två olaga hot. De bilder som finns på mig är otäcka då jag blev helt blå i ansiktet och ögat svällde igen och jag var helt blå på armen. Vad kan det bli för straff? Han har ju villkorligt. Jag mår oerhört dåligt över att gå och vänta på rättegången. Min kompis, min chef, en arbetskompis och polisen som gjorde anmälan är även kallade. Det som gör så ont med är att han jobbar på en akutmottagning just nu och tar hand om dem som varit med om just detta... Vad kan jag vänta mig?
Anes Sabic |Hej,Inledningsvis vill jag säga att jag beklagar det som har hänt. Jag hoppas att skadorna du fick har läkt och att du idag mår bättre.Vad straffet kommer att bli är oerhört svårt för mig att säga. Det är rätten som i en huvudförhandling har att bestämma skuld- och påföljdsfrågan utifrån den bevisning som finns att tillgå. Det skall dock sägas att det inte är till gagn för din ex-sambo att han tidigare är dömd och att han har en villkorlig dom sedan tidigare avseende samma typ av brott.Enligt 3 kap. 5§ kan den som tillfogar någon kroppsskada dömas för misshandel till fängelse i högst två år, se https://lagen.nu/1962:700. Om rätten finner att brottet är att se som ringa döms gärningsmannen till böter eller fängelse i högst sex månader. Hoppas att mina svar hjälpte!Med vänlig hälsning, 

Förlikning utan domstol

2014-08-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hej om man har som plan att stämma en butik på ersättning pga kränkning av personlig integritet pga icke skyltad kamera övervakning, kan man då innan lämna en avsiktsförklaring med ens planer och be dom ta ställning innan? alltså om dom vill göra upp utan rättegång?
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Tack för att Ni har valt att vända er till Lawline med era juridiska frågor.Det är fullt möjligt att försöka lösa en uppkommen tvist på egen hand med sin motpart innan man drar tvisten inför domstol. En sådan lösning medför ofta fördelar för bägge parter - bland annat undviks dyra rättegångskostnader, offentlighet m.m. Framförallt kan en sådan lösning vara tidsbesparande.

Gemensamt köpt hund men står inte som ägare

2014-08-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vi står i begrepp att skilja oss (gifta). Vi har gemensamt köpt hunden men den står på min man. Vi har delat kostnaderna för hunden i alla år (12). Kan man nånstans kräva gemensam vårdnad. Vi kommer inte överens.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Juridiskt klassas hundar som lös egendom. Någon motsvarighet till föräldrabalkens ”gemensam vårdnad” finns inte för hundar. Eftersom en hund är lös egendom så innebär det att det är den som äger hunden som har rätt till den. I det här fallet har ni gemensamt köpt hunden men din man står som ägare på papperet. Om du kan bevisa att hunden har köpts gemensamt, tex genom vittnen, kan du väcka en fastställelsetalan i domstol om att du äger hälften av hunden enligt RB 13:2 https://lagen.nu/1942:740Behöver du hjälp med detta kan du boka tid hos en erfaren jurist. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger.

Stämningsdelgivning

2014-08-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har fått hem dom idag från tingsrätten där det står att jag dömts för snatteri. Jag har inte blivit delgiven stämningen! Jag har inte varit på adressen under en månad och har därför inte kunnat skicka in delgivningskvitto som skickats innan domen skickades. Vad gör jag nu? Målet har avgjorts utan huvudförhandling och det står i domen att jag kan överklaga till hovrätten. Vad kan de göra? Kan de upphäva/återförvisa tingsrättens dom? Jag läste om domvilla i RB, är det aktuellt i mitt fall? Jag har ju inte blivit delgiven korrekt. Vad händer i nästa steg om jag överklagar? Måste tingsrätten utfärda en ny stämningsansökan då och delge mig eller hur kommer det gå till? Tack!
Hedda Gejrot |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är svårt för mig att veta vad som har hänt med din delgivning, men jag kan förklara hur domstolen vanligtvis agerar när de inte får tag i en person som ska delges stämning. Huvudregeln är att domstolen skickar ut en delgivning till den aktuella personen. Om svar uteblir försöker domstolen få kontakt på annat sätt, exempelvis genom arbetsgivare eller familj. Om inte heller detta ger resultat gör domstolen en så kallad stämmningsmannadelgivning, vilket innebär att man försöker finna personen. Annars sker en så kallad spikning, då handlingen lämnas i bostaden. Spikning får endast ske om domstolen inte kunnat nå personen på annat sätt eller kunnat utreda var han eller hon befann sig, och det har funnits anledning att anta att personen håller sig borta. Regler om delgvining hittar du i Delgivningslagen (https://lagen.nu/2010:1932#R26).Förutsatt att allt har gått rätt till under själva handläggningen kan hovrätten inte att upphäva eller återförvisa domen. I Rättegångsbalken (RB) 51 kap 28 § framgår när hovrätten får undanröja tingsrättens dom och avser alltså handläggningen av domen.  Regler om domvilla framgår i RB 59 kap 1 §, i ditt fall skulle eventuellt andra punkten vara relevant. Troligtvis anses att du har delgetts kallelse genom spikning eftersom du fått delgivningen till din adress, men fel kan självklart föreligga och om du misstänker att så är fallet råder jag dig att kontakta en jurist som kan hjälpa dig gå vidare med detta. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Om du vill överklaga domen måste du inom tre veckor göra en skriftlig ansökan till tingsrätten som i sin tur skickar överklagan till hovrätten. Om ett prövningstillstånd krävs för att ta upp fallet på nytt framgår det av tingsrättens dom.  Hoppas du fått svar på din fråga,Vänligen