Enskilt åtal, beviskrav och falsk angivelse mm.

2015-03-22 i Domstol
FRÅGA |Jag har stämt en person på en skuld som överstiger 2 milj kr Inkl. ränta.Till grund ligger en signerad skuldförbindelse utan vittnen.Efter kungörelse med risk för tredskodom yrkar denne person inhibition och polisanmäler mig för grovt bedrägeri och urkundsförfalskning.Jag frias helt från alla brottsmisstankar och blir avförd från förundersökningen.Om min motpart väljer att driva ärendet i tingsrätten undrar jag om det genom friandet i polisundersökningen automatiskt blir en vinnande dom i tingsrätten eftersom samma bevisning ligger till grund.Är det öht meningsfullt för en motpart att driva ett ärende under dessa förutsättningar?Och sist, öppnar detta för en polisanmälan om falsk angivelse samt grovt bedrägeri?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Regler om rättsprocesser hittar du i rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740. Regler om brott och straff hittar du i brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700. Brottmålet och dess inverkan på tvistemåletSom jag förstår din fråga så avgjordes aldrig den anmälan som din motpart lämnade in i domstol utan åklagaren valde att lägga ned förundersökningen. När en åklagare väljer att lägga ned en förundersökning på grund av bristande bevisning så kan målsägande ändå välja att driva frågan vidare som ett enskilt åtal (RB 20 kap 9 § 2 stycket och RB 47 kap). Det blir alltså inte automatiskt en friande dom om åtalet drivs vidare till tingsrätten. Att förundersökningen lades ned tyder ju dock på att åtalet är svagt så det kan absolut ifrågasättas om det är meningsfullt för din motpart att driva fallet vidare.Även om din motpart väljer att inte driva brottmålet vidare så kan frågan fortfarande vara relevant för ert tvistemål. Att fallet lagts ned eller att du fått en friande dom i brottmålet betyder inte att domstolen automatiskt kommer att döma till din fördel i tvistemålet, även om samma bevisning används. Det beror på att beviskravet är lägre i tvistemål än i brottmål. Att förundersökningen lades ned är dock något som talar starkt till din fördel.Falsk angivelse, falskt åtal och grovt bedrägeriOm din motpart anmält dig för något du inte gjort så öppnar det mycket riktigt upp för att du polisanmäler din motpart för falsk angivelse (BrB 15 kap 6§). Om din motpart väljer att väcka ett enskilt åtal så kan det dessutom vara aktuellt att anmäla personen för falskt åtal (BrB 15 kap 5§). Däremot ser jag ingen grund för att anmäla din motpart för grovt bedrägeri. För att man ska kunna dömas för grovt bedrägeri krävs det att gärningsmannen med hjälp av vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet som leder till vinning för gärningsmannen och skada för offret (BrB 9 kap 1§).SammanfattningJag förstår inte riktigt vad din motpart hade begärt inhibition för och hur det hängde samman med brottmålet. Om det är så att du fått en tredskodom till din fördel och din motpart har begärt återvinning av tredskodomen och inhibition av verkställigheten så betyder det att ert tvistemål kommer att tas upp där målet slutade (RB 44 kap 9 och 10 §§). Processen kommer alltså att börja igen men du kan använda förundersökningen som bevisning.Att en förundersökning lagts ned innebär inte att tingsrätten kommer att meddela en friande dom i brottmålet och inte heller att tingsrätten kommer att döma till din fördel i tvistemålet. Däremot talar det starkt till din fördel.Det är svårt att svara på om det är meningsfullt för din motpart att driva frågan vidare som ett brottmål utan att veta mer om omständigheterna i ditt fall men troligen är det inte meningsfullt. Däremot så kommer din motpart förmodligen att hävda att skuldförbindelsen är ogiltig i tvistemålet eftersom beviskravet är lägre i tvistemål än brottmål.Om du är oskyldig så öppnar det upp för en anmälan om falsk angivelse (och eventuellt falskt åtal). Däremot verkar det inte finnas någon grund för en anmälan om grovt bedrägeri.Jag hoppas att svaret var till hjälp! Om du behöver mer hjälp med att driva processen är du varmt välkommen att höra av dig till os på telefon 08-533 300 04 eller på mail info@lawline.se.Med vänlig hälsning

Häktesgrunder, stöld.

2015-03-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Jag har en sonson som polisen hade efterlyst. Polisen var hos oss med en husransakan, han åkte själv in till polisen när jag fick tag i honom och polisen valde att kvarhålla honom. Det gällde tydligen stöld. Jag undrar har dom något på honom när dom behöll honom.
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga. Jag tolkar det som att din sonson har blivit häktad på grund av misstankar om stöld. De huvudsakliga häktningsgrunderna framgår av 24 kap 1 § rättegångsbalken. Där framgår att den som på sannolika skäl är misstänkt för brott för vilket fängelse på ett år eller däröver är föreskrivet får häktas om det finns risk att han/hon flyr/försvårar utredningen eller fortsätter begå brott. Att vara misstänkt på "sannolika skäl" är ett relativt högt ställt krav och innebär normalt att polisen har ett vittne, teknisk bevisning eller liknande som binder den misstänkte till ett brott. Kravet på att minst ett års fängelse ska vara föreskrivet innebär att fängelse i ett år eller mer måste finnas på straffskalan (däremot inte sagt att den misstänkte kommer få ett så långt straff om det skulle bli en fällande dom). För stöld är fängelse föreskrivet i upp till 2 år (brottsbalken 8 kap 1 §). Vidare framgår av 24 kap 1 § att om det kan antas att den misstänkte endast kommer dömas till böter så får inte häktning ske. Även den som endast är "skäligen misstänkt" (en lägre misstankegrad än sannolikt) får häktas om det är av synnerlig vikt, vilket framgår av 24 kap 3 § rättegångsbalken. Rekvisitet synnerlig vikt har i doktrinen tolkats som det bör vara mer än sannolikt att man genom vidare utredning kan förväntas uppnå sannolika skäl för den häktades skuld. Det finns även vissa andra, mindre vanliga, faktorer som kan påverka om någon ska häktas eller inte. Men sammanfattningsvis kan sägas att om rätten häktar en person innebär det att det finns objektiva grunder för tro att den misstänkte har begått ett brott, samt att någon av de initialt nämnda häktningsgrunderna föreligger. Detta behöver dock inte innebära att den häktade senare döms. Lagarna jag nämnt hittar du här: Rättegångsbalken BrottsbalkenMvh

Polisens skyldighet att underrätta frihetsberövades närstående

2015-03-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vilken instans har skyldighet att verkställa Rättegångsbalkens 24 kap 21 a § "När någon har frihetsberövats genom gripande enligt 7 § första stycket, genom överlämnande till en polisman enligt 7 § andra stycket och då inte har frigivits, genom anhållande eller genom häktning enligt 17 §, ska någon av den frihetsberövades närmaste anhöriga eller någon annan person som står den frihetsberövade särskilt nära underrättas om frihetsberövandet så snart det kan ske utan men för utredningen.Om den frihetsberövade motsätter sig att någon underrättas om frihetsberövandet, får underrättelse lämnas bara om det finns synnerliga skäl.Underrättelse behöver inte lämnas om frihetsberövandet har upphört. Lag (2008:67)" ?
Tatjana Johansson |Hej, Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som har en skyldighet att ta kontakt med den frihetsberövades anhöriga och kommer därför i mitt fortsatta svar att utgå från denna tolkning. Av förarbetena till lagen framgår att det är polisen eller den frihetsberövade som ska underrätta närstående om vad som har inträffat, men att det är polisen som avgör vem av dem som ska göra det. Avgörandet av detta sker mot bakgrund av utredningsläget, vilket innebär att polisen avgör huruvida de anser att det är lämpligt att den frihetsberövade själv tar kontakt med en närstående, detta med tanke på hur utredningen kan komma att påverkas av en sådan kontakt. En frihetsberövad behöver inte begära att en underrättelse ska lämnas, utan detta är något som den ansvarige tjänstemannen vid polisen på eget initiativ ska fråga den frihetsberövade om. Enligt förarbetena är det även tillräckligt att en enda närstående underrättas för att lagrummet ska anses ha iakttagits. Om den frihetsberövade däremot inte vill att en närstående ska underrättas ska polisen respektera detta om inte synnerliga skäl till underrättelse föreligger. Synnerliga skäl kan bland annat vara om den frihetsberövade är underårig eller om han eller hon har en allvarlig psykisk störning.Slutligen anger det lagrum som du har citerat ett undantag från när underrättelse behöver lämnas och det är om frihetsberövande har upphört när underrättelsen väl kan lämnas och vid en sådan situation blir svaret på din fråga att ingen är skyldig att underrätta den frihetsberövades närstående. Jag hoppas att jag genom detta har besvarat din fråga. Med vänliga hälsningar,

Häktningsförutsättningar avseende grova brott

2015-03-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En person, anklagad för grovt narkotikabrott m m, blev friad i Tingsrätten efter månader i häkte. Åklagaren yrkade på ett långt straff och överklagade den friande domen. Målet var uppe i Hovrätten i förra veckan, dom ska meddelas 18 mars. Åklagaren yrkade på häktning innan dom men någon häktning har fortfarande inte skett.Kan man tolka det som att Hovrätten också friar vederbörande? Måste inte Hovrätten häkta vederbörande om de anser vederbörande vara skyldig och straffet är över 2 års fängelse (i detta fall yrkar åklagaren på drygt 5 års fängelse) ?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!I 24 kap 1 § första stycket rättegångsbalken framgår de grundläggande förutsättningarna för häktning. Där stadgas att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan leda till minst ett års fängelse får häktas om finns en risk att hen undandrar sig lagföring, försvårar utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet.Vidare framgår i det andra stycket att häktning ska ske om det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än två år för brottet, om det inte är uppenbart att det saknas skäl för häktning. I korthet innebär det ovanstående att det är möjligt för en domstol att avstå från att häkta en person, även om minimistraffet för det aktuella brottet är minst två års fängelse.I det aktuella fallet förhöll det sig troligtvis på det viset att domstolen ansåg att ingen av de förutsättningar som anges i det första stycket var uppfylld. Vidare torde domstolen ha ansett att det uppenbart saknades skäl för häktning och att det därför inte heller var möjligt att häkta den misstänkte med stöd av det andra stycket. Sålunda innebär hovrättens beslut i häktningsfrågan inte att domstolen nödvändigtvis kommer att avkunna en friande dom.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Beslut om att inte väcka åtal

2015-03-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejI höstas, när jag körde hem från jobbet, råkade jag p.g.a. oaktsamhet hamna nere i vägrenen på min sida. Jag fick då panik, tvärnitade och försökte styra upp bilen igen, vilket gjorde att jag fick sladd och åkte ned i diket på mötande sidan av vägen. Varken personer eller bilar kom till skada. Efter telefonförhör med polisen, där jag erkände, har jag nu fått ett brev från åklagaren som säger att åtal inte kommer att väckas. Dessutom står det ordagrant att "det har inte framkommit att (jag) medvetet har gjort något risktagande som skall straffbeläggas". Innebär detta att jag går helt fri? Jag har nämligen tidigare fått höra att jag troligtvis skulle få böter för min dikeskörning. Tacksam för svar.
Tatjana Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör i stora delar bestämmelserna som finns i Rättegångsbalken, vilken du kan läsa här.Det brott som man eventuellt kan göra sig skyldig till vid dikeskörning är vårdslöshet i trafik (se https://lagen.nu/1951:649#P1S1) som också aktualiserar böter som påföljd.I ditt fall har åklagaren valt att inte väcka åtal, vilket innebär att det inte kommer att tas till rättegång (se https://lagen.nu/1942:740#K20P1S1). En åklagare kan också välja att istället för att gå till rättegång, besluta om strafföreläggande (https://lagen.nu/1942:740#K48P1S1) som vid ett godkännande från dig (att du skriftligen erkänner och betalar böter) får samma verkan som en vanlig dom (se https://lagen.nu/1942:740#K48P3S2). Så som du har beskrivit situationen har åklagaren emellertid meddelat att åtal inte kommer att väckas och att det har framkommit att du inte har gjort något som ska straffbeläggas. Detta innebär alltså att åtal inte kommer att väckas och att åklagaren inte kommer att besluta om strafföreläggande och att du, precis som du säger, kommer att gå helt fri. Med vänliga hälsningar,

Måls avgörande i den tilltalades frånvaro

2015-03-21 i Domstol
FRÅGA |Om man förlorar i en tredskodom, vad får man för straff?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! En tredskodom kan endast meddelas i ett dispositivt tvistemål (avseende en fråga varom förlikning är tillåten) och innebär då i regel att målet avgörs i enlighet med den närvarande partens yrkande (se 44 kap. 2 § rättegångsbalken). Något straff kan således inte utdömas genom en tredskodom och det är ej heller möjligt att utan vetskap om vad som yrkats ens spekulera i vilket domslut som kan komma att följa. Vad beträffar brottmål (vilket det här tycks vara frågan om) finns vissa möjligheter att fälla ett avgörande i den tilltalades frånvaro, men det går naturligtvis inte att uttala sig om berörda reglers tillämplighet utan er ingående information om det specifika fallet, varför frågan här måste lämnas därhän. Inalles gäller således att ett straff kan utdömas i den tilltalades frånvaro, men att detta inte sker genom en tredskodom, samt att påföljden inte beror därav utan varierar beroende på vilket brott som begåtts och en rad andra omständigheter. Önskas vidare hjälp i ärendet är du välkommen att kontakta oss per telefon (tfn: 08-533 300 04) eller e-post: info@lawline.se. Rättegångsbalken finner du här. Vänligen,

Hälsa på sin sambo

2015-03-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Imorgon kommer dommen mot min sambo och jag är målsägande. När dommen har fallit får jag då besöka honom eller hur ser det ut? Mvh Isabell
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till lawline, Innan domen har fallit är det svårt att säga på vilket sätt du kan besöka honom, får han fängelse som påföljd är det inget som hindrar att du hälsar på honom där.

Fri bevisprövning, bevisvärdering av vittnesutsaga och mened

2015-03-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag står parkerad och väntar på min sambo. Jag står ett par cm utanför en parkeringsruta, men stilla. Då backar en tjej in i min bil, med orden "jag trodde jag hade mer plats, jag chansade". Nu har hon anmält skadan även till sitt bolag men "motvilligt" och skall tydligen kalla in ett eget vittne (vilket inte fanns då det endast var min sambo som fanns i närheten när det hände). De kommer alltså ljuga för att försöka slippa undan, och jag undrar om det på något sätt kan bli till deras fördel när hon har backat in i ett stillastående fordon & dessutom skrivit under en skadeanmälan där det klart o tydligt framgår att jag står parkerad och hon backar in i mig. Både jag och min sambo kan ju vittna på att hennes "vittne" inte fanns på platsen.
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!I svensk rätt är domstolen fri att vid sin prövning av frågan i ett mål beakta alla bevis som parterna lyfter fram, se 35 kapitlet 1 § Rättegångsbalken. Denna så kallade fria bevisprövning möjliggör således för domstolen att väga samman allting som i målet kan vara av relevans i bevishänseende. Domstolen är således inte förhindrad att höra det vittne som tjejen du talar om vill åberopa.Det faktum att tjejens vittne kan höras av domstolen säger dock ingenting om hur mycket vikt domstolen kommer att tillmäta vittnets vittnesutsaga. Mot bakgrund av att tjejen som backade in i din bil har skrivit under en skadeanmälan som beskriver händelseförloppet på ett sätt som gör att det framgår att hon varit vållande till skadan (någonting som utgör ett starkt bevis som talar till din fördel) så finns det en stor möjlighet att domstolen kommer att finna det märkligt med ett vittne vars vittnesutsaga står i tvär kontrast med den undertecknade skadeanmälan. Förutsatt att tjejen som backade in i dig inte var i ett chocktillstånd efter att hon backat in i dig och därmed skrev under skadeanmälan utan att veta vad hon egentligen gjorde så bör domstolen tillmäta en vittnesutsaga som står i tvär kontrast med en undertecknad skadeanmälan ett mycket litet bevisvärdeSlutligen vill jag även påpeka att om tjejen som backade in i dig övertalat någon att ljuga i ett vittnesförhör så gör denna person sig skyldig till brottet mened i 15 kapitlet 1 § Brottsbalken. Detta är ett mycket allvarligt brott som kan ge upp till fyra års fängelse.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning