Ventilkontrolls bevisvärde vid felparkering

2015-02-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag har fått en parkeringsbot (kontrollavgift) på min parkeringsplats som är knuten till min bostad i ett större hyreshusområde. Jag har ett årstillstånd utfärdat av bostadsbolage jag hyr bostaden av. Enligt skyltningen ska man flytta bilen minst en gång var sjunde dygn. Parkeringstillstånd utfärdas av bostadsbolaget Nyköpingshem men Q-park har skötsel och bevakning av parkeringsplatsen. Nu anförQ-park som bevis för p-boten att man fotograferat ventilerna på bilens däck två gånger med 10 dagars intervall och säger att däcken har samma fysiska läge vid bägge tillfällena och ger mig därför p-böter. Finns det rättsfall där den sortens bevisföring är prövade? Om inte - skulle såna bevis hålla i en rättsprövning. I mitt eget fall så är deras p-böter felaktig då jag flyttat bilen flera gånger mellan de två fototillfällen som Q-park hänvisar till.
Victor Sundh |HejHovrätten har tidigare angett att ventilkontroller har ett högt bevisvärde i synnerhet om det finns fotobevis på kontrollen och inte enbart anteckningar om ventilernas läge.

Vittnespliktens innebörd

2015-02-18 i Vittna
FRÅGA |Hej.Jag har blivit kallad som vittne men jag bor på Irland och måste ta ledigt i hela 5 dagar om jag ska kunna ta mig hem till Sverige och medverka. Jag har pratat med både Tingsrätten och Åklagaren ang detta, Tingsrätten hävdar att jag inte har något val och att jag ej kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst för 5 dagar. Samt att detta ej kan göras över telefon eller videosamtal, stämmer detta? Jag undrar också hur mycket jag kan få i ersättning då det kommer sluta på ca 8-10000kr i kostnad för mig ink förlorad arbetsinkomst? Vad händer om jag inte dyker upp? Jag betalar gladeligen vite om det är allt som kan hända!!
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!På domstolens hemsida anges följande om ersättning för att vittna. Den som kallas att vittna inför tingsrätten har rätt att få ersättning för sina kostnader för resa och förlorad arbetsinkomst. Ersättningen ska betalas av den part som har begärt förhöret, om han/hon inte har rättshjälp. Om part har rättshjälp utgår ersättning under vissa förhållanden för vittnen och ombudskostnader av allmänna medel. Läs mer här (http://www.domstol.se/tvist/rattegang-i-tingsratten/) Utgångspunkten är alltså att du ska få dina kostnader täckta och inte ådra dig stora kostnader för att kunna uppfylla din vittnesplikt.Vad gäller möjligheten att vittna över telefon/videosamtal anges i 36:19 rättegångsbalken (RB) att domstolen i vissa fall kan bestämma att vittnesförhöret ska ske via telefon/videosamtal. Den anledning som skulle bli aktuell för dig är p.2 som anger "om en inställelse vid huvudförhandlingen skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att förhöret hålls vid huvudförhandlingen". Det är alltså upp till domstolen att avgöra och väga kostnaderna mot vikten av att förhöret hålls vid huvudförhandlingen. Om du inte dyker upp kan rättegången få ställas in. Detta innebär dock inte att den inte blir av, utan du och alla andra berörda blir kallade vid ett nytt tillfälle. Du kan även bli skyldig att betala vite eller bli hämtad av polis om du inte kommer. Du kan till och med få betala kostnader för andra som kommit till domstolen. Vad som sker beror vanligtvis på hur viktigt ditt vittnesförhör är och hur nödvändigt det är för huvudförhandlingen.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma. Läs även mer på http://www.domstol.se/Till-dig-som-ar/Vittne/Vänligen,

Domförhet i tvistemål

2015-02-17 i Domstol
FRÅGA |Hej! Enligt huvudregeln om kärande yrkar ett belopp på 1 milj. då ska det vara tre domare, men vid min huvudförhandling kom bara en domare. Jag undrar varför?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om antalet domare (den s k domförheten) varierar dels beroende på om det rör sig om brottmål eller tvistemål, dels vilken sorts mål det rör sig om. När det gäller tvistmål är huvudregeln i tingsrätt att domstolen är domför med tre lagfarna domare (se 1 kap. 3a § rättegångsbalken, RB). Även om huvudregeln om tresits existerar kan undantag göras och domstolen kan ändå anses domför med endast en lagfaren domare. Detta kan ske t ex om rätten anser det tillräckligt med en domare och parterna samtycker till det eller om huvudförhandling hålls i förenklad form (vanligen direkt i samband med muntlig förberedelse). Samma sak kan ske om målet är av enkel beskaffenhet eller om det rör sig om ett s k småmål eller FT-mål (d.v.s. mål där värdet parterna tvistar om inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, ca 22 000 kr år 2015). Exempel på mål av enkel beskaffenhet där en domare kan avgöra målet även om parterna inte samtyckt är t ex mål om betalningsskyldighet där svaranden tycks bestrida mest p.g.a. betalningssvårigheter eller vardagliga mål inom köprätten. Tvistiga vårdnadsmål eller mål om stora belopp är ofta mer komplicerade och kräver i regel tredomarsammansättning.Om part förmodar att endast en lagfaren domare dömt i mål där tresits egentligen skulle ha förekommit kan domstolen ha begått ett domförhetsfel. Om detta fel kan anses ha inverkat på det enskilda målets utgång (d.v.s. att det framstår som mera sannolikt att målets utgång blivit en annan om domarna varit tre) kan domstolens dom komma att undanröjas och ärendet återförvisas till tingsrätten (se 50 kap. 28 § RB). Sådan klagan kan framföras även om överklagandetiden har gått ut och ska lämnas in skriftligen till hovrätten.Hoppas du fått svar på dina funderingar. Tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Besöka häktad person

2015-02-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag är målsägande mot min sambo som sitter för grov kvinnofridskränknig..vill tillägga att han är oskyldig. Sista rättegången är den 10 mars och jag skulle så gärna vilja träffa honom innan dess. Men det verkar inte som det går..Varför?
Elisabet Leth |Hej!Tack för din fråga och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Av din fråga tolkar jag det som att din sambo sitter häktad för det brott som han är misstänkt för. Det är också det jag utgår ifrån när jag besvarar din fråga. Av häkteslagen som du hittar (https://lagen.nu/2010:611) så framgår det av 3 kap 1 § (se https://lagen.nu/2010:611#K3P1S1) att det som grundregel är så att en intagen får ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Besök får dock vägras om besöket kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll. Med kontroll avses exempelvis att personal övervakar besöket, eller att besöket utförs i ett rum som omöjliggör att föremål kan överlämnas mellan den häktade och den besökande eller att besökaren accepterar kroppsvisitation. När han häktades kan det vara så att han häktades med restriktioner. Att häktas med restriktioner innebär att rätten vid häktningsbeslutet med stöd av 24 kap 5 a § Rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K24P5aS1) har beslutat att hans kontakter med omvärlden ska inskränkas för att det finns risk att han skulle undanröja bevis eller på annat sätt försvåra sakens utredning. Har han häktats med restriktioner så framkommer det också av 6 kap 1 § häkteslagen (se https://lagen.nu/2010:611#K6P1S1) att han får åläggas inskränkningar i sin kontakt med omvärlden om risk finns att han undanröjer bevis eller försvårar sakens utredning. Ett beslut om restriktioner får exempelvis inskränka hans rätt att ta emot besök, vilket följer av 6 kap 2 § 5 p i häkteslagen (se https://lagen.nu/2010:611#K6P2S1). Det innebär alltså att om han har häktats med restriktioner så kan hans rätt att ta emot besök inskränkas. Om han har häktats med restriktioner och vilka restriktionerna är ska i så fall framgå av häktningsbeslutet. Att notera är att av häkteslagen framgår den häktades rättigheter att exempelvis ta emot besök, och dessa kan som tidigare nämnts begränsas genom restriktioner. Du som närstående har således ingen laglig rätt att kräva att få besöka honom. Jag hoppas att jag med detta besvarat din fråga. Om du har fler frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Med vänliga hälsningar

Förundersökning och förundersökningsprotokoll

2015-02-18 i Förundersökning
FRÅGA |Var finns info och regler om förundersökningsprotokoll?Får det finnas påståenden och spekulationer i ett förundersökningsprotokoll?Vilka regler gäller vid en förundersökning?
Amanda Lidberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är ganska omfattande då det finns en stor mängd regler, föreskrifter och riktlinjer för förundersökning och förundersökningsprotokoll. Jag ska försöka ge dig ett svar med den grundläggande informationen om förundersökning och förundersökningsprotokoll med hänvisning till de grundläggande, lättillgängliga och användbara källorna.Regler om förundersökning finner du främst i 23 kap. Rättegångsbalken och Förundersökningskungörelsen. 23 kap. 3 § Rättegångsbalken är den centrala regeln om när en förundersökning ska inledas. Där stadgas att förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Inledningsvis krävs m.a.o. varken att man känner till någon gärningsman eller att starka bevis föreligger, syftet är att samla in tillräckligt med material så att åklagaren kan bedöma om åtal ska väckas eller ej. Se 23 kap. 1 - 2 § Rättegångsbalken. På polisens hemsida kan du också läsa steg för steg om hur rättsprocessen fungerar. Se länk: https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Efter-polisanmalan/.Arbetet under förundersökningen baseras på den s.k. Objektivitetsprincipen. Den innebär att polis och åklagare måste ta hänsyn till omständigheter som talar såväl för som emot den misstänktes skuld. I svensk rätt har åklagaren nämligen bevisbördan för samtliga relevanta omständigheter som läggs till grund för bedömningen om en person gjort sig skyldig till ett brott. Bevisningen för den aktuella gärningen måste vara så stark att den kan läggas till grund för en fällande dom för att åklagaren ska få väcka åtal. Under en förundersökning förekommer i allmänhet förhör med brottsoffer, förhör med vittnen samt förhör med misstänkta gärningsmän. Ofta förekommer även utredningsarbete i annan form såsom spaningsarbete, undersökning av brottsplatsen, analyser görs exempelvis av spår från brottsplatsen. Detta kan vara fingeravtryck, DNA, verktyg eller vapen som kvarlämnats av en misstänkt gärningsman m.m. Under en förundersökning har polis och åklagare en skyldighet att bedriva förundersökningen så snabbt som möjligt. Detta för att en eventuell rättegång måste hållas inom skälig tid. Förundersökningen avslutas när det antingen står klart att brottet ej går att utreda, i så fall läggs den ned, eller så avslutas förundersökningen när brottet är så utrett att en bedömning kan göras över huruvida åtal ska väckas mot den misstänkte eller ej. Huvudregeln är att förundersökningen och således förundersökningsmaterialet-/protokollet är sekretessbelagt t.o.m. att åtal väcks. Förundersökningssekretess innebär att uppgifterna som samlas in under förundersökningen inte kan ges ut då detta skulle kunna skada utredningen. Om uppgifter inte bedöms skada utredningen om de offentliggörs, kan åklagaren välja att lämna ut uppgifterna redan under pågående förundersökning.Förundersökningsprotokollet är en sammanställning av det material som samlats in under förundersökningen. Protokollet kan i princip innehålla allt från förhör med misstänkt, målsägande, vittnen, sakkunnig m. fl. till bilder och dokumentation från brottsplatsundersökning. För att uppgifter ska tas med i förundersökningsprotokollet måste de bedömas ha betydelse för utredningen. Påståenden är ett vitt begrepp men om det förekommer påståenden och spekulationer av förhörspersonerna i förhören så lär det också förekomma i förundersökningsprotokollet. Polis och åklagare får däremot inte bygga förundersökningen på spekulationer och indicier. Spekulationer eller indicier har inget, eller väldigt lågt, bevisvärde så även om sådana förekommer under förhören med parterna, vittnen etc så kan åklagaren inte lägga sådana uppgifter till grund för åtal. Detsamma gäller senare i en eventuell rättegång. Detta i linje med den ovannämnda Objektivitetsprincipen som ställer krav på saklighet och opartiskhet.Regler om förundersökningsprotokoll finns på lite olika ställen och i stort är de desamma som reglerna för förundersökning. I 23 kap. Rättegångsbalken finner du hur en förundersökning går till och därmed vad som kan komma att finnas med i förundersökningsprotokollet. I 23 kap. 18 – 21 §§ Rättegångsbalken regleras vad som gäller vid förundersökningens avslutande. Där anges bl. a. att vidtagna utredningsåtgärder ska redovisas i ett förundersökningsprotokoll, att beslut ska meddelas i åtalsfrågan efter att förundersökningen har avslutats och att åtal inte får väckas förrän den misstänkte har slutdelgivits utredningsmaterialet. Du kan även se Förundersökningskungörelsen för mer information. Under 20 – 25 §§ i Förundersökningskungörelsen framgår vad som ska tas upp i protokollet. I 18 och 35 kap. Offentlighet- och sekretesslagen finner du även regler om sekretess för förundersökningsprotokollet och i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen om handlingars offentlighet. Du kan även gå till Åklagarmyndighetens författningssamling för att läsa föreskrifter och riktlinjer gällande ämnet. Se länk: http://www.aklagare.se/Dokumentsamling/Foreskrifter-och-allmanna-rad-AFS/. Observera dock att riktlinjer ej är juridiskt bindande.Hoppas att detta kan ge svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,

Företräde i domstol för vissa mål

2015-02-17 i Domstol
FRÅGA |Hej!Kan ett ärende processrättsligt få företräde eller handläggas därför att det rör sig om en privatbostad?Mvh: Gisela Lehner
Joel Wickman |Hej,Nej mål om privatbostad får inte företräde i domstolen och handläggs inte snabbare än andra mål. Endast vissa mål och beslut handläggs med företräde i tingsrätt, ex ungdomsmål eller yrkanden om interimistiska beslut.Mvh

Uteblir rättegångskostnad om motpart inte vill kräva ersättning pga min arbetslöshet?

2015-02-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag har förlorat ett tvistemål och är därmed skyldig att betala motpartens rättegångskostnader. Det har gått flera månader nu, men jag har fortfarande inte fått någon faktura. Min advokat sa att eftersom jag är arbetslös ville inte motparten kräva ersättningen. Jag undrar om min skyldighet kan utebli efter ett tag om motparten väljer att inte kräva ersättning? Men om motparten kräver pengar någon dag då, kommer jag få betala ränta för all tid då hen väntade?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Jag förutsätter att att din motpart yrkat ersättning för sina rättegångskostnader och det är först i ett senare skede som din motpart sagt att denne inte ville kräva ersättningen. Antingen har din motpart valt att låta dig vänta med att betala tills du har en inkomst, eller har han beslutat att inte kräva ersättning överhuvudtaget. Om din motpart låter dig vänta med att betala står du fortfarande i skuld och förväntas att betala i ett senare skede. För att du skall kunna ha koll på din ekonomi är det bra att veta om motparten kommer kräva dig på dessa pengar eller inte. Preskriptionstiden på denna typ av fordringar är 10 år (preskriptionslagen 2 §), det kommer alltså att ta 10 år, från den dag du förlorade målet tills skulderna skrivs av. Ersättningen skall dessutom innefatta ränta från den dagen målet avgörs till den dag då betalning sker enligt 18:8 2st rättegångsbalken. Av ovanstående skäl bör du klargöra situationen med din motpart och ta reda på om han endast låter dig vänta med att betala eller ej längre kräver ersättning överhuvudtaget. Det tar som sagt 10 år innan skulden preskriberas och om ni ej klargör vad som gäller kommer du stå i skuld till motparten i 10 år vilket föranleder stora räntekostnader om han senare skulle kräva betalning. Du bör kontakta din motpart och ni bör klargöra om, och iså fall när betalning skall ske. Hoppas du är nöjd med ditt svar. Om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Rättegångskostnader i tvistemål

2015-02-15 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej.Jag undrar hur det kommer gå till på en rättegång ang kostnaderna. Jag är stämd som part av ett bolag som jag redan nu vet att dom inte har några pengar. Om jag förlorar så skall jag stå för deras och mina rättegångskostnader. Men vad händer om jag vinner målet? Kommer jag då få söka mina kostnadsersättningar via kronofogden eller betalas mina kostnader av tingsrätten och sedan kräver dom förlorande part på kostnaderna? Detta är ju viktigt att veta innan man "drar" på sig kostnader.
Philip Ideström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna för rättegångskostnader i tvistemål vid tingsrätten hittar du i Rättegångsbalkens (1942:740) 18e kapitel (se denna länk https://lagen.nu/1942:740). Som du säger är huvudregeln att den förlorande parten står för vinnarens rättegångskostnader, 18:1. Glöm ej att yrka för att få ersättning för dina rättegångskostnader innan huvudförhandlingen avslutas, 18:14. Vad som räknas som rättegångskostnader är komplicerat, men den grundläggande definitionen finns i 18:8. Förenklat kan vi säga att kostnader som varit nödvändiga för rättegångens föreberedande samt arvode till ditt ombud räknas som rättegångskostnader. Lagtexten uttrycker det som "kostnader som varit skäligen påkallade för tillvaratagandet av partens rätt". Om du vinner målet och har yrkat på ersättning för rättegångskostnader kommer din motpart ha en skuld till dig motsvarande det domstolen bestämt samt ränta enligt Räntelagen 6§ (se https://lagen.nu/1975:635) från dagen då domen sker fram till betalning, Rättegångsbalken 18:8 2 st. Betalas inte skulden kan du vända dig till kronofogden och ansöka om verkställighet, https://www.kronofogden.se/Ansokaomverkstallighet.html.Innan du "drar på dig" för mycket kostnader för ombud, bevisning och annat så råder jag dig att överväga förlikning. Den ekonomiska skadan kan bli mindre om ni kan komma till en kompromiss. Om parterna förlikas så står var och en för sina kostnader om inte annat avtalats, 18:5 3 st. Om ni inte lyckas förlika er så bör du vara vaksam om kostnader som uppkommer. Kom ihåg att kostnaderna måste vara "skäligen påkallade". Hoppas mitt svar är till hjälp.