Delgivning genom spikning

2014-06-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min sons far håller sig undan för att slippa erkänna faderskapet. Tingsrätten har beslutat om blodundersökning och skickat en stämningsman som hittills inte nått framgång efter några försök. Måste han delges personligen eller vad sker i långa loppet? Han har ingen känd arbetsplats och "är inte hemma" enligt rumskompis.
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaDin sons far behöver inte delges personligen utan den handling som ska delges kan lämnas till en annan person som sedan ska lämna handlingen till den som ska delges, alltså skulle faderns rumskompis kunna få delgivningen och sedan lämna den till din sons fader. Dock måste rumskompisen samtycka till att ta emot delgivningen. Detta stadgas i Delgivningslagen 34§En annan möjlighet (om exempelvis rumskompisen vägrar ta emot delgivningen) till delgivning är genom så kallad spikning, vilket anges i 38§. Spikning kan bli aktuellt när delgivning på annat sätt inte varit möjligt. Handlingen som ska delges lämnas då i anslutning till din sons faders bostad och han anses då delgiven när handlingen lämnats (enligt 39§ delgivningslagen) Här finns en länk till delgivningslagen https://lagen.nu/2010:1932 Jag hoppas du fått svar på din frågaVänligen

Stadsfästa ett förlikningsavtal

2014-06-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har en fråga om hur jag skall få ett förlikning avtal stadsfäst samt hus jag skall få in en klausul om vite om avtalet inte fullföljs.Mvh Jonas
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.När man kommit överens om hur en uppkommen tvist ska lösas har man ingått ett förlikningsavtal, vilket kan stadfästas av rätten, se RB 17:6. Eftersom att avtalet är slutet kan rätten inte självmant ta upp frågan om förlikningen ska kombineras med ett vite, men du som kärande kan väcka en fastställelsetalan om att denna vitesklausul är avtalat mellan er parter. Om det däremot inte är avtalat är enda möjligheten att få en sådan klausul med i överenskommelsen, och i förlängningen i en stadsfästning, är om ni parter kommer överens om det.För att förlikningen ska stadsfästas krävs att båda parter begär det hos rätten, alternativt att den ena ansöker om stadsfästning med den andres tillstånd. En ansökan härom lämnas därom till den tingsrätt i vilket du svarar i, vilket brukar vara din hemvist.Hoppas jag svarade på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Skolfrågor

2014-06-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |I ett brottmål är Emma åtalad för tillgrepp av fortskaffningsmedel. Hon har erkänt gärningen. Under huvudförhandlingen berättar Emma att hon även tagit en bilstereo ur en annan bil vid samma tillfälle. Inget mer sägs dock om bilstereon under huvudförhandligen. Emma döms av tingsrätten för tillgrepp av fortskaffningsmedel och stöld avseende bilstereon. Påföljden bestäms till en månads fängelse. Vid omröstningen ville två nämndemän döma till skyddstillsyn medan rättens ordförande och en nämndeman ville döma till fängelse. Har domstolen gjort något processuellt fel?
Farhad Niroumand |Hej,Lawline har som policy att ej besvara skolfrågor. Du finner svaret i din kurslitteratur. Med vänlig hälsning,

Ändra erkännande av ordningsbot

2014-06-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan man efter erkännade av ordningsbot ångra sig, och låta det gå till tingsrätt istället?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Med ordningsbot avses att den misstänkte genast eller inom viss tid underkastar sig en bötespåföljd. Detta sker istället för åtal vid allmän domstol. När du undertecknat boten så har du godkänt förfarandet. Att godkänna en ordningsbot är jämställt med att få en laga kraft vunnen dom. Detta betyder att du valt att inte överklaga och att beslutet ska verkställas. Vad ordningsboten ska innehålla framgår av rättegångsbalken (se HÄR).Ett godkänt föreläggande av ordningsbot kan i vissa fall upphävas genom besvär. Den misstänkte ska anföra besvär vid allmän domstol inom ett år. Tre möjligheter finns för att undanröja godkännandet: 1) Ifall ordningsboten inte kan anses vara en giltig viljeförklaring (t ex om den misstänkte förklarat att han inte vill godkänna boten men pga språksvårigheter eller något liknande inte förstått innebörden av att underteckna ordningsboten). 2) Ifall fel förekommit (t ex att fel högsta hastighet angivits på boten). Om ett fel har förekommit kan dock den tidigare ordningsboten upphävas och en ny ordningsbot framställas. 3) Ifall förfarandet inte överensstämmer med lag (t ex om polisen missuppfattade vilken hastighet fordonet faktiskt fick föras i och föraren därför inte begått något brott). Vad jag kan säga är att det generellt är ganska svårt att gå vinnande ur denna typ av process och frågan är om det är värt besväret.Med vänliga hälsningar,

Häktning av rätten, ex officio

2014-06-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får Rätten självmant,utan att Åklagaren begärt häktning, besluta om att en åtalad som är på fri fot vid domen, skall häktas vid en fällande dom
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaRätten har enligt rättegångsbalken (RB) 24:17 en möjlighet att ex officio (av egen kraft) ta upp och pröva en fråga om att en häkta en åtalad person utan att en åklagare framställer en sådan begäran. Åtalet måste dock röra sådana gärningar som medger häktning enligt 24:1 RB, alltså att åtalet rör en gärning där ett års fängelse kan vara påföljd vid fällande dom samt att det finns en risk för att den åtalade försöker fly undan lagföring, fortsätter att begå brott eller försöker försvåra utredningen av brottet. Här finns en länk till rättegångsbalken https://lagen.nu/1942:740#A2Jag hoppas du fått svar på din frågaVänligen

Norsk process- och arbetsrätt

2014-06-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag arbetade i Norge i somras och arbetade ganska mycket övertid. I Norge finns det lag på att 40 % ersättning ska utgå, även om arbetgivaren inte är bunden av ett kollektivavtal. Mina föredetta arbetsgivare ville inte betala ut någon ersättning till mig. Jag har därför tagit upp saken i Förliksraadet, den lägsta rättsliga instansen. Min fråga är vilken typ av bevisning en domare skulle kräva för att jag ska få rätt. Jag har exempelvis fortfarande timlistor i original, arbetskontrakt och mejlkonversationer samt att de jag arbetade med skulle vara villiga att ställa upp och vittna. Är det nödvändigt och vad skulle de i så fall styrka? Vilken dokumentation måste jag framställa? Kan min arbetsgivare ta upp andra saker, som att det skulle vara en hämndaktion, vilket skulle undergräva min trovärdighet.
Farhad Niroumand |Hej,Då din fråga berör norsk arbetsrätt och processrätt bör du kontakta en advokat i Norge. Du finner norska advokater via denna hemsida .Med vänlig hälsning,

Gallring ut belastningsregistret vid samhällstjänst

2014-06-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har blivit dömd för grovt rattfylleri å fick 50 timmar samhällstjänst å femhundra kr till brottsofferfonden. jag undrar hur länge jag kommer finnas med i brottsregistret och från vilken dag räknas denna tid från?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga!Hur länge man finns med i belastningsregistret innan brottet gallras bort och uppgifterna förstörs beror på vilket brott man begått. Det finns regler om denna gallring i lagen om belastningsregister (se HÄR).Vad gäller samhällstjänst är det i svensk rätt ingen självständig brottspåföljd. Samhällstjänst kombineras alltid med antingen skyddstillsyn eller villkorlig dom. Skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras tio år efter domen eller beslutet. Ifall brottet dock begicks av en som var under 18 år gallras det fem år efter domen eller beslutet.Med vänliga hälsningar,

Stängda dörrar vid huvudförhandling

2014-06-09 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar om en åtalad person kan begära att vittnen och åhörare lämnar rättssalen då belastnings belastningsregister läses upp i slutet av rättegången? (Om tex dessa uppgifter kan leda till negativa konsekvenser för den åtalade).
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!I Regeringsformens 2 kap. 11 § stadgas att huvudförhandlingar skall vara offentliga, se https://lagen.nu/1974:152. Från denna regel finns dock undantag som innebär att rätten kan besluta om stängda dörrar. Följden av detta blir att allmänheten inte får närvara vid huvudförhandlingen.I 5 kap. 1 § rättegångsbalken regleras att domstolen får besluta om stängda dörrar först då det kan antas att det under huvudförhandlingen kan komma att läggas fram sekretessbelagda uppgifter, se https://lagen.nu/1942:740. Här är det alltså offentlighet- och sekretesslagens regler som styr, se https://lagen.nu/2009:400. Viktigt att komma ihåg är att det som huvudregel inte räcker att det gäller sekretess för uppgifter som läggs fram vid en domstolsförhandling för att denna skall hållas inom stängda dörrar. Det ska nämligen vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. Härigenom markeras att det ska finnas ett särskilt starkt behov av sekretesskydd. Avseende uppgifter ur ett belastningsregister gäller sekretess utan ett skaderekvisit, se 35 kap. 3 § offentlighet- och sekretesslagen. Detta innebär att sekretessbestämmelsen är absolut, och det torde inte vara ovanligt att rätten beslutar om stängda dörrar då belastningsregistret läses upp.Normalt sätt krävs inte att part ska begära stängda dörrar, utan rätten tar själv ställning till frågan om huvudförhandlingen skall vara offentlig eller inte. Viktigt att komma ihåg är att detta enbart gäller en begränsad del av förhandlingen, dvs då sekretessbelagda uppgifter läses upp. När detta är klart så råder återigen offentlighet vid huvudförhandlingen.Med vänlig hälsning,