Formkrav för skiljedom

2014-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en domare vid ett skiljedomsförfarande har rätt att radera en bandad skiljedom då det var det enda som skulle finnas dokumenterat i detta ärende. Det fanns ingen opartisk sekreterare vid skiljedomen.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om skiljeförfarande hittar du i Lag (1999:116) om skiljeförfarande https://lagen.nu/1999:116Skiljeförfarandet är ofta inskrivet i en skiljeklausul i t.ex. ett avtal mellan parterna eller i ett aktiebolags bolagsordning.Det finns ett formkrav när det gäller skiljedomsförfarandet. Kravet är en skriftlig dom som är undertecknad enligt kraven i 31 § Lagen om skiljeförfarande. I denna paragraf kan man läsa att en skiljedom skall vara skriftlig och undertecknas av skiljemännen. Det är tillräckligt att domen är undertecknad av flertalet skiljemän om orsaken till att inte samtliga skiljemän undertecknat skiljedomen är angiven i denna. Parterna får bestämma att skiljenämndens ordförande ensam undertecknar skiljedomen. I skiljedomen skall dagen för dess meddelande och platsen för skiljeförfarandet anges. Slutligen skall skiljedomen genast tillställas parterna.Behöver du ytterligare hjälp med juridiken kring detta vänligen återkom till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om något skulle vara oklart så är du självklart välkommen att återkomma till mig.

Butiksstöld

2014-09-25 i Domstol
FRÅGA |Hej, 20 år och har ett barn på 9 månader. Jag har blivit tagen för stöld på en ica maxi butik( 2300kr) Erkände på plats. Gick på polis förhör osv.. Nu har det det blivit rättegång trots att polisen sa att det inte behövdes eftersom jag erkände och accepterar straffet! Så nu om en måna ska jag på domstol, är så nervös och ångrar mig massor, kan knappt äta eller sova. Har aldrig gjort det förut och aldrig blivit straffat så nu undrar jag om jag kommer att få böter eller kanske tom fänglse är så stressad , va kan jag säga@göra i domstolen så det blir mildare straff?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Inledningsvis vill jag bara säga att jag tycker att det låter väldigt hårt att detta ärende skall gå upp i domstol. Normalt gäller, precis som polisen i ditt fall sa, att om Du direkt erkänner och accepterar att strafföreläggande, så skall det inte behöva gå upp till domstol(detta gäller för mindre allvarliga brott med böter i straffskalan, som exempelvis stöld). Alternativt hade åklagaren kunnat meddela åtalsunderlåtelse.I NJA 2009 s 586, fastslog Högsta Domstolen att om man med uppsåt olovligen tar något ifrån en butik, där varorna har ett sammanlagt värde som överstiger 1000 kr, så skall detta betraktas som stöld. Brottet stöld ligger under allmän åtalsplikt och åklagaren har i ditt fall ansett att det finns tillräckligt med bevis för en fällande dom och han/hon har således en skyldighet att åtala. Normalstraffet för den typ av stöld som Du står åtalad för är böter. Hur höga böterna blir är beroende av bland annat din inkomst av tjänst. Vad utfallet i domstolen kommer att bli kan jag av naturliga skäl inte säga något om. Om Du känner dig osäker och vill ha hjälp av någon som kan företräda dina intressen, så samarbetar Lawline med flertalet välrenommerade advokatbyråer. Återkom gärna om Du är intresserad av komma i kontakt med en advokatbyrå.Email: Sabic92@me.comMed vänlig hälsning, 

Godkännande av ordningsbot

2014-09-24 i Strafföreläggande
FRÅGA |Ej jakttagit stoppliktJag blev stoppad av en polisbil som körde efter mig igår kväll. Två poliser som var på bilen konstaterade att jag inte iakttog stopplikt vid en korsning jag nyss körde förbi. Själv mindes jag att jag stannade. Jag var rädd för att det skulle klånga till mycket om jag nekar det så jag erkände på platsen och fick en böt. Nu tänker jag ta tillbaka erkännandet. Vad får jag för konskvens och vad kan det leda till jag gör det. Tack i förhand!Eric
Elias Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Poliser har rätt att utfärda föreläggande av ordningsbot i enlighet med vad som föreskrivs i rättegångsbalken, 48:1,2,3 RB, se https://lagen.nu/1942:740.För att sammanfatta dessa bestämmelser innebär dem att om du har godkänt en polismans föreläggande av en ordningsbot har du också fått en dom mot dig som också har vunnit laga kraft. Det här innebär att det inte finns mycket du kan göra för att undslippa böter i din beskrivna situation.Det finns extraordinära möjligheter som exempelvis resning vilket används restriktivt av de svenska domstolarna. För att beviljas resning krävs det att du har väldigt starka skäl som grund för ditt påstående kring uppkomsten ordningsboten.Jag hoppas mitt svar hjälpte.Med vänlig hälsning,

Civil- och straffprocessuella frågor.

2014-09-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har fört ett förenklat tvistemål i tingsrätten mot ett försäkringsbolag. Ärendet är avslutat. Under tvistemålshandläggningen beskyllde bolaget mig för att utfört en brottslig handling, vilket är falskt och dessutom framförde bolaget en falsk beskrivning av en händelse som var till min nackdel. Om vi antar att jag har tillräckliga skriftliga underlag för att bevisa ovanstående, kan jag då stämma bolaget i ett förenklat tvistemål för kränkning enligt brottsbalkens 15 kapitel paragraf 7? Bolaget har haft möjlighet att ta tillbaka sina påståenden efter att jag skriftligt protesterat men så har ej skett. Måste jag begära ett skadestånd i kronor eller räcker det med att begära att domstolen skall ta ställning till om bolaget utfört de kränkande handlingar jag påstår?
Filip Henriksen |HejStort tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor. Utredningen till din frågeställning kommer att behandla process- och straffrättsliga frågor. En genomgång av vissa grundläggande processrättsliga principer är viktiga att lyfta fram med anledning av din frågeställning samt hur du bör förfara framöver för att bevaka din rätt.Civilprocessuella utgångspunkterI din frågeställning gör du klart att du haft en tvist med ditt försäkringsbolag. Tvisten utgjorde ett så kallat förenklat tvistemål och målet är nu mera avslutat. Med avslutat tolkar jag att tingsrätten meddelat dom i målet. Detta har grundläggande betydelse för den fortsatta utredningen.Enligt 17 kap. 11 § 3 st. rättegångsbalken utgör ett redan prövat mål rättegångshinder för en ny rättegång om samma sak (s.k. res judicata). Lagrummet stadgar att ”Ej må fråga, som sålunda avgjorts, ånyo upptagas till prövning”. Detta innebär att du inte kan stämma parten på nytt i domstol om själva saken utgör densamma som vid det förenklade tvistemålet.När du ingick i tvist med försäkringsbolaget lämnade du ett yrkande och en rad olika grunder för ditt yrkande. Grunderna är så kallade rättsfakta som skall avgöra om det är juridiskt rätt att bifalla yrkandet. Om ditt yrkande var att du skulle erhålla X antal kronor ur din försäkring och grunderna för detta var A-C så kan du inte på nytt starta en ny process med samma yrkande. Rättsföljden av yrkandet är densamma som vid första processen varför man talar om att det är en ny process om samma sak, som redan avgjorts genom dom. Emellertid syns din fråga faktiskt inte handla om ”samma sak”. Den nya process du tänker dig är någonting annat än ett yrkande om ”samma sak” vad gäller den första processen. Du nämner att ditt förenklade tvistemål är ”avslutat” (med min definition – dom har avkunnats i ärendet eller möjligen har en förlikning blivit stadsfäst genom dom). Nu vill du istället få din rätt hörd genom det faktum att försäkringsbolaget har framfört en falsk beskrivning av händelsen (försäkringsfallet) samt att du utfört en brottslig handling. I din frågeställning låter det som att försäkringsbolaget inte kört rent spel i själva processen. Du uttrycker detta som att försäkringsbolaget framfört en falsk beskrivning av själva händelsen. Viktigt att notera i detta sammanhang är 9 kap. 3 § rättegångsbalken. Om en part försöker förhala rättegången genom påståenden eller invändningar, som är uppenbart ogrundade, eller annars innehåller bevisning eller vidtar någon annan otillbörlig åtgärd i processen, skall denne part dömas till böter. Om du upplever att försäkringsbolaget verkligen försökt förhala din process, genom just påståenden eller invändningar, som är uppenbart ogrundade, ankommer det på åklagarmyndigheten att väcka åtal. Du kan också kontakta tingsrätten eftersom denna typ av rättegångsförseelse kan tas upp av rätten direkt utan att åtal har väckts. Detta framgår av 20 kap. 1 § rättegångsbalken. Märk väl att rättegångsförseelse är en straffrättslig process – part som gjort sig ansvariga för rättegångsförseelse skall betala böter. Böter tillfaller staten. Sammanfattningsvis kan följande konstateras: Du kan inte på nytt starta en process i samma sak som redan avgjorts av domstol. Emellertid kan det finns skäl att anta att försäkringsbolaget har förhalat rättegången, om så inte är fallet kan de ha (mot deras bättre vetande) föranlett denna rättegång. Utifrån din fråga har jag svårt att se att försäkringsbolaget verkligen förhalat rättegången, men om de beskrivit ett händelseförlopp på ett felaktigt sätt torde de mot deras bättre vetande föranlett rättegången genom att exempelvis ta tvisten istället för att exempelvis betala ut försäkringsersättning. Detta är dock en fråga som ligger utanför din betalda frågeställning, men det är något du kan fundera över. Vi övergår nu till de straffprocessuella frågorna.Straffprocessuella utgångspunkterI din frågeställning undrar du om en ny stämning från din sida kan göras då du anser att försäkringsbolaget ”kränkt” brottsbalkens 15 kap. 7 §. Det viktiga här är att se till ordalydelsen. Lagrummet stipulerar följande i din situation: Försäkringsbolaget skall hos, åklagare, polis eller annan myndighet, sanningslöst (dvs. ren lögn) beskyllt dig för en brottslig gärning (vilket du anser att de har gjort) eller lämnat besvärande omständigheter. En förutsättning för detta är att myndigheten som angivelsen sker till har att uppta anmälan om en sådan sak. Viktigt att notera här är att om en part i en rättegång lämnar osanna uppgifter så tillämpas inte 15 kap. 7 § brottsbalken eftersom det brister i rekvisitet att domstolen inte har tagit upp någon anmälan. Ett typexempel är om någon exempelvis anmäler sin granne till kommunen för att denne stör omgivningen. Brottet falsk tillvitelse kan alltså inte ske inför domstol.Om du anser att försäkringsbolagets förfarande; dvs. att icke beskriva händelseförloppet på ett korrekt sätt och att klandra dig för en brottslig handling kan det istället röra sig om mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga. Dessa brott återfinns i 15 kap. 1-3 §§ brottsbalken. Förutsättningarna är dock att din motpart, försäkringsbolaget, under själva processen lämnat någon form av ed eller en sanningsförsäkran under själva rättegången. Samtliga av dessa brott faller under allmänt åtal, vilket innebär att det är åklagaren som stämmer part inför domstol. Däremot är du part i målet i form av att du är målägande. Det du således skall göra är att göra en polisanmälan. Du kan, om åklagaren väljer att väcka åtal, kräva skadestånd. För att skadestånd skall bli aktuellt måste du, till följd av brottet (i detta fall om försäkringsbolaget gjort sig skyldig till mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga), ha lidit en skada. Du skall alltså ha orsakats en skada på grund av deras osanna partsutsagor i domstol. Detta framgår implicit av 2 kap. 2 § skadeståndslagen. Denna typ av skadestånd kallas för ekonomiskt skadestånd och är till för att sätta dig i samma situation som om skadan inte inträffat. Emellertid har du en öppning genom 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Där kan skadestånd utgå om du blivit allvarligt kränkt genom brott (dvs. mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga). Du kan givetvis stämma försäkringsbolaget på egen hand om du endast kräver skadestånd men inget straffrättsligt ansvar. Du kan således lämna in en stämningsansökan, yrka ersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen och som grund för yrkandet är att försäkringsbolaget gjort sig skyldiga till mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga. Du behöver alltså inte gå via det straffrättsliga systemet: Att en åklagare åtalar för dessa brott och att du får ersättning på grund av detta. Du kan föra en egen civilrättsliga process och argumentera för att de gjort något brottsligt. Om domstolen finner att försäkringsbolaget gjort sig skyldiga till exempelvis mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga och att du blivit allvarligt kränkt med hänsyn till din person, frihet, frid eller ära, kommer domstolen ålägga part att betala dig ett ideellt skadestånd. Behöver du hjälp med dessa skadeståndsrättsliga frågor rekommenderar jag dig att kontakta en jurist. Vi på Lawline har ett mycket stort nätverk av advokat- och juristbyråer samt vår egen juristbyrå - Lawline Consulting. Vänligen mejla info@lawline.se om du önskar att komma i kontakt med oss.

Olika delgivningssätt

2014-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om man har blivit delgiven till tingsrätten och har fått en fällande dom, vad händer om man överklagar men undviker att bli delgiven igen? Kan brottet bli preskriberat?
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!Jag hade behövt veta vilket typ av mål detta handlar om för att ge dig ett komplett svar med rätt lagrum i rättegångsbalken. I 33 kap 2 § rättegångsbalken (RB) skrivs att delgivning ska ske, https://lagen.nu/1942:740#K33P2S1. Det finns mer exakta regler i RB för brottmål respektive tvistemål, men jag väljer att inte ta med dessa. I delgivningslagen (https://lagen.nu/2010:1932) finns lite mer specifika bestämmelser. Hovrätten väljer vilket sätt handlingarna ska delges på och väljer den enklaste och billigaste i första hand. Vanlig delgivning, muntlig delgivning eller förenklad delgivning är de tre vanligaste. Vanlig delgivning betyder att handlingarna skickas och att du måste bekräfta att du tagit emot handlingarna, se 16-18 §§ delgivningslagen. Muntlig delgivning kan göras över telefon men är endast lämplig om det handlar om ett kortare meddelande, ex. kallelse till förhandling, se 19-21 §§ delgivningslagen. Dessa två går ju båda att "undvika", vad som händer då återkommer jag till strax. Det finns nämligen ett tredje förfarande, förenklad delgivning. För att det ska kunna användas måste du ha blivit informerad om att det kan komma att användas och att målet är relativt okomplicerat med få handlingar. Det går nämligen till så att handlingarna skickas till dig utan bekräftelse, och sedan skickas ett kontrollmeddelande (ett par dagar senare, som informerar om att handlingarna har skickats). I detta fall behövs ju alltså inte bekräftelse från dig på att handlingarna har kommit fram, utan du blir delgiven bara genom att du får hem handlingarna i brevlådan (och är alltså svårt att undvika). Se även 22-26 §§ delgivningslagen.Om någon av de två första sätten används (vanlig eller muntlig delgivning) och du undviker att skicka tillbaka bekräftelsen kommer hovrätten troligen att gå vidare med stämningsmannadelgivning, se 31-41 §§ delgivningslagen. Enligt 31 § och 40-41 §§ delgivningslagen är det polismyndigheten som har hand om detta och förordnar stämningsman. Enligt 32 § delgivningslagen kan du delges när stämningsmannen möter dig, ex i ditt hem eller på din arbetsplats. Vägrar du att skriva under en bekräftelse kommer handlingarna att lämnas kvar ändå och du anses ha blivit delgiven. Om de inte hittar dig kan handlingarna ges till någon i din närhet. Enligt 35 § får handlingarna lämnas till någon annan i samma hushåll och enligt 36 § kan handlingarna lämnas till din arbetsgivare och du anses då delgiven. Om inget av dessa fungerar kan de helt enkelt lämna handlingar vid din bostad, på dörren eller i brevlådan, se 38 § delgivningslagen. Du kommer anses delgiven när handlingarna har avlämnats, oavsett bekräftelse eller inte, 39 § delgivningslagen.Som du kanske märker är det svårt att undvika delgivning och på så sätt få till en preskription av målet. Hoppas detta var till hjälp! Vänligen, 

Neka ett strafföreläggande

2014-09-24 i Strafföreläggande
FRÅGA |Jag har fått en strafföreläggande från Åklagare. Den 8 mars 14 har skett en bilolycka. Polisen bedömer att jag har återvändsgränd på Oddegatan, ut på en cykel och gångväg och vidare ut på gatan. Vilken jag har inte gjort. jag skulle köra ut från parkering och blinkade åt höger och andra bil träffade min bil. Och den tiden jag blev chockad jag kunde inte ens prata. Polisen har gjort utredning på plats, jag kunde inte förklara eftersom jag var chockad. Polisen ringde till tolk, jag behövde inte en tolk ens. polisen insåg att jag var i en chock situation. jag nekade brottet samma natt. jag vill veta hur ska jag göra det? jag godtar inte som åklagare har skickat med dagsböter 7200 kr. jag vet inte vad ska jag göra! aldrig haft sånt här problem hela mitt liv. be er att ge mig något rådgivning. tack
Sofia Jonsson |Hej,På strafföreläggandet ska det stå ett sista datum då du senast måste svara. Ifall du inte godtar föreläggandet ska du svara innan detta sista datum och förklara att du inte godkänner föreläggandet samt varför du inte godtar det (varför du inte anser att du har begått brottet som åklagaren anser - här kan du förklara likt du förklarat ovan). Detta kan du skriva på baksidan av föreläggandet och sedan skicka direkt till den åklagarkammare du fått föreläggandet ifrån.När åklagaren fått in ditt svar (eller ifall du varken svarat eller betalat) så beslutar åklagaren ifall hen vill väcka åtal mot dig i tingsrätten - i de allra flesta fall gör de det. Tingsrätten kommer då kalla dig och åklagaren till en förhandling och kommer sedan bedöma ifall du ska dömas för brottet samt vilket eventuellt straff du får.Vänliga hälsningar,

Påföljd vid misshandel

2014-09-19 i Domstol
FRÅGA |Hej! En ung man (26år) slå "på käften" några personer. Det finns 4 åtalspunkter. 1. Misshandel. Uttdelat två slag med öppen hand i ansiktet. Målsägande vet inte riktig om det var ett eller 2. Målsägande följer med en man efter gärningsmannen då mannen får ett slag i magen men inte med knuten näve. 2. Misshandel. Slaget skedde med öppen hand. 3. Misshandel och ringa misshandel. Mannen utdelade två knytnävsslag : ett träffade nacken och ett ansiktet. Därefter har mannen utdelad ett slag mot en annan persons arm med rodnad som följd. 4. Ringa misshandel. Mannen delade ut en örfil.l alla då incidenter ingen fick allvarliga kroppsskador. Beslut Skadestånd : åtalspunkt 1 : 10.000 för kränkningar och 1.000 för sveda och värk Åtalspunkt 2 : 10.000 för kr för kränkningar och 1.000 sveda o värk Åtalspunkt 3 : 5.000 kräkningar och 575 sveda o värk Åtalspunkt 4: 10.000 kräkningar och 1.504 sveda värk Påföld m.m Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han är muslim. De han slag är svenska Han var anhållen lång innan rättegången. Åklagare tyckte att man måsta skydda samhälle från såna som han och i beslutet om häktning motiverade åklagare : 1 -"det finns risk för att den misstänkte försätter sin brottsliga verksamhet" 2 - det finns risk för att den missttänkte genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Min fråga är : är det rätt att få en så sträng straff, trots de så små kroppsskadar då sveda och värk är så liten? Vilket straff för de brott är rättvist? Jag läste oxå polisförhör och bl.annat en målsäganden sa "han slag mig i mogen eller sidan av kroppen. Nästa dag ringde målsägande och ändrade sig och berättade att han fick slag i ryggen och det blev blåmärken och skickade bilden på blåmärken via sin mobil och allt detta var godkänd. Frågan är kan det bli så? En annan målsägande säger: " vet inte om det var ett eller två slag och vet inte om det var öppen hand eller inte. Men jag tror att det var öppen hand" Det som finns i polisförhör gör en bild att grad av misshandel är liten -inga allvarliga skadar alls. Skadestånd är liten för sveda o värk, men åklagare gör allt för att döma den tilltalade med strängaste straff. Vem kan hjälpa den tilltalade och hur? Han ska få sitt straff för de brott han begått, men det bli ett rättvist straff. Han har en advokat men- om det blev som det blev så vet man hur advokaten hjälpte den tilltalande. Vad ska man göra för att rättvisa ska vinna. En rättvis dom för de brott man begått. Han önskar bara detta. Han vill ha en rättvis rättegången och rättvis påföljd. Kan nån av er hjälpa honom? Överklagande ska ha kommit in till tingsrätten senast den 26 september och ställs till Hovrätten för Västra Sverige
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Misshandelbrotten regleras i 3 kap. 5-6§§ brottsbalken(Brb). Brott av normalgraden samt ringa brott rubriceras som misshandel och regleras i 3 kap. 5§ Brb. Misshandel har i straffskalan ett maxstraff på 2 år i fängelse, medan ringa misshandel maximalt kan leda till fängelse i 6 månader. Böter är dock den allra vanligaste straffpåföljden för bägge typerna av misshandel. Är brott att anse som grovt, döms den tilltalade för grov misshandel till fängelse i lägst ett och högst sex år. Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms dock till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Detta står att utläsa i 3 kap. 6§ Brb.Den tilltalade dömdes i ditt fall till tre fall av misshandel samt till två fall av ringa misshandel. Påföljden i samtliga fall blev alltså böter, vilket som sagt är det lägsta straffet i straffskalan för dessa typer av brott. När domstolen bestämmer vilken påföljd som skall utgå för respektive brott har den att se till omständigheterna i det enskilda fallet som centrala i sin bedömning. Således har domstolen att skapa sig en uppfattning av hur händelsen såg ut och sedermera värdera de bevis som parterna tagit upp i form av vittnesförhör eller lagt fram i form av olika skriftliga inlagor. Man kan i praxis utläsa hur domstolar tidigare dömt i liknande fall och vilka riktlinjer som ställts upp för de olika brotten. Hur många slag utdelades? Utdelades slagen med öppen eller sluten hand? Vilka skador har uppkommit? Handlade gärningsmannen oprovocerat? Dessa frågeställningar dyker inte sällan upp och som domstolarna har att ta ställning till. Som exempel kan nämnas att en man dömdes för ringa misshandel för att ha tilldelat en annan person ett knytnäveslag i ansiktet som föranledde en "lindrig skada" i form av personen i fråga fick sy tre stygn. Gärningsmannen ansågs i det fallet ha blivit provocerad av den andre personen och därför stannade det enbart vid ringa misshandel. Vidare har man tidigare bedömt att slag med öppen hand skall betraktas som ringa misshandel medan ett oprovocerat knytnäveslag som föranledde tre stygn på läppen betraktats som misshandel av normalgraden. Med tanke på att jag inte har full tillgång till alla uppgifter i målet kan jag enbart på ett allmänt plan redogöra för min uppfattning. Jag går igenom åtalspunkterna var och en för sig här nedan.Åtalspunkt 1Som jag tolkar uppgiften blir den tilltalade förföljd av två personer och i samband med det utdelar han antingen ett eller två slag med öppen hand mot målsäganden. Domstolen har i det läget att göra en bedömning för huruvida den tilltalade på något sätt kände att det förelåg en hotbild mot honom, d.v.s. var han rädd för att målsäganden och den andre mannen skulle utsätta honom för något typ av våld? Kan det vara så att den tilltalade utdelade slagen enbart i syfte att undkomma situationen? Som Du ser öppnar detta upp till diskussion och jag kan enbart spekulera i hur det såg ut i just det ögonblicket då händelsen utspelade sig. Dock är min djupaste uppfattning att ett slag med öppen öppen hand i en situation då den tilltalade kände sig hotad, alternativt provocerad, inte skall betraktas som misshandel, utan enbart ringa misshandel. Om det istället var två slag med öppen hand i en situation som var oprovocerad och det inte förelåg någon hotbild mot den tilltalade, då torde bedömningen bli en annan. Åtalspunkt 2Ett slag med öppen hand har i praxis tidigare bedömts vara ringa misshandel, och inte misshandel som nu dömts. Som tidigare nämnt har domstolen ett bredare underlag att utgå ifrån och därför är det svårt att vidare uttala mig. Åtalspunkt 3På denna åtalspunkt har jag inga övriga anmärkningar än det jag tidigare skrivit. Bedömningen är som sagt beroende på omständigheterna i fallet. Åtalspunkt 4Att domstolen dömer den tilltalade för ringa misshandel på grund av att han utdelat en örfil torde enligt min bedömning tyda på att den tilltalade oprovocerat utdelat slaget mot målsäganden. Om så är fallet, då torde domslutet i det här avseendet vara korrekt. På frågan om målsäganden vid en förundersökning kan ändra sina uppgifter är svaret att det har hen möjlighet att göra. Det är i detta avseende viktigt att komma ihåg att förundersökning och huvudförhandling är två helt skilda delar av processen. Förundersökningen finns till i det syftet att bedöma huruvida det föreligger tillräckligt med bevis för ett åtal. Det som kommer fram i en förundersökning, exempelvis förhöret med målsäganden, läggs i normalfallet till grund för huvudförhandlingen i domstolen.  Normalt gäller dock att åklagaren kallar målsägande till förhör vid huvudförhandlingen i syfte att denne skall få berätta sin version av händelseförloppet och det är utifrån detta muntliga förhöret som domstolen primärt har att utgå ifrån i sin bevisvärdering, inte förhöret vid förundersökningsstadiet. Åklagarens objektivitetÅklagaren har att under både förundersökning och huvudförhandling vara objektiv i förhållande till den bevisning och de omständigheter som föreligger i fallet. Detta innebär rent konkret att åklagaren skall beakta både det som talar till den tilltalades fördel- och nackdel, allra främst under förundersökningen. Beviskravet i brottmål är att åtalspunkterna skall vara ställda utom rimligt tvivel. Detta innebär för åklagaren att denne på objektiva grunder skall ta ställning till den bevisning som finns i målet. Om åklagaren bedömer att det finns tillräckligt med bevis för att uppnå det högt ställda kravet i huvudförhandling skall denne väcka åtal. Som jag uppfattar det har den tilltalade redan en advokat som har att tillvarata den tilltalades intresse, men som Du upplever inte har gjort ett bra arbete. Om Ni är intresserade av ett byte av advokat kan vi bistå med hjälp då vi har ett samarbete med en av landets bästa advokatbyråer. Återkom gärna om detta skulle vara intressant för er. Min email adress är: Sabic92@me.com.I övrigt hoppas jag att Du känner dig tillfreds med mina svar. Skulle Du vara fundersam över något, så får Du gärna höra av dig till mig på min email adress. Med vänlig hälsning, 

Utsatt för misshandel - vad händer efter polisanmälan?

2014-09-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag är en kille på 17 år som häromdagen på en nattbuss fick ta emot 2 knytnäveslag mot ansiktet av en äldre kille. Det finns video från bussens övervakningskameror när slagen delas ut och ett stort antal vittnen som satt i bussen. Personen som slog mig är okänd men man kan antagligen se väldigt bra hur gärningsmannen ser ut på övervakningskamerorna (har inte sett de själv). Jag tänkte höra lite här om vilket arbete polisen lägger på dethär och vad som kommer hända framöver med rättegångar osv? Tack på förhand.
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,För det första är det viktigt att se till att en polisanmälan sker av händelsen, detta kan du göra genom att ringa polisen på telefonnummer 114 14 eller vända dig direkt till en polisstation.Efter polisanmälan kommer polisen eller åklagaren besluta om en brottsutredning ska ske, här bedöms vilka möjligheter det finns att utreda brottet. Om det finns anledning att anta att brott begåtts startar den så kallade förundersökningen. Under denna kan bland annat förhör hållas. När denna brottsutredning är klar bedöms om någon ska åtalas eller ifall utredningen läggs ned. Ifall någon blir åtalad kommer det leda till en rättegång. I detta fall skulle åtalet nog gälla misshandel.Det finns bra förklaringar om denna process på polisens hemsida, se http://polisen.se/Utsatt-for-brott/Efter-polisanmalan/.Du har även möjlighet att höra av dig till en brottsofferjour i närheten av dig, de kan svara på fler frågor samt fungera som ett mänskligt stöd, se http://www.brottsofferjouren.se/.Vänliga hälsningar,