Reseförbud

2013-06-30 i Domstol
FRÅGA |Har man rätt att ansöka om nytt pass om man blivit dömd för grov misshandel (domen blev 1 år och 3 månaders fängelse)? Domen är överklagad till hovrätten som ännu inte prövat ärendet. Får man resa utomlands (inom EU) innan hovrätten fastställt domen?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Så länge du inte är belagd med reseförbud finns det inga hinder för dig att skaffa ett nytt pass eller resa utomlands innan domen är fastställd. Vill du läsa mer om reseförbud kan du ta en ttit på ett tidigare Lawlinesvar:  http://lawline.se/answers/1954/ , eller läsa mer i rättegångsbalkens kapitel 25 som du hittar https://lagen.nu/1942:740 .Med vänliga hälsningar,

Återkallelse av talan

2013-06-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Klander av tvångsskifte? Man lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Jag undrar om man kan ångra sig och dra tillbaka ansökan innan förhandlingen sker i tingsrätten? Blir man ersättningskyldig ?
Alexander Engström |Hej!Då din fråga redan besvarats av Lawline hänvisar jag dit: http://lawline.se/answers/2210Om du inte är nöjd med vårt svar kan du självklart skriva in igen och omformulera frågan.Med vänliga hälsnignar

Dubbelbestraffning - dömd för skattebrott och ålagd att betala skattetillägg

2013-06-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |En person som har fått betala skattetillägg får därefter inte dömas för skattebrott. Det slår Högsta domstolen fast i mål B 4946-12 idag 11 juni 2013. Mellan perioden 2003-2007 blev jag påförd skattetillägg och dömd till fängelse och 5 års näringsförbud. Jag vill minnas att skattetillägget utdömdes innan fängelsedomen. Min fråga är helt enkelt, eftersom jag avtjänat fängelsestraffet och dubbelbestraffning inte är tillåtet, har jag då rätt till skadestånd? Om jag har rätt till skadestånd, hur går jag då vidare från här? Straffet jag dömdes till var 6 månaders fängelse.
Lovisa Hedlund |Hej och tack för din fråga! Det är oklart hur situationer som denna kommer att behandlas i framtiden. Sedan Högsta domstolen (HD) slagit fast att en person inte får åtalas för skattebrott om det dessförinnan har beslutats om skattetillägg för en och samma oriktiga uppgift, är det oklart om en person som redan har dömts för skattebrott, trots att det förelåg ett beslut om skattetillägg, nu har rätt att få domen upphävd genom resning. HD förelade därför Riksåklagaren i samband med sitt avgörande att skyndsamt inkomma med förklaring om resning. Genom detta avgörande ska det klarläggas om, och i så fall under vilka förutsättningar redan lagakraftvunna domar avseende skattebrott kan bli föremål för resning. HD ämnar avgöra denna fråga under senare hälften av juli månad. Detta avgörande kommer att bli vägledande för fall som ditt. Om resning beviljas finns möjlighet för skadestånd från staten för den tid som du suttit felaktigt frihetsberövad. Skadestånd från staten prövas av Justitiekanslern (JK) och regleras i 4 § lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder https://lagen.nu/1998:714#P4S1 . Den som suttit felaktigt frihetsberövad kan få ersättning för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter enligt 7 §. Enligt praxis från JK bestäms ersättningen för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden. Ersättning utgår med 20 000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 15 000 kr per månad. Om du vill veta mer om ersättning vid felaktiga frihetsberövanden kan du gå in och läsa på JK:s hemsida, www.jk.se. Vänligen

Vittna mot närstående

2013-06-30 i Vittna
FRÅGA |HEJ Måste man vittna mot sina egna barn ,? eller kan man neka detta??
Sebastian Caicedo Gordh |Hej och tack för din fråga! Nej, enligt rättegångsbalken 36 kap. 3 § (se https://lagen.nu/1942:740#K36P3S1) behöver man i rättegång inte vittna mot bland annat sina barn eller föräldrar om de är part i målet. Man kan alltså neka till detta. Vänligen

Förutsättningar för rättshjälp

2013-06-30 i Rättshjälp
FRÅGA |Hur fungerar det med rättshjälp? Jag har en tvist pågång. Jag fick rättshjälp eftersom jag hade begränsad inkomst. Nu har jag började jobba igen i juni men tvisten är ännu inte klar. Någon aning om hur räknar dem kostnader på min del? Beräkna de dem kostnader innan juni med rättshjälp insats och sedan debitera 100% för alla kostnader efter juni? Eller eftersom jag börjar jobba igen i juni, och mina räkningar kommer kanske senare i december, måste jag betala hela beloppet för hela processen ändå?
Linda Davidsson |Hej och tack för sin fråga!Rättsskyddet i din hemförsäkring är vad du ska utnyttja i första hand, och det är först när detta inte räcker till som det är möjligt att ansöka om rättshjälp (se 9 § rättshjälpslagen https://lagen.nu/1996:1619 ). Du kan beviljas rättshjälp om villkoren i 6-8 §§ rättshjälpslagen är uppfyllda: du får inte ha en årsinkomst som översiger 260 000 kr (där man räknar in din underhållsskyldighet mot barn eller andra, din skuldsättning och dina inkomster i övrigt, se 38 § rättshjälpslagen), det får inte finnas andra sätt att tillgodose ditt behov av juridisk hjälp (därutöver krävs som huvudregel att du på egen bekostnad tagit del av juridisk rådgivning i minst en timme), och det ska vara "rimligt" att staten bidrar till kostnaderna med hänsyn till "angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt" (8 § rättshjälpslagen). Om det är rimligt eller inte avgörs genom en bedömning av bl.a. hur stort allmänt intresse det anses finnas av att den fråga, som du sökt rättshjälp för, löses på ett effektivt och rättssäkert sätt, och om motparten har ombud. Observera att lagen säger "bidrar". Att du beviljas rättshjälp innebär alltså inte att staten går in och betalar alla dina kostnader för juridisk hjälp, utan du ska betala en s.k.rättshjälpsavgift som beror på värdet av den juridiska hjälpen och dina inkomster beräknade enligt ovan (se 23 § rättshjälpslagen). På Rättshjälpsmyndighetens hemsida (www.rattshjalp.se) finns matnyttig information om förutsättningarna för att få rättshjälp. Så länge du fortfarande uppfyller kraven ovan så är du fortsatt berättigad till rättshjälp eftersom man beräknar efter årsinkomsten.Vänligen,

Hemliga tvångsmedel

2013-06-29 i Förundersökning
FRÅGA |1) Vilka är minikraven juridiskt för att ställas under "hemlig övervakning"? 2) Vem/vilka har befogenhet göra ngn till föremål för/ resp avveckla "hemlig övervakning"? Bara åklagare? 3) Vad kan den "övervakade" göra för att överklaga resp begära (om-) prövning av ett beslut om "hemlig övervakning"? 4) Hur lång tid har myndigheter (tex RPS) på sig att besvara frågor från allmänheten?
Louice Gustavsson |Hej! Tack för din fråga. Det framgår inte helt av din fråga vilken form av hemlig övervakning du funderar över, därav besvarar jag din fråga utifrån olika tvångsmedel. (1.) Enligt 27 kap 19 § Rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740#K27P19S1 , får hemlig teleövervakning användas vid förundersökning för brott som det inte är föreskrivet lindrigare straff än 6 månader (här får man alltså titta i straffskalan för brottet). Med hemlig teleövervakning menas då man övervakar vilka telefonsamtal som görs eller mottas, men inte att man övervakar innehållet. I 27 kap 19§ p.2 RB återfinns även andra brott då hemlig teleövervakning får användas, som exempelvis narkotikabrott. Det finns även reglerat kring förberedelse, försök osv. Teleövervakning får därutöver bara ske om någon är skäligen misstänkt och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Övervakningen får bara ske vid en teleadress som innehas eller har innehafts av den misstänkte, eller som annars kan antas komma att användas av den misstänkte. Teleövervakning får dock även ske vid platser där det inte kan antas att den misstänkte kommer inneha, men däremot kan antas att kommer ringa till. Det ovanstående regleras i 27 kap 20§ RB.  Det finns även vad man kallar hemlig kameraövervakning. Sådan övervakning får användas vid brott för vilka det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, 27 kap 20a§ RB (finns även reglerat kring förberedelse, försök osv). Det får som huvudregel bara användas om någon är skäligen misstänkt samt att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Hemlig kameraövervakning får bara ske över en sådan plats där den misstänkte kan antas komma att uppehålla sig, 27 kap 20b§ RB. I det fall att det saknas en skäligen misstänkt för brottet får även hemlig kameraöverakning ske vid platsen för brotten eller en nära omgivning till denna plats. Syftet för en sådan övervakning måste vara att fastställa en skälig misstänkt för brottet, 27 kap 20c§ RB. (2.) Frågor om hemlig tele- eller kameraövervakning ska prövas av rätten på ansökan av åklagaren, 27 kap 21§ RB. Om det finns fara för att inhämtande av rättens tillstånd kan medföra fördröjning som är av väsentlig betydelse för utredningen så får åklagaren ge tillstånd. Detta tillstånd ska dock prövas av rätten senare, 27 kap 21a§ RB. Det är sedan rätten eller åklagaren som har möjlighet att häva ett sådant beslut, 27 kap 23§ RB.  (3.) Eftersom det rör sig om ett hemligt tvångsmedel så har inte den "övervakade" någon möjlighet att få veta att den blir övervakad. Inte heller om den övervakade misstänker detta kan den således få detta bekräftat. Vid hemlig kameraövervakning ska dock ett offentligt ombud bevaka den enskildas integritetsintressen. Detta ombud har rätt att ta del av det som förekommer i ärendet, samt yttra sig. Ombudet har även möjlighet att överklaga rättens beslut. Denna reglering återfinns i 27 kap 26§ RB. Det offentliga ombudet agerar således utan att ha kontakt med den övervakade.  (4.) Rikspolisstyrelsen (RPS) är en myndighet och lyder under förvaltningslagen. I 1 kap 4§ regleras myndigheternas serviceskyldighet, se https://lagen.nu/1986:223#P4S1. Myndigheterna har en skyldighet att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp rörande myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Någon tidsfrist anges inte, men svaret ska inte dröja längre än nödvändigt. Hoppas du fått svar på dina frågor. Då de paragrafer jag nämnt är av utförlig karaktär så har jag valt det som jag uppfattat vara av intresse för dig. För paragraferna i sin helhet följ länken ovan. Vänligen,

Laga domstol i tvistemål (vad gäller om man avtalat/ej avtalat att allmän domstol ska avgöra en tvist?)

2013-06-25 i Domstol
FRÅGA |Hej, Ett avtal mellan två privatpersoner är förenat med äganderättsförbehåll intill dess att något av två andra rekvisit är uppfyllda. Om ägaren önskar återta objektet skall återtagandet, enligt avtalet, prövas vid allmän domstol. Kan ett väsentligt avtalsbrott undanröja avtalet, så att prövning inte behöver göras enligt avtalet?
Lars Bålman |Civilrättsliga frågor (exempelvis sådana som gäller köp) prövas av allmän domstol, i första instans tingsrätten, oavsett om parterna avtalat om detta eller inte (se 10:1 rättegångsbalken (1942:740)); annorlunda kan det förhålla sig om avtalsparterna har avtalat att eventuell tvist ska avgöras av skiljemän eller av någon domstol utomlands.