Häktningsframställan och häktningsgrunder

2014-03-23 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Lawline!Jag har en fråga angående innehållet i en häktningsframställan. Om en person är misstänkt för att ha begått olaga hot, försök till mordbrand, mordbrand och skadegörelse samt olaga förföljelse - ska då alla dessa brott nämnas i framställan eller ska endast mordbrand, och försökt till mordbrand samt olaga förföljelse skrivas ned? Olaga hot och skadegörelse utgör som jag har förstått ett led i den olaga förföljelsen?En annan fråga, om samma person sedan tidigare har blivit dömd för misshandel, kan denna misshandel i sig då också utgöra led i den olaga förföljelsen, eller kommer detta att ses som någon form av dubbelbestraffning? tacksam för svar!
Evelina Lund |Hej, och tack för din fråga!En häktningsframställan görs av åklagaren och häktning förutsätter att den misstänkte på sannolika skäl förövat brottet/brotten samt att det i straffskalan är stadgat fängelse i ett år eller mer. Samtliga brott du nämner har stadgat fängelse i ett år eller mer i sina straffskalor vilket gör att häktning är möjlig. För att kravet på sannolika skäl ska anses vara uppfyllt krävs att omständigheterna är sådana att misstanken gällande dessa brott vid en objektiv bedömning framstår som berättigad. Det måste vara konkreta fakta som ligger till grund för bedömningen. Vidare krävs att någon av de tre häktningsgrunderna i rättegångsbalken är uppfyllda, vilka är: Flyktfara, en risk för att den misstänkte avviker för att slippa bestraffning.Kollusionsfara, en risk för att den misstänkte genom att undanröja bevis eller på annat sätt försvårar utredningen.Recidivfara, en risk för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet. I en häktningsframställan ska det framgå vilket/vilka brott som utgör häktningsgrund. I detta fall kan olaga förföljelse utgöra en häktningsgrund men för att det brottet ska anses föreligga krävs att personen på sannolika skäl förövat de brott som ingår i brottsrubriceringen olaga förföljelse. Slutligen vad gäller misshandeln om dom fallit anses saken vara res judicata, vilket innebär att saken är klar. Någon möjlighet finns därför inte att lägga misshandeln som grund för ytterligare bestraffning eftersom det i sådant fall rör sig om flera straff för samma gärning. Bästa hälsningar, 

Anmälan om brott/rättegång

2014-03-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej För en tid sedan var jag och min dotter i lekparken när jag blev vittne till att en kvinna gav en cirka fyra år gammal flicka en örfil, drog henne i örat och nöp henne i kinden. Jag gick fram till kvinnan för att prata med henne men hon ville inte prata med mig. Jag lyckades luska fram kvinnans namn och anmälde händelsen till socialtjänsten som i sin tur anmälde händelsen till polisen. Nu verkar det som att kvinnan kan bli fälld för ringa misshandel angående händelsen i lekparken. 1. Vad händer om kvinnan nekar till brottet? Om ord står mot ord vilken version kommer domaren att lyssna på då? 2.Om min version av händelsen vinner i rätten kommer kvinnan då få ett strängare straff om hon fortsätter att neka till brottet. 3.Polisen håller i denna stund på med en förundersökning. Har kvinnan skyldighet att medverka i polisförhör? 4. Vem betalar kostnaderna vid eventuell rättegång?
Christopher Escalante |Hej!Tack för dina frågor.1. Först och främst så är det väldigt vanligt att folk nekar till brott, det råder ju oftast delade meningar om hur händelsen ska uppfattas, man kanske inte alls anser att man är skyldig till brottet och att åtalet är obefogat. I det mån ord står mot ord så är det åklagarens uppgift att övertyga domstolen att den tilltalade har gjort sig skyldig till brottet. 2. Nej, hon kommer inte få ett strängare straff för att hon har nekat till brott. 29 kap. 2, 5§§ brottsbalken.3. Nej, hon har inte skyldighet att medverka vid polisförhör, hon behöver inte säga någonting. Hon behöver däremot infinna sig till förhör men kan vara helt tyst. I domstol så måste hon dock medverka till i förhöret. 4. Jag hänvisar dig här vidare till ett utförligt svar som tidigare har givits här på Lawline. http://lawline.se/answers/3267Vänliga hälsningar,

Behörig tingsrätt

2014-03-20 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur man kan förklara varför en specifik tingsrätt är behörig att pröva en tvist? Köpte ett par dyra byxor i Malmö som sen gick sönder efter några dagar, hade åkt dit från Linköping där jag bor. Affären vägrar förstå detta, så jag skickade in en stämningsansökan till tingsrätten i Malmö. Fick sedan ett föreläggande om att förklara varför dem är behöriga till detta. Hur svarar man på det?
Henrik Holmén |Hej! Tack för din fråga. Din fråga handlar om hur man förklarar att en viss tingsrätt är behörig att handlägga ett tvistemål. Detta regleras i rättegångsbalken. För att ta reda om en tingsrätt är behörig att pröva detta tvistemål behöver du ange svarandens hemvist. I frågeställningen anger du att det handlar om en affär och jag utgår således från att denna är en juridisk person. När svaranden är en juridisk person anses hemvisten vara den plats där styrelsen har sitt säte och om detta inte anges är det den plats där verksamheten bedrivs. För att ta reda på styrelsens säte råder jag dig att kontakta Bolagsverket. Tveka inte att höra av dig vid ytterligare tveksamheter. Med vänlig hälsning, 

Rättegångskostnader vid hastighetsöverträdelse

2014-03-19 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Säg att jag blir stoppad för fortkörning, men jag tycker att polisen har använt fel metod för att få fram min hastighet. Om jag nekar och tvingas till rätten. Om jag förlorar i rätten. Blir jag skyldig till rättegångskostnaderna?
Johannes Spansk |Hej och tack för din fråga!Din fråga behandlar två olika rättsområden eftersom påföljden vid en eventuell hastighetsöverträdelse kan innebära både böter och återkallande av körkortstillstånd.Om vi ser till att du i första läget får böter vilket vanligtvis sker genom ett strafföreläggande i dessa fall har du möjlighet att neka strafföreläggandet och böterna. Om strafföreläggandet inte godkänns från din sida, kommer inget åtal att väckas per automatik, utan åklagaren får istället i varje enskilt fall besluta om åtal ska väckas. Åklagaren har som huvudregel en skyldighet att väcka åtal för alla sådana brott som det i detta fall är fråga om (se 20 kap 6§ rättegångsbalken). Dock kan åklagaren istället för att väcka åtal, meddela åtalsunderlåtelse, om det exempelvis kan antas att brottet inte ger annan påföljd än böter eller villkorlig dom (se 20 kap 7§ 1-2 pt rättegångsbalken). Ifall åklagaren väljer att fortskrida med åtalsunderlåtelse kommer inga rättegångskostnader att utgå. Vid ett eventuellt åtal behöver inte den åtalade stå för rättegångskostnader förutom sina egna kostnader, exempelvis, resekostnader m.m. Om du blir dömd för ett brott kan det uppkomma kostnader försvarskostnader, men vid bötesbelagda brott tilldelas man vanligen inget offentligt biträde vilket innebär att sådana kostnader isåfall redan ligger på den åtalade ifall denne vill anlita försvarare själv. (se rättegångsbalken 31 kap 1-2 §§). Den andra delen handlar om ifall du blir av med ditt körtkortstillstånd vid sidan om strafföreläggandet. Detta är att se som ett förvaltningsbeslut. Detta utfärdas av länsstyrelsen och kan överklagas till förvaltningsrätten. Vid en eventuell rättegång i förvaltningsrätten gällande återkallelse av körkortstillstånd så utgår det inga rättegångskostnader för den enskilde.MVH

Slår skriftlig bevisning ut motpartens ord?

2014-03-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vi är just nu i MUF förhandlingar angående ett hus med dolda fel , motparten (förre husägaren )!påstår saker som att vi skulle fått vissa dokument från dem , men dessa har vi fått skaffa fram själva och då fått dem genom mail ( som jag sparat) , är detta ett bra bevismaterial då det i deras fall gäller deras ord mot våra mail. Vid första MUF förhandlingen erkände parterna att de visst kände till en sak som de hela tiden nekat till , först när vi visade årtalet på en faktura erkände de men ljuger ändå om vissa saker . Vilken är vår schans att få rätt
Jennifer Rönnerhed |Hej!En tvistemålsprocess med muntlig förberedelseförhandling mellan dig och din motpart är ett dispositivt tvistemål eftersom det rör en talan där förlikning är tillåten . I ett dispositivt tvistemål gäller fri processföring och parterna ansvarar som huvudregel själv för anskaffning av bevis som styrker sin talan 35 kap 6 § RB https://lagen.nu/1942:740.Ett erkännande är av en sakomständighet som t.ex. att fakturan avser ett visst år kan din motpart göra. Din motparts erkännande bli då bindande för domstolen vilket betyder att detta inte längre är tvistigt mellan er 35 kap. 3 § RB. Domstolen ska därför inte pröva den omständigheten eftersom att ni är överens utan din motparts erkännande läggs till grund för domen inom just den omständigheten. Det som din motpart inte har erkänt är tvistigt mellan er. Här ska domstolen göra en sakprövning. Vid en sakprövning så ska sakomständigheter bevisas 35 kap. 1§. När domstolen dömer har de fri bevisvärdering vilket betyder att de ser till vilket värde de anser att er bevisning har och om det kan ligga till grund för ett bifall av talan. Här kan de anse att din motparts ord i högre grad styrker en viss sak än era papper. Motpartens ord kan alltså väga tyngre än skriftlig bevisning.Utifrån min bedömning beror er chans att få rätt på mer än bara att ni har bevis i pappersformat. Domstolen beaktar mycket i sin bevisvärdering och det kan finnas fler omständigheter i ert fall som kommer att ligga till grund för en bedömning. Givetvis är det ett gott tecken att ni har dokumenten men hur en domstol skulle göra utifrån en bevisvärdering är utifrån informationen du har gett svårbedömt.

Förundersökningssekretess

2014-03-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag undrar vem är det som äger frågan angående förundersökningssekretess, dvs vem har rät att besluta att släppa viss information till tredje part (media, andra myndigheter, tredje man etc.). Är det förundersökningsledare, spaningsledare, den tjänsteman som har upprättat aktuellt dokument, den tjänsteman som hanterar ärendet ditt förfrågan ställs eller någon annan funktion?
Henrik Holmén |Hej! Tack för din fråga. Svaret på din fråga är åklagaren, i egenskap av förundersökningsledare, som fattar ett sådant beslut. Se bifogad länk för mer information om vad sekretessen innefattar: http://www.aklagare.se/Aklagarens-roll/Forundersokningen/Sekretess-under-pagaende-forundersokning/Med vänlig hälsning,  

Återkallelse av överklagan till hovrätten

2014-03-19 i Domstol
FRÅGA |Hejsan. Kan man ta tillbaka en överklagan från hovrätten?
Beatrice Rohdin |Hej,Du får återkalla din överklagan fram tills dess att hovrätten har meddelat dom eller beslut i ärendet. Detta framkommer av 50:25 1 st. RB (tvistemål), se https://lagen.nu/1942:740#K50P25S1 , samt 51:24 1 st. RB (brottmål), se https://lagen.nu/1942:740#K51P24S1.Vänliga hälsningar,

Klaga på föreläggande av ordningsbot

2014-03-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Fick böter för att jag körde över heldragen linje. Detta gjorde jag för att det var dålig skyltning och bilar som kom och jag var tvungen att fortsätta lite för långt i trafiken så det hann bli heldraget. Polisen sa att det var väldigt vanligt att folk körde över den heldragna linjen och att det hände mycket olyckor där. De rekommenderade mig att överklaga.. Tror ni det finns chans till rättelse och vart överklagar jag.
Emma Persson |Hej och tack för din fråga!När man får böter av polis direkt på plats har man fått ett föreläggande om ordningsbot. Ett godkänt sådant föreläggande gäller som lagakraftvunnen dom. Det betyder att även om du tänker överklaga böterna så måste du ändå betala dem. Ordningsboten kan bara undanröjas om ditt godkännande inte kan anses som en giltig viljeförklaring, om det förekommit sådant fel vid handläggningen att boten bör ses som ogiltig, eller om boten av annan anledning inte överensstämmer med lag (59 kap. 10 & 6 §§ rättegångsbalken (RB)). Överklagandet ska ske skriftligen, och ska lämnas in till tingsrätten inom ett år från det att boten utfärdades (59 kap. 10 & 7 §§ RB). RB hittar du https://lagen.nu/1942:740Med vänlig hälsning,