Åtalsunderlåtelse med hänsyn till funktionshinder

2014-05-10 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har en son X som har Aspergers syndrom och som just blivit 18 år. Han blev dömd till böter några månader sen för grov inbrott i en sommarstuga. Brottet handlade om lite mat och Julmust och ett fönster. Han mådde dåligt psykiskt och försvann från hemmet och det blev en stor polisinsats tillsammans med Missing people och Hemvärnet. Han gömde sig 5 dygn där. Fanns suicidrisk och han blev inlagd sen på akut ungdomspsykiatrin i Västerås 3 veckor. Just nu bor han på ett HVB boendet i kommunen. Nu har han gjort nästa brott. Han har spelat in personal på personalrummet med en gömd mobiltelefon. Han själv säger att han ville lyssna om vad personalen pratar om honom. Tyvärr pratade personal också om andra ungdomar. X säger att han inte är intresserad av att veta något om de andra. Det tror också personalen men de gjorde en polisanmälan alla fall. X mår psykiskt dåligt och har just fått efter 1 års kamp rätt till LSS stöd och boende. Han har hamnat mellan stolarna hela tiden för att hans funktionshinder är inte så synlig utanpå. Personalen där har inte utbildning för att ge stöd till de som har autism. Det handlar om svårigheter med socialt beteende och kommunikation för X. Boendet har varit bara tillfällig under ansökningen för rätt hjälp enligt LSS. Min fråga. Kan polisen lägga ner ärendet om de tar hänsyn för X funktionshinder och syftet för inspelningen eller är det nu ett grov brott igen? X söker efter uppmärksamhet och har stor identitetskris. Innan försvinnandet 2013 hade han inte brottslig beteende. Röker inte, inga droger, lugn kille. Är så förtvivlad för hans framtid och betydelsen för att hamna i ett registren. Tack för råd. Måste jag skaffa en bra advokat eller kan jag lita på juristen som han bara kommer att få vid rättegång igen? Mvh Kulla O.
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!När ett brott kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning. Målet är att utreda vem som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal. Åklagaren leder förundersökningen från det att en viss person skäligen kan misstänkas för brottet. Vid mindre allvarliga brott genomför polisen förundersökningen från början till slut. Nedan kommer jag att utgå ifrån att man har klarlagt att det föreligger ett brott och att din son har erkänt gärningen.Jag tolkar din fråga som att ett åtal ännu inte har väckts och att det därmed finns en möjlighet till åtalsunderlåtelse från åklagarens sida, se 20 kap. 7§ RB https://lagen.nu/1942:740. Detta innebär att brottet visserligen utreds, men att det varken blir åtal eller rättegång. Åtalsunderlåtelse har samma verkan som en dom och brottet antecknas i belastningsregistret. En förutsättning för att ge åtalsunderlåtelse är att det står klart att ett brott har begåtts, oftast därför att den misstänkte har erkänt. Det är även vanligt med åtalsunderlåtelse för personer under 18 år.Om detta leder till en åtalsunderlåtelse, så kommer din son ändå att hamna i belastningsregistret (det brott som begicks- och beslutet om åtalsunderlåtelse kommer att registreras där). Dessa uppgifter kommer att gallras efter 10 år om han var över 18 år vid tillfället för brottet alternativt efter tre år, om han var under 18 år vid tillfället för brottet, se 17§ p.11 lag om belastningsregister https://lagen.nu/1998:620.Det kan även bli aktuellt med åtalsunderlåtelse om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kommer till stånd, se 20 kap. 7§ p.4 RB https://lagen.nu/1942:740.LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol. Det finns tre olika personkretsar som anses vara berättigade till stöd enligt LSS, och personer med autism tillhör en sådan personkrets. Socialnämnden i din kommun har här ett vidsträckt ansvar för att genomföra en tillräckligt grundlig utredning för att man skall kunna fatta ett materiellt riktigt beslut avseende stöd till din son. Om beslutet av socialnämnden blir till er nackdel, så föreligger en besvärsrätt för er. Talan kan då väckas i domstol mot det beslut som fattades.Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning för att gå vidare med problemet, rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning, 

Husrannsakan, polisens befogenhet

2014-05-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vi har haft livliga diskussioner om polisens rättigheter i vissa situationer. Kan jag neka polisen att titta under kåpan på min kåpsläp vid en vanlig poliskontroll när de misstänker - överlast? - dåligt surrad last? - stöldgods? - jaktbrott?Om jag kan neka dem i dessa situationer, när får då polisen öppna kåpan?
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga!När polisen vill genomsöka ett slutet förvaringsutrymme som ditt kåpsläp rör det sig om en husrannsakan. Enligt 28 kap 1 § rättegångsbalken får husrannsakan företas om det finns anledning att anta brott på vilket fängelse kan följa. Anledning att anta är ett mycket lågt beviskrav men i andra stycket av samma § framgår att den som husrannsakan företas hos som huvudregel måste vara skäligen misstänkt, vilket innebär att det krävs misstanke om ett konkret brott. Polisen får således inte genomföra en husrannsakan bara för att de vet att någon brukar begå brott. Att "fängelse kan följa" betyder inte att fängelse behöver följa på det aktuella brottet om det uppklaras, utan bara att fängelse ska finnas med i straffskalan. Finns misstanke om stöld (8 kap 1 § brottsbalken), häleri (9 kap 6 § brottsbalken) eller jaktbrott (43-44§§ jaktlagen) får husrannsakan således företas eftersom fängelse är en möjlig påföljd för dessa brott. När det gäller dåligt surrad last och överlast har polisen däremot inte någon rätt att genomföra en husrannsakan. Vissa ytterligare bestämmelser om när polisen har rätt att genomföra husrannsakan finns i polislagen 20-21§§ samt rättegångsbalken 28 kap 2 §. Då dessa inte är omedelbart relevanta för din fråga väljer jag dock att inte kommentera dessa.En vanlig missuppfattning är vidare att polisen måste visa upp intyg på att de har rätt att genomföra en husrannsakan, någon sådan bestämmelse finns inte och polisen måste alltså inte skriftligt uppvisa att de har rätt att genomföra en husrannsakan. Här kan du själv läsa lagarna jag nämnt ovan:RättegångsbalkenBrottsbalkenPolislagenJaktlagenHar du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma!Med vänlig hälsning

Fördelar och nackdelar med fri bevisprövning

2014-04-21 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vad är för och nackdelarna med fri bevisprövning? Är det rättssäkert att kunna åberopa bevis i sista stund?
Sofia Linder |Hej och tack för din fråga! I Sverige råder principen om fri bevisföring, se rättegångsbalken 35 kap. 1§. Fördelen är att parterna kan använda vad de vill som bevisning, dvs. ingen typ av bevisning är exkluderat. Rätten får avgöra vilket bevisvärde varje bevis har, och när bevisningen läggs samman kan en part uppnå den nivå av säkerhet, t.ex. sannolikt, bevisövervikt eller ställt utom rimligt tvivel, som kan avgöra målet till partens fördel. En nackdel med att vad som helst får användas som bevisning är att det kan ge incitament för parterna att inte hålla sig inom lagens ramar när det gäller sättet att skaffa fram bevisning. Om en part t.ex. genom inbrott skaffar fram ett visst bevis får det fortfarande användas i rättegången, men den parten får förstås ta konsekvenserna för vad den har gjort. Fri bevisföring innebär dock inte att man kan komma med bevis i sista stund. Huvudregeln är att alla bevis ska vara framlagda innan förhandlingen, jämför RB 42 kap. 15§. Om en part inför huvudförhandling i första instans vill åberopa nytt bevis är det anledning att ställa in rättegången till en annan dag, jämför RB 43 kap. 1§.Dock är det skillnad mellan vad som gäller i t.ex. tvistemål, brottmål och andra måltyper.

Förutsättningar för rättshjälp och möjligheten till delbetalning

2014-04-10 i Rättshjälp
FRÅGA |hej! Jag har haft en lång tvist med ett företag efter min mans bortgång.... Jag kom i en mycket dålig sits pga affärer min man inte gjort klart.... Jag har legat i tvist företaget, domstolen dömde inte till min fördel =( Står på domstolsbeskedet att jag är ska betala 300 000 kr för rättegångskostnader mm... Täcker min villahemförsäkring något? Måste jag betala hela summan på en gång? I så fall kommer jag inte ha råd att bo kvar =( Mvh/Carola Ekström
Jennifer Rönnerhed |Hej!En hemförsäkring täcker normalt något som benämns som rättsskydd. Om din hemförsäkring inte skulle täcka kostnader finns det möjligheter till rättshjälp då på grund av att hemförsäkringen inte täcker det, 9§ https://lagen.nu/1996:1619. Skillnaden mellan rättsskydd och rättshjälp är liten. De avser att täcka rättegångskostnader men aktualiseras i olika steg enkelt uttryckt. För att rättshjälp ska beviljas finns det ett par krav t.ex. får det ekonomiskt underlag inte vara mer än 260 000 kronor per år 6§ och 38§ https://lagen.nu/1996:1619. Har du mer har du inte rätt att få rättshjälp. Ditt ekonomiska underlag är enkelt beskrivet summan av dina tillgångar/förmögenhet minus skulder och försörjningsbörda. Du kan läsa mer om kraven här http://www.rattshjalp.se/Vad-ar-rattshjalp/Har-du-ratt-till-rattshjalp/  Det som ingår i rättshjälp är en del av advokatkostnader m.m. Det behöver alltså inte täcka hela din rättegångskostnad. Vid beviljande av rättshjälp tillkommer en avgift 23§ https://lagen.nu/1996:1619.Rättshjälpsmyndigheten kan ibland lägga upp en avbetalningsplan. Viktig att komma ihåg är att om du inte betalar eller inte följer avbetalningsplanen går det omedelbart till Kronofodgemyndigheten.

Kan målsägande återkalla sin anmälan sedan åtal väckts?

2014-05-07 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej. Jag är målsägande i ett ärande som åklagaren valt att ta till rättegång trotts att jag ändå anser att det är ord mot ord i denna misshandeln. Jag vill inte gå på rättegången, måste jag det? Vad händer om jag inte kommer? Hålls rättegången ändå utan mig? Jag ångrar min anmälan och vill inte att den åtalade ska bli dömd, jag ville inte heller göra anmälan först utan den gjordes 6 timmar efter att jag blivit övertalad av en vän att göra det. Både jag och den åtalade gjorde en dum grej mot varandra. Vad kan jag göra nu?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!Misshandel är ett brott som faller under allmänt åtal, se 3 kap. 5-6§§ Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700). För de allra flesta brott har åklagaren en så kallad absolut åtalsplikt. Innebörden av detta är att åklagaren är skyldig å statens vägnar att väcka åtal om denne bedömer att det finns en tillräcklig bevisning för att ett brott har begåtts och bevisningen är tillräcklig stark för att fälla den tilltalade till ansvar, se 20:6 Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). Åklagaren har i ditt fall gjort den bedömningen att det finns tillräcklig bevisning för en fällande dom, och denne är således skyldig att väcka åtal. Det går således inte att ta tillbaka en anmälan sedan åtal väckts. Det föreligger en möjlighet för åklagaren att besluta om åtalsunderlåtelse om nya omständigheter dykt upp som- om de varit kända vid tiden för åtalet- skulle ha föranlett åtalsunderlåtelse, se 20 kap. 7a§ Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). Om det föreligger sådana omständigheter som åklagaren i dagsläget inte känner till, rekommenderar jag dig att berätta om dessa innan huvudförhandlingen.Du som målsägande är inte skyldig att närvara vid en huvudförhandling. Dock gäller enligt 11 kap. 5§ Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740), att målsäganden ska kallas om dennes närvaro kan få betydelse för utgången i målet. Det är således en bedömning som får göras från fall till fall. Beroende på de omständigheter som föreligger i ditt fall, kan det bli aktuellt att du måste infinna dig vid huvudförhandlingen. Hoppas detta gav svar på dina frågor. Hör gärna av dig om något är oklart eller om Du har några andra funderingar.Med Vänlig Hälsning, 

Reformatio in pejus

2014-05-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag blev nyligen dömd för grov rattfylla i tingsrätten. Åklagaren yrkade på fyra månaders fängelse, men tingsrätten dömde mig till 1 månads fängelse. Åklagaren skulle överklaga detta, så min fråga är; om hennes överklagan går igenom och det går vidare till hovrätten, måste jag då överklaga på min 1 månads dom för att kunna få ett mildare straff? Eller kan jag få ett mildare straff än vad som redan dömts ut, utan att överklaga?
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga!Av 49 kap 13 § rättegångsbalken framgår att i lindrigare brottmål krävs prövningstillstånd för att domen ska prövas i hovrätten. Eftersom du dömdes till fängelse är ditt mål inte att betrakta som lindrigt vilket framgår av samma §. Åklagarens överklagande kommer således gå vidare för prövning i hovrätten. Det finns en princip som heter "reformatio in pejus" som innebär att om endast den tilltalade överklagar får inte rätten på eget initiativ (ex officio) döma till en strängare påföljd. I brottmål gäller principen till den tilltalades fördel vilket innebär att om endast åklagaren överklagar har rätten ändå möjlighet att sänka ditt straff om rätten finner detta vara lämpligt. Du behöver således inte överklaga. Att rätten är obunden till åklagarens yrkande om såväl brottets rubricering som påföljden framgår av 30 kap 3 § rättegångsbalken.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig igen!Mvh

Allmänt om resning

2014-04-18 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej! jag ska försöka fatta mig kort. Kan man få ett mål ogiltigförklarat där dom avkunnats i både tingsrätt, hovrätt och Högsta Domstolen om det finns bevis för att den ENA parten aldrig varit medveten om något från allra första början. Detta gäller ett gift par där frun av rädsla inte vågat säga något till mannen, och hon har då istället skrivit under åt honom. Vad kan kan det bli för konsekvenser för frun? OM någon vill väcka åtal mot henne är det endast maken som kan göra detta? Tack på förhand
Hampus Stålholm Holmqvist |Hej, och tack för din fråga!Huruvida maken kan väcka åtal mot henne är en fråga som det finns för lite omständigheter för att jag ska kunna säga något om. Att skriva under med någon annans namnteckning kan dock vara ett brott (urkundsförfalskning), och det ligger under allmänt åtal. Med detta menas att om polis eller åklagare får kännedom om att ett brott kan ha begåtts så är de skyldiga att undersöka och driva saken vidare.Om en dom har avgetts av högsta domstolen (HD) så kan saken inte överklagas, men det finns dock möjligheter att få ändring i felaktiga domar. Eftersom att det av din fråga verkar som att du anser att HD:s dom är baserad på felaktiga grunder så är den möjlighet du letar efter den som kallas för resning. Om resning beviljas så ska målet åter tas upp i den domstol som sist behandlade målet, och målet kan då få en annan utgång än den som tidigare meddelats.Att begära resning kan man göra på flera grunder, och däribland att ny bevisning eller annan omständighet har blivit känd. Kraven för en resningsansökan finns i tre varianter, beroende på hur målet man begär resning i ser ut. De tre varianterna är tvistemål, brottmål där man begär resning till förmån för den tilltalade, och brottmål där man begär resning till nackdel för den tilltalade.Gemensamt för de tre varianterna är att dessa tre krav ställs:1: att det finns en ursäkt till att bevisningen eller omständigheten inte har lagts fram tidigare (nyhetskravet) - men handlar det om resning till förmån för en tilltalad i brottmål så gäller inte det här kravet.2: att det nya som läggs fram med sannolikhet ska påverka rättens bedömning av frågan.3: att den antagna förändringen av bedömningen ska ha en viss storlek. I tvistemål räcker det med minsta lilla förändring, och vid resning till den tilltalades nackdel så måste förändringen vara större än vid resning till den tilltalades fördel.Det finns även tidsfrister att iaktta när man gör en ansökan om resning, för att vara på den säkra sidan så borde man begära resningen inom sex månader från det att domen man vill undanröja föll.Om resning beviljas så ska som sagt målet åter tas upp i den domstol som sist behandlade det.Om du överväger att begära resning i ett mål så skulle jag råda dig att vända dig till en erfaren jurist för vidare vägledning. För att boka en rådgivningstid på din ort kan du enkelt använda formuläret som finns till höger om det här svaret, eller vid länken här:http://lawline.se/bokaVänligen,

Åtal inte påkallat från allmän synpunkt

2014-04-09 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Vad innebär att "förundersökningen skall inte inledas, då åtal inte är påkallat från allmän synpunkt"? Tack!
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga!För att åtal ska kunna väckas kräver vissa brott i brottsbalken att målsäganden har angett att denna vill att åtal ska väckas och/eller att åtal är påkallat från allmän synpunkt. Dessa brott kallas för angivelsebrott och framgår av någon av de sista paragraferna i respektive kapitel i brottsbalken, t.ex. 3:12 BrB, (https://lagen.nu/1962:700#K3P12S1) eller 8:13 BrB (https://lagen.nu/1962:700#K8P13S1). Det är åklagaren som gör bedömningen huruvida åtal är påkallat från allmän synpunkt eller inte. Vad som menas med "allmän synpunkt" avgörs från fall till fall beroendes på omständigheterna vid brottet, straffets syfte och brottets art. Därutöver tar man hänsyn till sociala omständigheter, som målsägandens intressen. Om det är som så att åklagaren i fråga finner att åtal inte är påkallat från allmän synpunkt kan denna besluta att inte inleda förundersökning eller att lägga ned den enligt 23:4a 2 p. RB och 23:1 2 st. RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P4aS1. Det är ett sådant beslut som åklagaren har utfärdat i din fråga.Vänliga hälsningar