Ändring av tingsrättsdom

2013-09-05 i Domstol
FRÅGA |Min son blev anklagad för våldtäckt, sex med minderåring. Dom var tillsammans och hade sex hon under 15 han över. Han blev friad i tingsrätten men hon överklagade. Nu väntar vi på att dom skall ta upp det. Han mår psysiskt dåligt för dom hade sex med bådas vilja nu vill hennes advokat att hennes mamma skall vittna om deras förhållande och kan inte vi fatta hur man kan be om. Hennes mamma har inte haft förhållande med dom. Hur stor risk är det att hovrätten ändrar den friande dommen... Mycket viktigt för oss har gått hela sommar utan att kunna göra något bara väntat och är oroliga.
Mattias Garrido |Hejsan!Jag förstår Eran oro. Det svårt att spekulera vilket utfall avgörandet i hovrätten kan komma att bli. Jag kan endast redovisa generella synpunkter.Enligt en undersökning 1 juli - 31 dec 2010 ändrades 47 % av domarna från tingsrätterna. Oftast har hovrätten en annan syn på påföljdsbedömningen, vilket även är min erfarenhet.Lycka till.MvhLawline 

Driva in skuld på 1500 sek

2013-08-24 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Jag har lånat ut 1500 kr till en person som säger att han ska betala tillbaka pengarna, har även angett datum för detta i sms, men har fortfarande inte betalat tillbaka något. Nu har jag tröttnat och vill ha tillbaka mina pengar. Hur gör jag? Gäller sms som bevis?
Thomas Hefner |Hej,Eftersom ni har kommit överens om ett datum när pengarna skall betalas tillbaka, och datumet har passerat, innebär det att förfallodagen för att betala skulden har passerat. Du kan kontakta kronofogden och begära betalningsföreläggande. Om personen bestrider det, måste det gå via tingsrätten innan det kan verkställas av kronofogden. Du har då möjlighet till så kallat förenklat tvistemål där det är tänkt att ingen av parterna skall använda advokat. I svensk processrätt gäller principen om fri bevisföring som innebär att allting kan fungera som bevis. Det finns inget som hindrar att man använder ett SMS som bevis. Sammanhörande är också principen om fri bevisvärdering, som innebär att det inte finns några regler för hur bevis skall bedömas; det lämnas till domstolen att tillämpa sitt omdöme. 

Rättegångskostnader

2013-08-19 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Förlorade ett tvistemål på tingsrätten i januari, har överklagat till hovrätt och HD men inte fått något prövningstillstånd. När vann målet laga kraft om det är daterat 10 juni -13 hos HD? Ska nu betala min motparts kostnader från huvudförhandlingen men fick för fem dagar sedan brev från hennes advokat att han fått uppdraget från min motpart att inkassera summan jämte ränta och inkassokostnad som ska vara inbetalda åtta dagar från det att jag fick brevet från hennes advokat. Får en advokat ta ut inkassokostnad och från vilket datum kan han ta ut ränta? Fräckt att agera på detta sätt när min motpart fick behålla det som jag anser är mitt.
Thomas Hefner |Hej,Laga kraft innebär att en dom kan verkställas, vilket sker när den inte längre går att överklaga, vilket sker när tidsfristen att överklaga har gått ut eller man inte har beviljats prövningstillstånd. I och med att du blivit vägrad prövningstillstånd av hovrätten har domen vunnit laga kraft.  Ränta på ersättning för rättegångskostnader skall löpa från den dagen som målet avgjordes, enligt 8 § 18 kapitlet rättegångsbalken. Du hittar det https://lagen.nu/1942:740#K18För det omtvistade beloppet har man förmodligtvis rätt att ta ut ränta  från den dagen som fordran har förfallit till betalning, enligt räntelagen, som du hittar https://lagen.nu/1975:635. Förfallodagen för betalning kan utläsas ur domen som har fastställt ert rättsförhållande. Om domen fastslår att du skall ställa din motpart i en samma ekonomiska situation som X aldrig hänt, så skall ränta betalas för tiden från det att X hände eftersom den förlorande parten då har fastslagits varit skyldig sin motpart betalningen av skadeståndet från det ögonblick att skadan eller avtalsbrottet skedde.Vad gäller "inkassokostnader" säger 8 § 18 kapitlet rättegångsbalken att den förlorande parten skall ersätta motparten för rättegångskostnader för ombud som skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Ersättning skall ock utgå för partens arbete och tidspillan i anledning av rättegången.Vidare står det i 14 §, samma kapitel, att en part måste framställa yrkande om rättegångskostnader vid domstolen innan handläggningen avslutas, annars förlorar han rätten att kräva dessa rättegångskostnader.Jag antar att advokaten med inkassokostnaderna syftar på inkasso som gjorts efter rättegången. Det är då en kostnad som uppkommit efter rättegången, och som jag därför också antar inte hade yrkats vid själva rättegången som en rättegångskostnaden. Det finns därmed inget stöd i rättegångsbalken för att ta ut sådana inkassokostnader som vore de rättegångskostnader. I vilket fall krävs det domstolens godkännande för alla rättegångskostnader. Advokater kan anmälas till advokatsamfundet om de beter sig oriktigt.

Avgörande från Europadomstolen

2013-08-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Under försommaren kom ett beslut från EU om att en person som utsatts för indrivning av skatteskulder av kronofogdemyndigheten under pågående utredning om skatteskuldens omfattning fått rätt mot kronofogedemyndigheten. De har inte rätt att genomföra indrivning eller åtgärder om utredning pågår i ärendet. Var kan jag finna denna dom och beskrivning?? Tror jag såg det i Dagens Industri?
Louise Eskesen |Hej och tack för din fråga! Jag skulle gissa att det är domen i fallet Rousk mot Sverige, meddelad 25 juli 2013 av Europadomstolen, som du tänker på.  Domen kan du hitta via Europadomstolens hemsida (http://www.echr.coe.int/Pages/home.aspx?p=home) i deras databas hudoc: http://hudoc.echr.coe.int/sites/eng/pages/search.aspx#{"fulltext":["rousk"],"itemid":["001-123422"]} En kortfattad beskrivning av fallet på svenska finns bl.a. i början av den här krönikan på Dagens Juridiks hemsida: http://www.dagensjuridik.se/node/41173 Hoppas att det här kan hjälpa dig att leta vidare efter den information du söker! Med vänlig hälsning,

Kan målsägande väcka åtal trots nedlagd förundersökning?

2013-09-03 i Förundersökning
FRÅGA |För en tid sedan var jag aktuell i en förundersökning, denna lades ner i samband med att den som anmält mig inte vill delta i utredningen, därför att det egentligen inte fanns några belägg för själva anmälan. Kan denna utredning åter tas upp? Kan personen som tidigare själv medverkat till att faktiskt avstå från att delta i undersökningen och åtala väcka detta anspråk igen? Om personen har den möjligheten hur länge varar denna rätt?
Olle Andersson |Hej,Beslut om att lägga ned förundersökning om brott kan ändras på så sätt att förundersökningen tas upp igen. I ditt fall har troligen förundersökningen lagts ned i brist på bevis (se 23 kap 4§ 2:a stycket 2:a meningen Rättegångsbalken). Om polisen skulle komma över ny bevisning som styrker brottet, kan således förundersökningen återupptas.Om åklagaren lagt ned förundersökningen kan målsägande begära om att få beslutet omprövat. Målsägande kan även, förutsatt att denne var den person som anmälde brottet till polis eller åklagare, väcka enskilt åtal avseende brottet (se 20 kap 8§ 1:a stycket samt 47 kap 1§ 1:a stycket Rättegångsbalken - förutsatt att åklagarens beslut om nedläggande av förundersökning jämställs med beslut att inte väcka åtal).Målsägande är den person som brottet är begånget mot, den som lidit skada eller blivit förnärmad av brottet (se 20 kap 8§ 4:e stycket Rättegångsbalken).Hur länge målsägandes enskilda åtalsrätt varar beror på vilket brott det eventuella åtalet avser. I Brottsbalkens 35:e kapitlet och 1:a paragrafen anges preskriptionstiden för olika brott beroende på dess straffvärde. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700. Med vänlig hälsning,

Klagan över godkänt strafföreläggande

2013-08-23 i Strafföreläggande
FRÅGA |I Mars testade en då laglig drog, blev för mycket och polis och ambulans kom och hämtade mig. När jag väl vaknar på sjukhuset säger dom att jag testar positivt på benzo, som jag aldrig tagit, men när jag frågar dom senare svarar dom med att de var deras jag testat positivt på. Jag godkänner strafföreläggande för jag trodde det var ämnet jag testade. Men så var inte fallet det var två sorters benso som verkar vara vanliga inom sjukvården. Vad kan jag göra?
Thomas Hefner |Hej,Som jag förstår har du godkänt ett strafföreläggande där du menar att du i efterhand har fått uppgifter om att det som skett inte varit brottsligt. Strafföreläggande behandlas som en dom som vunnit laga kraft, och kan därför inte överklagas. Istället återstår då klagan över fel i strafföreläggande enligt 6 och 7 §§ i 59 kapitlet i Rättegångsbalken, som du hittar https://lagen.nu/1942:740#K59. Enligt 6 § 3 punkten kan man hävda att föreläggandet inte överensstämmer med lag eftersom handlingen inte var brottslig. Enligt 7 § skall klagan ges in till den tingsrätt som kunnat ta upp målet, inom ett år från det att strafföreläggandet verkställdes. Enligt 7 § skall klagan uppfylla de kriterier som ställs för överklagande enligt 2,3 och 5-12 §§ i 52 kapitlet rättegångsbalken. Notera framförallt 3 § 52 kapitlet där det räknas upp vad din klagan skall innehålla. Prövningstillstånd behövs inte i det här fallet. 

Vittnesplikt - närstående

2013-08-12 i Vittna
FRÅGA |Hej! Min sambo har blivit åtalad för olaga hot ( inte mot mig utan en utomstående person) där jag kan bli kallad som vittne kan jag neka till det? Vi har dessutom barn tillsammans. Tack på förhand!
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att du vänder Dig till Lawline med Din fråga, I Sverige råder en allmän vittnesplikt. Det åligger envar en absolut skyldighet att vittna inför domstol. Den i lag reglerade vittnesplikt återfinns i 36 kap. 3 § Rättegångsbalken (RB) – se (https://lagen.nu/1942:740#A3). I lag uppställs dock vissa speciella undantag från den allmänna skyldigheten att vittna, däribland närståendes möjlighet att avstå ifrån att avlägga ett vittnesmål. I egenskap av sambo anses Du vara part närstående i den mening som avses i 36 kap. 3 § st. 1 RB och därmed undantagen från vittnesplikten.Vänligen,

Rättskraft och resning

2013-08-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Att: Thomas Hefner Tack för Ditt svar! Respekten för lagar och domslut är jätteviktigt - håller med - OM domen vilar på saklig grund. Men det är en korrekt utredning som är grunden för ett riktigt domslut. Är det inte DET som är viktigt i domstolen? Du tog inte med i svaret att skadan och den skadliga inverkan faktiskt är försnillat och inget har hjälpt i form av protester, kommunicering och närvaro i nämnd då korrigering begärts. När utredningen är helt osaklig och partisk - när urkunder är förfalskade? Då är det ju inte "min sak" som prövats!! Hur ska sjuka människor klara det utan rättslig hjälp? Det finns omprövningsregler för uppenbara fel väl? Och om det felaktiga beslutet är till den försäkrades stora förfång? När utredningen har svällt ut (avsiktligt) så att tillsynsmyndigheterna inte klarar av materialet. Att sjuka drabbas av ren brottslighet... vad ska man göra med tjänstemännen? Hjälper det att få resning om man lyckas få tjänstemännen dömda? Det finns en rutin - Kontrollutredning - när den försäkrade lurat till sig någon förmån. Likhet inför lagen borde väl gälla? Då omprövar man beslut och ändrar - den försäkrade kan bli återbetalningsskyldig. När nu FKs tjänsteman blåljög inför rätten - är inte det lika allvarligt som att ljuga under ed? Tacksam för fortsatt orientering!! 
Thomas Hefner |Med "saken" menar man, förenklat, det som har yrkats. Om ett mål har prövats en gång och sedan avgjorts får det rättskraft och kan då inte prövas på nytt. För att målet skall prövas igen krävs då att resning. Resning är det samma som omprövning. Att få resning är svårt och det går inte på förhand att säga vad som rent konkret kan föranleda en resning. Principen är att det kommit fram uppgifter som gör det sannolikt att målet fått en annan utgång om dessa hade prövats i målet.