Vittnesattester

2013-09-21 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, Jag har nyligen blivit kallad på rättegång (Stockholm Tingsrätt) som vittne. Jag har skrivit ner vad jag såg hända på ett papper hemma, gjorde det så fort incidenten ägt rum för att inte glömma detaljer, och jag har dessutom varit på förhör hos polisen så de vet ju vad jag har sagt. Jag vet att man måste om man blir kallad, men räcker det inte med att jag bara hänvisar till vad jag redan sagt hos polisen - eller kan jag inte bara ge in det jag skrivit ner själv till domstolen? Annars kan jag väl bara läsa upp det rakt av under vittnesförhöret? Skulle uppskatta all vägledning jag får! Med vänlig hälsning, Dere Demdat
André Isacson |Hej och tack för din fråga.Enligt Rättegångsbalken 35:14 gäller huvudregeln om att s.k. vittnesattester inte får åberopas som bevis i rättegången.Som framgår av 35:14 är regeln konstruerad som en förbudsregel med undantag. Det finns 4 undantag från förbudet mot vittnesattester, som din fråga gäller.1.  35:14 st. 1 p. 1 – om det är särskilt föreskrivet (denna punkt avser bl.a. sakkunnigbevisning). Förbudsregeln hindrar alltså inte att en part lägger fram ett skriftligt sakkunnigutlåtande men detta får då ske enligt reglerna i 40 kap RB. Ett annat exempel på undantag under denna punkt utgör den situationen att rätten ur handlingarna lägger fram vad målsäganden eller den tilltalade sagt tidigare. Enligt 46:6 st. 3 ska rätten i den mån det behövs göra detta om huvudförhandling hålls trots att målsäganden eller den tilltalade inte är närvarande. 2.  Om förhör med den som lämnat berättelsen inte kan hållas vid eller utom huvudförhandling eller i övrigt inför rätten. Vittnet kan ha avlidit eller drabbats av sjukdom, eller så har man kanske inte lyckats få ett vittne eller en målsägande att inställa sig. Ett ytterligare exempel är förhör med barn som har utsatts för brott. 3.  Om det finns särskilda skäl med hänsyn till de konstanter eller olägenheter som ett förhör vid eller utom huvudförhandling kan antas medföra, vad som kan antas vid eller utom huvudförhandling kan antas medföra, vad som kan antas stå att vinna med ett sådant förhör, berättelsens betydelse och övriga omständigheter. 4.  I tvistemål om parterna godtar det och det är inte uppenbart olämpligt.Mitt råd till dig är att inställa dig, eftersom du har blivit kallad. Att vittna är en medborgerlig skyldighet. Det hindrar inte att du har med dig dina minnesanteckningar. Du får dock inte läsa upp direkt från pappret. En rättegång präglas av muntlighetsprincipen. Lycka till! Och om du känner dig nervös och behöver någon att prata med eller få information så finns det en vittnesstödsverksamhet på Stockholms tingsrätt.Vänligen,

Avtala om skiljeförfarande

2013-09-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag skriver just nu ett fodervärdsavtal gällande min häst. Jag har en fråga gällande avgörande om kontraktsbrott och vad som gäller vid tvist. Har sett på andra fodervärdsavtal att de har utsett två representanter till att avgöra detta istället för att ta det till domstol och om dessa två representanter har olika åsikter utser de en tredje representant tillsammans som avgör det hela. Detta alternativ hade känts bättre för min del om vanvård av hästen förekommer. Man vet ju aldrig hur lång tid det tar att få ett domstolsbeslut och vem vet, hästen kanske är ännu mer illa däran när detta beslut kommer. så min fråga är får man göra på detta sätt och utse representanter och hur man då ska gå till väga för att utse dessa? Tack på förhand!
Thomas Hefner |Hej,Det du beskriver kallas för skiljeförfarande och regleras i Lag om skiljeförfarande som du hittar https://lagen.nu/1999:116. Representanterna, som avgör frågan kallas i sin tur för skiljemän. Domen kallas då för skiljedom, och gäller precis som en dom i domstol. Men kan inte överklagas.Enligt 7 § kan var och en som är myndig och inte psykiskt sjuk vara skiljeman. Det krävs inga särskilda kvalifikationer. Det finns dock regler om att en skiljeman skall vara opartisk i 8 §, och får därför inte vara någon närstående. Därför bör man utse någon som kan tänkas acceptera uppdraget (i större tvister är skiljemän väl avlönade och kan till och med vara domare från Högsta domstolen), vars omdöme man har förtroende förtroende för och som är neutral. Det är antagligen klokast att tillfråga, ett antal personer, tills dess att man hittat ett par villiga som uppfyller kriterierna, redan innan man ingår avtalet så att man är fullt förberedd ifall en tvist uppkommer senare. Om du vill få hjälp med att skriva ett sådant avtal så kan du vända dig till några av våra samarbetspartners.  

Rättegångskostnader

2013-09-18 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag blivit åtalad för misstänkt hastighetsöverträdelse. Polisen vinkade in mig och berättade för mig att jag kört för fort. Jag fick inga bevis presenterade för mig utan det var endast en polis som vinkade in mig och kom fram till min bil(det fanns fler poliser på plats). Jag nekade till detta och han gjorde ett kort förhör på plats där jag nekade till allt. Han berättade för mig att detta kommer hamna hos tingsrätt och det godkände jag, sen frågade han mig om jag godkände att en åklagare kunde döma mig senare, tror han sa de kunde utfärda en strafförelägning. Vilket jag också nekade till. Nu har jag fått hem en lapp där det står att åklagaren har beslutat om att utfärda en strafförelägning istället för att väcka åtal, trots att jag blev tillfrågad om detta. Kommer det kosta mig något mer än eventuella penningsböter om jag blir fälld i tingsrätt, om jag nekar strafföreläggande? Hela tanken med att neka(eftersom jag inte fick se några bevis; kamera, annat vittne eller dylikt) var ju inte att jag bara skulle få hem en betalningslapp, jag ser ju ingen skillnad på detta och att jag skulle betalt på plats. Hjälp tack! 
Lovisa Hedlund |Hej, och tack för din fråga!Om du inte godkänner strafföreläggandet kan åklagaren väcka åtal mot dig. Den som blir fälld i domstol kan bli skyldig att ersätta staten för allmänna medel som betalats ut i ersättning för försvarare och eventuella kostnader för viss bevisning såsom blod- och urinprovtagning enligt Rättegångsbalken 31 kap 1 § https://lagen.nu/1942:740#K31P1S1 . I detta fall har du inte rätt till någon allmän försvarare varför en sådan kostnad inte bör bli aktuell. Vänligen

Ersättning för rättegångskostnader då åtalet ogillas

2013-09-11 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om en person åtalas för trafikbrott (stopplikt närmare bestämt) och domen blir att åtalet ska ogillas. Kan den åtalade/friade begära ersättning för nedlagt arbete, milersättning till/från förhandling samt förlorad arbetsinkomst för närvaro vid förhandling?
Emma Persson | Hej och tack för din fråga! Enligt 31 kap. 2 § 1 st. rättegångsbalken (RB) kan rätten vid friande dom besluta att utge ersättning till den friade för nödvändiga utgifter. Rätten är alltså inte skyldig att utge ersättning, utan kan välja att göra detta eller inte. Utgångspunkten är dock att den frikände ska hållas skadelös för sådana kostnader som varit nödvändiga för att kunna tillvarata sin rätt. För att avgöra om kostnaden är en sådan nödvändig utgift tas hänsyn till om den frikände haft skäl att anse åtgärden vara behövlig. Exempel på utgifter som ersätts är kostnad för försvarare, kostnad för rådgivning enligt rättshjälpslagen och kostnad för bevisning i såväl förundersökning som under rättegången. Enligt paragrafens andra stycke kan ersättning även avse den tilltalades inställelse till rätten. Denna ersättning avser den frikändes kostnader för resa samt uppehälle. RB hittar du https://lagen.nu/1942:740 Med vänlig hälsning, 

Hemliga tvångsmedel - övervakning av elektronisk post

2013-09-21 i Förundersökning
FRÅGA |Får polisen kolla personers mejl och på vilka grunder får dom göra det?
Dag Eresund |Hej, Polis och åklagare har vid utredning av vissa brott möjlighet att ta hjälp av så kallade tvångsmedel. Tvångsmedel inbegriper bland annat hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation (RB 27:18-19). Tillgripandet av tvångsmedel är dock förenat med vissa krav. Till en början krävs för att tvångsmedlet ska få användas att personen i fråga är skäligen misstänkt för brott samt att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Tvångsmedlet får inte användas vid misstanke om vilka brott som helst. I 27 kap. 18 § rättegångsbalken kan man läsa att hemlig teleavlyssning får användas:1)för brott som har minst två års fängelse i straffskalan (och även om personen är misstänkt för försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott)2)för andra brott där det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år. Denna punkt innebär att hemlig teleavlyssning får användas även för sådana brott som inte har ett minimistraff om två år i straffskalan under förutsättning att man kan göra prognosen att det aktuella brottets straffvärde kommer att bestämmas till mer än två års fängelse. Bestämmelsen kan t.ex. bli tillämplig vid grov stöld och grovt skattebrott samt grov misshandel av särskilt allvarlig slag. Slutligen ska sägas att det för all användning av tvångsmedel i brottmål råder en s.k. proportionalitetsprincip. Principen innebär att ett tvångsmedel endast får användas om skälen för användandet uppväger det integritetsintrång som åtgärden innebär för den misstänkte. Eftersom teleavlyssning är ett mycket allvarligt ingrepp i den personliga integriteten måste skälen för åtgärden vara starka, det måste finnas ett stort behov och värde med avlyssningen. Vänligen,

Offentlig försvarare

2013-09-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar hur min rätt till advokat ser ut, med ett förhör hos tullverket ? Är det samma regler som vanlig polis ?
André Isacson |Hej och tack för din fråga.När det gäller rätten till en offentlig försvarare så saknar det betydelse om det är Polismyndigheten eller Tullverket som ska hålla i förhören.Denna rättighet och förutsättningarna för att regeln ska bli aktuell återfinns i Rättegångsbalkens 21 kapitel, se 3 a §. I andra stycket hittar du situationerna där en offentlig försvarare ska förordnas. I första stycket stadgas att den misstänkte under vissa förutsättningar kan få en offentlig försvarare om han begär det.Vänligen,

Vanlig handräckning vid tvist om äganderätt till husdjur

2013-09-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Det är såhär jag har blivit stulen på min hund, av ett par hundvakter som har haft honom nu i 7mån. Dom vägrade att ge tillbaks honom men inte först nu säger dom att jag kan få tillbaks honom, om jag betalar dom 150 000kr. Polisanmälde men inget händer utan polisen säger bara att jag får tala dom till rätta. Men hur ska man göra för att få tillbaks hunden? Tiden tickar och jag börjar bli desperat. Det är jag som står på ägarbeviset och på hans chipnr. Hoppas ni kan hjälpa mig. Med vänlig hälsning N
Johanna Österlund |Hej och tack för din fråga!Det framstår som du gjort rätt i att polisanmäla ärendet då det skulle kunna röra sig om stöld (beror dock på hundvaktens avsikt vid överlämnandet), egenmäktigt förfarande eller annan brottslig handling. Om det inte anses utgöra ett brott i polisens ögon kan du dock enkelt och smidigt vända dig till Kronofogden. Eftersom du står som ägare på hunden sitter du förmodligen i ett bra bevisläge och du kan ansöka om handräckning hos Kronofogden och helt enkelt begära att hunden lämnas över till dig eftersom du är den rätta ägaren. Du kommer behöva betala en avgift om 300 kr, men beloppet kan du få tillbaka av din motpart senare. Det finns enkel och tydlig information på http://www.kronofogden.se/Vanlighandrackning.html men i korthet kommer det gå till som följande:1. Du fyller i en blankett där du så tydligt som möjligt förklarar och ger grund till ditt anspråk på hunden och att den ska överlämnas till dig. Här avgör du också om du vill ha hjälp med att verkställa Kronofogdens utslag. Detta innebär att Kronofogden kan hjälpa dig att hämta hunden. Om du inte begär hjälp med verkställighet i ansökan kan du göra det senare, eller om du inte anser att du behöver hjälp kan du strunta i det. Oftast kan det räcka med ett utslag från Kronofogden för att personen i fråga ska rätta sig. 2. Kronofogden skickar ett brev till hundvakten (svaranden) om ditt krav.3. Om svaranden bestrider ditt krav kan du välja att din talan ska tas upp i en tingsrätt som får avgöra den tvistiga äganderättsfrågan. Om du inte vill att talan prövas i domstol läggs ärendet ner. 4. Om svaranden inte svarar på kravet så meddelar kronofogden ett utslag där svaranden förpliktas göra det som angivits i din ansökan. 5. Har du inte i samband med ansökan begärts hjälp att verkställa beslutet kan du göra det.  Lycka till!Med vänlig hälsning 

Ändring av tingsrättsdom

2013-09-05 i Domstol
FRÅGA |Min son blev anklagad för våldtäckt, sex med minderåring. Dom var tillsammans och hade sex hon under 15 han över. Han blev friad i tingsrätten men hon överklagade. Nu väntar vi på att dom skall ta upp det. Han mår psysiskt dåligt för dom hade sex med bådas vilja nu vill hennes advokat att hennes mamma skall vittna om deras förhållande och kan inte vi fatta hur man kan be om. Hennes mamma har inte haft förhållande med dom. Hur stor risk är det att hovrätten ändrar den friande dommen... Mycket viktigt för oss har gått hela sommar utan att kunna göra något bara väntat och är oroliga.
Mattias Garrido |Hejsan!Jag förstår Eran oro. Det svårt att spekulera vilket utfall avgörandet i hovrätten kan komma att bli. Jag kan endast redovisa generella synpunkter.Enligt en undersökning 1 juli - 31 dec 2010 ändrades 47 % av domarna från tingsrätterna. Oftast har hovrätten en annan syn på påföljdsbedömningen, vilket även är min erfarenhet.Lycka till.MvhLawline