Parts rätt att åberopa sakkunnig

2013-10-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Jag är åtalad för misshandel och en del av åklagarens bevisning är ett sakkunnigutlåtande från sjukhuset där en läkare säger att målsägande har fått sina skador genom våld med ett vasst föremål. Finns det möjlighet för mig, att med hjälp av bilderna på målsägarens skador skaffa ett sakkunnigutlåtande där det framgår att skadorna kan ha uppkommit på annat sätt? (givetvis förutsatt att en läkare el liknande faktiskt anser det vara rimligt). Tack på förhand!
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga,En part i en rättegång har rätt att åberopa ytterligare en sakkunnig än den som utsetts av rätten enligt rättegångsbalken kapitel 40 § 19 (https://lagen.nu/1942:740#K40P19S1). Den sakkunnige ska enligt § 7 som huvudregel skriva ett yttrande där skäl och omständigheter kring omdömet är angivna. Vidare ska den sakkunnige höras muntligen i rättegången om part yrkar på det enligt § 8.Lycka till!Vänligen,

Envarsgripande

2013-10-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En fråga angående envarsgripande: "Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar..." Hemfridsbrott är brott som ger böter, såvida det inte är grovt då det finns fänglese i straffskalan. Hur hanterar man ett sådant brott enligt ovan? Kan man "envarsgripa" för grovt brott? Motsvarande 12 kap 1 § Skadegörelse har fängelse i straffskalan, medan 12 kap 2 § Åverkan ger max böter. Här är det uppdelat i två olika paragrafer. Skiljer sig detta då från t.ex. ett hemfridsbrott där allt är skrivet i samma paragraf? Slutligen: om det finns ett brott där fängelse finns som påföljd i normalgraden men ej om brottet är ringa, hur bedöms det då? MVH //Daniel
Robin Heimdahl | Hej Daniel! Tack för din fråga angående envarsgripande! För att ett envarsgripande ska få ske krävs, precis som du skriver, att vissa förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen är att fängelse kan följa på brottet. Är det fråga om ett hemfridsbrott av normalgraden finns endast böter i straffskalan och därmed finns det ingen rätt till envarsgripande enligt RB 24 kap 7 § 2 st. I praktiken innebär det alltså att du inte kan envarsgripa någon blott på den grunden att personen olovligt trängt sig in eller stannat kvar i ditt hem, utan det måste bedömas som grovt hemfridsbrott för att rätten till envarsgripande ska finnas. Högsta Domstolen har uttalat att det inte går att generellt ange när ett hemfridsbrott ska betraktas som grovt, men att det typiskt sett är grovt om hemfridsbrottet begås genom inbrott (NJA 1990 s 315). Även om du inte har rätt att envarsgripa någon för ett pågående hemfridsbrott kan du alltid använda reglerna om nödvärn. Enligt Brottsbalken 24 kap 1 § framgår att rätt till nödvärn föreligger om någon trängt in eller försöker tränga sig in i rum eller hus eller vägra lämna en bostad efter tillsägelse. Under förutsättning att åtgärden du vidtar inte är uppenbart oförsvarlig utgör det alltså inte brott att skydda sig mot hemfridsbrott. Vad som är uppenbart oförsvarligt i den enskilda situationen är svårt att svara på eftersom hänsyn tas till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Vad gäller skadegörelse enligt Brottsbalken är det ett brott med fängelse i straffskalan, medan det mindre allvarliga brottet åverkan inte har det. I detta fall har du alltså rätt att envarsgripa någon för skadegörelse, men inte för åverkan. Du har emellertid även här rätt till nödvärn enligt reglerna i Brottsbalken 24 kap 1 § för att skydda dig mot ett brottsligt angrepp på din egendom. Det måste dock sägas att nödvärnsrätten gentemot ett påbörjat angrepp som kan betecknas åverkan knappast är särskilt långtgående. Huruvida brotten är uppdelade i olika paragrafer, som skadegörelse och åverkan, eller återfinns i samma paragraf, som hemfridsbrott och grovt hemfridsbrott, spelar ingen roll när det kommer till rätten att envarsgripa någon. Avslutningsvis kan påpekas att det kan även tänkas att du blir anmäld för olaga frihetsberövande enligt Brottsbalken 4 kap 2 § om du envarsgriper någon på felaktiga grunder, till exempel för hemfridsbrott av normalgraden eller åverkan. Hoppas det var till någon hjälp!  

Belastningsregistret

2013-10-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Tidigare i år blev en vän anmäld för våldtäkt av en kvinna. Bakgrunden till detta var snarare illvilja från hennes sida än att något hände. Åklagare beslutade att inte väcka åtal då det inte fanns någon grund för påståendet. Utredningen har lagts ned. Jag undrar hur detta kommer att påverka honom vad gäller belastningsregistret? Kommer denna anmälan som kvinnan gjorde mot mig att finnas kvar? Vilka andra konsekvenser kommer hennes anmälan att få, trots att åtal inte har väckts eller ens en rättegång, det lades ju ned efter förundersökningen. Tacksam för svar!
Robin Henningson |Hej och tack för din fråga!De regler som styr belastningsregistret finner vi i Lagen om belastningsregister (https://lagen.nu/1998:620). I belastningsregistret registreras de påföljder som en person dömts för, om åklagare har meddelat en sk åtalseftergift för ett visst brott, om person har meddelats ett kontaktförbud mot någon annan etc.Uppgiften om att personen blev anmäld för våldtäkt kommer alltså inte finnas med i belastningsregistret.

44 kap 8 § 1 st. Rättegångsbalken

2013-10-18 i Domstol
FRÅGA |Hej jag undrar om ni skulle kunna förtydliga 44 kap 8§ 1 st. åt mig. Vad innebär den exakt för den kärande? mvh Gladys
Alexandra Leppälä | Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då du frågar om vad innebörden är för kärande antar jag att din fråga gäller 44 kap 8 § rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). Om din fråga gäller en annan lag får du gärna ställa om din fråga. I 44 kap 8 § 1 st rättegångsbalken står det att om tredskodom meddelas mot kärande ska käromålet ogillas förutsatt att det inte medgivits av svarande eller det på annat sätt uppenbart framgår att käromålet är grundat. Första stycket i paragrafen har alltså som syfte att förklara vad som händer när kärande uteblir från processen. Tredskodom är en summarisk prövning, vilket betyder att ingen riktig huvudförhandling sker utan att processen avgörs på grund av de handlingarna som redan tidigare förekommit i målet, exempelvis under förberedelserna. Kärande är den person som i ett tvistemål har inlett själva processen, det är alltså personen som har ”stämt” svarande. Den typiska följden om tredskodom meddelas mot kärande är då att käromålet ogillas. Detta innebär att processen helt enkelt läggs ner. Om svarande dock medgivit käromålet så blir följden att käromålet bifalls. Detta händer även när käromålet är uppenbart grundat. Då 44 kapitlet rättegångsbalken endast är tillämpligt i tvistemål finns det ingen risk att en tredskodom meddelas i en brottmålsprocess, vilket skulle kunna verka tveksamt ur rättsäkerhetssynvinkel. Hoppas svaret varit tillräckligt förklarande och gällde rätt lag. Vänligen, 

Om staten betalar rättegångskostnader

2013-10-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag åtalades i tingsrätt (för ringa narkotikabrott efter att ha blivit drogad på en fest) och blev nekad en offentlig försvarare då påföljden inte kunde ge fängelsestraff. Jag dömdes i tingsrätt (för att jag varit för vårdslös med uppsikten över min alkohol) och anlitade en advokat för att överklaga. Jag friades i hovrätt och har nu ett arvode som ska betalas till advokaten. Finns det några möjligheter att få ersättning för mina kostnader, då jag dömdes felaktigt i första instans och nu som student får betala (i alla fall för mig) väldigt mycket pengar. (Brottmål täcks tyvärr inte i min hemförsäkring.) Tack på förhand.
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga,Enligt rättegångsbalken kapitel 31 § 2 (https://lagen.nu/1942:740#K31P2S1) kan domstolen besluta att den tilltalade ska få ersättning av allmänna medel (dvs. av staten) för sina kostnader för försvarare under förutsättning att kostnaderna skäligen varit motiverade för att den tilltalade skulle kunna ta tillvara sin rätt. Däremot ska en dom enligt kapitel 30 § 2 (https://lagen.nu/1942:740#K30P2S1) grundas på vad som framkommit vid förhandlingen. Det innebär att du måste yrka på att domstolen ska fastställa att dina rättegångskostnader ska ersättas av staten för att så ska ske. Står det inte så i domen har du inte rätt till ersättning. Högsta domstolen beviljar generellt inte prövningstillstånd i sådana ärenden.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Rättegångskostnader

2013-10-24 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Jag blivit dömd att betala mina rätte gångs kostnader själv. 30 lax. Min fråga är om det går att delbetala? Jag kan inte betala allt på en gång.
Farhad Niroumand |Hej!Tack för din fråga.Om du blir dömd för ett brott eller förlorar en tvist kan du bli skyldig att betala en del av statens kostnader. I samband med domen beslutar domstolen hur mycket du ska betala tillbaka. Beloppets storlek beror bland annat på de kostnader som uppstått och vilka förutsättningar du har att kunna betala. Om du har svårt att betala hela summan bör du ta kontakt med Rättshjälpsmyndigheten som kan hjälpa dig med en avbetalningsplan. Med vänlig hälsning,

Beviskrav i brottmål

2013-10-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hejsan. Jag har blivit anklagad för att ha stulit pengar på mitt jobb. Jag är timvikarie. Jag är misstänkt för att jag är en av tre som varit vid platsen vid det tillfälle då detta ska ha skett. Jag är helt oskyldig. Må jag ha varit vid det tillfälle då det ska ha försvunnit men jag har absolut inte tagit något bara gjort mitt jobb. Nu blir det polisanmälning och mitt namn kommer tas upp. Jag är livrädd för jag har aldrig blivit anklagad på något innan. Hur går det till? och är det bevis som kan användas mot mig och bli till straff för att jag jobbade den dagen inne hos den boende just då?
Elin Dahlberg |Hej, Tack för din fråga! Stöld (BrB 8:1) är ett brott som faller under allmänt åtal (RB 20:2-3) vilket innebär att åklagaren ska väcka åtal om ”tillräckliga skäl” för åtal föreligger (RB 20:6 och 23:2). För att åklagaren ska kunna väcka åtal krävs att gärningen är straffbar och att bevisningen är tillräckligt stark för att kunna läggas till grund för en fällande dom. Åklagaren har således en skyldighet att väcka åtal om han eller hon på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom. Med ”tillräckliga skäl” menas det krav på bevisningens styrka (s.k. beviskrav) som måste föreligga för att kunna åtala någon. Det är åklagaren som har bevisbördan för att ett brott har begåtts vilket innebär att denne ska bevisa att någon har begått brottet. Den tilltalade behöver alltså inte bevisa sin oskuld. Kan inte åklagaren bevisa att en person har begått brottet, ska personen frias. Att stjäla pengar är en straffbelagd gärning (BrB 8:1) men vi vet inte om bevisningen för stölden kommer vara tillräckligt stark mot dig för att åtal ska väckas. Åklagaren bör endast åtala om denne anser att det är sannolikt att den misstänkte blir fälld på den bevisning som föreligger. För en fällande dom krävs att beviskravet ”ställt utom rimligt tvivel” är uppfyllt, d.v.s. ett högre beviskrav än ”tillräckliga skäl” vilket innebär att rätten måste ha kommit fram till att det varit ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått stölden. Det krävs alltså mycket stark bevisning för att någon ska fällas för ett brott.  Den bevisning som åklagaren måste lägga fram ska styrka den brottsliga gärningen, d.v.s. stölden, t.ex. en uppgift från ett vittne om att denne sett dig stjäla pengarna. Det eventuella vittnets trovärdighet bedöms under rättegången av rätten vid bevisvärderingen. I Sverige gäller fri bevisföring och fri bevisprövning (RB 35:1). Fri bevisföring innebär att allt som har bevisvärde får läggas fram i en rättegång. Fri bevisvärdering innebär att rätten inte är bunden av några legala regler när de värderar den bevisning som åklagaren lagt fram. I ditt fall verkar det, av vad du angett, inte finnas någon stark bevisning mot dig. Det krävs starkare bevisning, än att du varit en av tre personer som befunnit dig på brottsplatsen under den dag som stölden skett, för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att du har begått stölden. Om det inte, för rätten, framstår som helt säkert att du har begått brottet, så föreligger rimligt tvivel och därmed ska du inte fällas till ansvar för brottet. Vänliga hälsningar,

Genomgång av brev tillhörande häktad

2013-10-13 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Om man får ett sms från polisen då någon anhörig sitter häktad om att denna vill att man ska se till inkommande post en tid framöver. Vad menas med de ? Ska man ta in posten från brevlådan lr ska man gå igenom den också?
Dag Eresund |Hej och tack för din fråga!Det framgår inte riktigt av frågan om det var polisen eller den anhöriga som ville att posten skulle ses till? Var det den anhörige torde svaret inte vara komplicerat. Samtycke till genomgång av post (exempelvis för att upptäcka räkningar och dylikt) är ansvarsfritt. Du är välkommen att precisera frågan ytterligare för ett mer utförligt svar!Vänligen,