Rättegångskostnader vid tvistemål

2014-01-23 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag förlorade ett tvistemål mot mitt ex angående en hund vi båda äger som han tagit, jag får inte tillbaks hunden eftersom båda äger honom. Han förde sin egen talan i rätten och hans kostnader uppgick till 850:- som det i domen stod att jag skulle ersätta honom med. Men efter det har jag väntat på besked på hur jag ska betala dessa men inte fått något, försökt hitta svar på det men funderar på vad som händer, ligger de med ränta nånstans eller går de till KF? Isf borde jag väl fått beslut på det, vill inte hamna hos KF för en skitsumma.
Veronica Eriksson |Hej, och tack för din fråga.Det är den som förlorade tvisten som har det yttersta ansvaret för att pengarna ska komma den andra parten till godo. Du har en skuld till din motpart och den fastställdes av domstolen genom domen. I domen kan det t.ex. stå att: ”Tingsrätten förpliktar X att ersätta Y för dess rättegångskostnader i tingsrätten med (Z) kr, jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom tills betalning sker.” Detta medför att en dröjsmålsränta kan krävas på beloppet från dagen då domen kom. Ränta utgår med referensränta med tillägg av 8 procentenheter.Ditt ex kan vända sig till kronofogden om skulden inte betalas genom en ansökan om verkställighet. När en sådan ansökan gjorts underrättar vanligtvis kronofogden den betalningsskyldige om detta och denne får en viss tid på sig att betala in pengarna självmant. Om du är orolig föreslår jag att du kontaktar kronofogden och frågar om ditt ärende.   Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1975:635) för räntelagen   Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga. MVH /Veronica Eriksson

Underrättelse och delgivning under förundersökning

2014-01-18 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga ang narkotika/dopingbrott. En vän till mig fick påhälsning utav polisen efter att de fått tips om att denne person hade brukat narkotika. Vid husrannsakan så fann de gamla doping preparat, 7mg testo. Plus att denne person fick lämna urinprov för både cannabis och doping. Då det var över två år sedan denne person använt doping preparatet och bara hade det liggandes hemma. Men denne person erkände cannabis användandet och fick till sig att kontakta polisen efter 3 veckor för svar. Där fick denne person reda på att provet var positivit för cannabis men att doping testet ej var klart. Nu har det gått snart 2 månader utan att denne person fått något svar lr ens blivit delgiven om brottet. Så min fråga är kan det finnas en risk att denne person blivit åtalad utan att ha blivit delgiven? Eller hur fungerar det? Man tycker att efter så lång tid borde det ha kommit någon form av information om man blivit åtalad. Samt att bötern för ringa narkotika skulle varit klar? Kan även påpeka att dennes sambo även fick böter för ringa narkotika men det dröjde bara en vecka efter att provet var klart. Men varför har denne ej fått någon information alls? Finns det något ställe man kan vända sig till eller kontakta för att få reda på vad som sker. För hur går det till om man blir åtalad och det är fråga om åtal via tingsrätt? Tacksam för svar
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga!Jag börjar med att poängtera att fastän man inte brukar narkotika så är själva innehavet olagligt, 1 § 6 p. NSL, https://lagen.nu/1968:64#P1S1.Nedan kommer jag att redogöra i vilket skede av processen din vän troligtvis befinner sig i för att kunna besvara din fråga på bästa sätt.   När det finns anledning att anta att ett brott har begåtts eller då angivelse har skett ska en förundersökning inledas. Vad som kan föregå en förundersökning är till exempel spaningsuppdrag (förspaning) efter att polisen har fått in tips eller då rykten cirkulerar. En förundersökning sker i syfte att utreda om det finns tillräckliga skäl för att senare åtala och undersökningen ska bedrivas så skyndsamt som möjligt. Under förundersökningen har din vän rätt att bli delgiven skäligen misstanke när statusen inträffar, vilket innebär att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att denna har begått brottet i fråga. Din vän har passerat den gränsen och har utöver misstankedelgivningen rätt att fortlöpande ta del av vad som händer i förundersökningen samt få insyn i dess material. Innan åklagaren beslutar ifall åtal ska väckas eller inte ska en slutdelgivning ske. Det innebär en underrättelse om att förundersökningen är i sitt slutskede och att den misstänkte har rätt att komplettera förundersökningen. Detta framgår av 23 kap 18 § RB, se https://lagen.nu/1942:740#K23P18S1. När förundersökningen har avslutats ska den misstänkte bli underrättad huruvida åtal kommer att väckas eller inte, 23 kap 20 § RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P20S1. En stämningsansökan, som är den formella ansökan om åtal, ska även den delges den misstänkte.Som ett alternativ i det här fallet för att väcka åtal kan åklagaren meddela ett strafföreläggande som innebär att den misstänkte accepterar brottsanklagelsen och dess påföljd (böter eller villkorlig dom) utan att frågan tas upp i rättegång.Strafföreläggandet ska erhållas skriftligen och är som sagt ett substitut till att ta upp målet i tingsrätt.       För att sammanfatta det här och poängtera det viktigaste kan man konstatera att åtal ska delges den misstänkte (eller underrättelse om att åtal inte kommer att väckas) alt. möjlighet till strafföreläggande samt att slutdelgivning ska ske innan beslut tas i åtalsfrågan, annars får ett beslut inte fattas, 23 kap 18 § 1 st. RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P18S1. Det mest troliga är således att förundersökningen inte avslutats. Jag rekommenderar er att höra av er till polismyndigheten för att få klarhet i frågan och få information om hur långt förundersökningen har fortskridit.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Bevisbörda vid tvist om nyttjanderätt

2013-12-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Ett par grannfastigheter till min mors föräldragård menar att de har rätt till enkla båtplatser för sina ekor vid vår sjöstrand. De hänvisar till en köpekontraktsbilaga från ett ägostyckningsdokument från år 1909. Jag kan inte hitta något i det aktuella avsnittet som styrker deras påstående om nyttjanderätt (varken båtplatser eller deras fastigheter nämns). Dessutom har jag förstått att utifrån Jordabalken är nyttjanderätt enbart mellan personer, och gäller dessutom ej längre än femtio år oavsett. Lantmäteriet har inga servitut eller inskrivningar på de aktuella fastigheterna heller. Om vi nu vill reda ut detta en gång för alla, hur går vi då bäst till väga när vi kontaktar grannfastigheterna om att vi inte anser de har den nyttjanderätt de påstår sig ha? Vem ska kunna styrka vad?
Miranda Lymeus |Hej!För att ett nyttjanderättsavtal ska övergå till en ny fastighetsägare ska förbehåll göras vis överlåtelsen enligt Jordabalken (JB) 7 kap. 11 §. Avtalsservitut ska vara skriftliga för att gälla enligt JB 14 kap. 5 §. Det finns heller inga inskrivningar. Allt tyder, precis som du själv säger, på att någon nyttjanderätt i själva verket inte finns. Allmänt gäller som huvudregel i svensk rätt att den som hävdar att ett visst rättsförhållande föreligger, exempelvis att det finns ett avtal, har att bevisa det. Ni kan därför, gärna skriftligen, meddela grannarna att de måste avlägsna sina båtar från er fastighet inom en viss tid. Om de vägrar kan ni vända er till Kronofogden och begära handräckning som, om det inte bestrids av grannarna, utmynnar i en exekutionstitel som ni kan begära att Kronofogden verkställer. Om grannarna bestrider handräckningen och ärendet hamnar i domstol är det grannarna som ska bevisa att de har nyttjanderätt till fastighetsområdet. Läs i Jordabalken https://lagen.nu/1970:994.Med vänliga hälsningar,

Vad har jag för möjligheter om hovrätten inte beviljar prövningstillstånd?

2013-12-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |I det fall Hovrätten ej beviljar prövningstillstånd. Vilka möjlighter har jag då att gå vidare?
Caroline Degerfeldt |Hej och tack för din fråga!Den möjlighet du har är helt enkelt att överklaga till Högsta domstolen (HD). Då prövar den om målet är av intresse att ta upp i HD och om hovrätten gjorde fel som inte beviljade prövningstillstånd. Det är din enda möjlighet. Kom ihåg att du bara har fyra veckor på dig att överklaga hovrättens beslut från den dag beslutet meddelades enligt 56 kap. 1 § rättegångsbalken som du hittar https://lagen.nu/1942:740#K56P1.Med vänliga hälsningar

Anmäla sig själv - allmänt och enskilt åtal

2014-01-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Vad händer om jag har gjort inbrott hos en familjemedlem medan denne var på semester, förfalskat hans uppgifter, tagit banklån i hans namn på 100 tusen tals kronor och vill nu erkänna och sitta inne men han vill ej göra en anmälan. Kan bevisa brottet och har en hel del villkorligt inom de senaste 10 åren för bl.a. stöld och misshandel mot tjänsteman.
Marcus Holming | Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De handlingar du beskriver tycks falla inom brottsbalken 8 kap. 1 § stöld alternativt 8 kap. 4 § grov stöld,  9 kap. 1 § bedrägeri alternativt 9 kap. 3 § grovt bedrägeri samt möjligtvis urkundsförfalskning, 14 kap. 1 §. Det sistnämnda brottet torde dock konsumeras av bedrägeriet. Inget av dessa brott faller under enskilt åtal, d.v.s. brott för vilket åtal enbart kan väckas och föras av målsäganden själv. Brotten faller istället under allmänt åtal och talan ska därför föras av åklagare. Att din familjemedlem inte vill göra en anmälan saknar därför större betydelse. Vad påföljden kommer bli kan jag inte svara bestämt på utan att veta mer om de brottsliga gärningarna, din historik och situation i övrigt. Min bedömning utifrån det du har uppgett är dock att risken är ganska hög att påföljden blir fängelse. MVH

Respekten för den misstänkte vid husrannsakan

2014-01-05 i Förundersökning
FRÅGA |HEJ En som är misstänkt för ringa narkotikabrott (eget bruk) kan det göras husrannsakan hos men pga av brottets ringa karaktär bör (oftast styrka brottet) denna ske hänsynsfullt anser jag (Polislagen §8) och inte i bostad, dock okej i fordon - Vad anser NI
Lars Bålman |Hej! Som du säger kan det, beroende på omständigheterna, finnas en möjlighet att göra en husrannsakan i detta fall. Lagstöd för detta är 28 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken (1942:740), RB. Enligt lagen spelar det inte någon roll för rätten att utföra en sådan hur allvarligt brottet är, så länge fängelse finns i straffskalan för det aktuella brottet, vilket är fallet för ringa narkotikabrott, se 2 § narkotikastrafflagen (1968:64). Däremot finns det vissa regler som gäller som delvis handlar om att visa hänsyn, och som alltid är tillämpliga: Husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse, 28 kap. 3 a § RB. Vid husrannsakan får olägenhet eller skada inte förorsakas utöver vad som är oundgängligen nödvändigt, och en sådan får inte utan särskilt skäl verkställas mellan klockan nio på kvällen och klockan sex på morgonen. Nämnas kan också att husrannsakan endast får göras hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet, om mycket starka argument talar för detta. Det saknar således betydelse vad vi på Lawline, eller för den delen vad en polistjänsteman eller en åklagare, har för personliga åsikter; lagen, som alltid och konsekvent ska följas, föreskriver att man ska visa tillbörlig hänsyn vid husrannsakan, oavsett om en sådan sker i bostad eller i fordon. 

Enkla trafikmål i tingsrätten

2013-12-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Många enkla trafikmål avgörs i tingsrätter, hovrätter och i vissa fall i Högsta Domstolen utan muntlig förhandling. Min stora fråga är vad dessa förhandlingar kostar skattebetalarna med tanke på allt jobb som ligger bakom förundersökningar, stämning till tingsrätter m.m. Mvh 
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Rättegångar kan i många fall vara förenade med stora kostnader, som i många fall kan te sig oproportionerliga när det rör mindre trafikförseelser eller t.ex. snatteri. Därför finns möjligheten enligt Rättegångsbalken (RB) 48 kap https://lagen.nu/1942:740#K48 att utfärda strafföreläggande eller ordningsbot. Det innebär att den misstänkte godkänner det straff som åläggs i strafföreläggandet eller ordningsboten (böter) vilket leder till att ingen rättegång behöver genomföras. Det är dock varje persons rättighet att få sin sak prövad i domstol om man är anklagad för ett brott, vilket som du själv påpekar kan medföra stora kostnader. De flesta småmål bör dock stanna i tingsrätten eftersom det krävs prövningstillstånd i hovrätten för mål då den enda påföljden är böter enligt RB 49 kap 13 § 1 st 1p https://lagen.nu/1942:740#K49P13S1. Vänligen

Rätten för den anklagade att få kännedom om bevisning som talar mot denne

2013-12-13 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Om jag blir åtalad för brott, får jag veta vilka bevis det finns emot mig när jag går på förhör?
Lars Bålman |Hej! Det framgår inte av din fråga om du menar att du förhörs hos polisen eller vid domstol. Enligt lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna så gäller Europakonventionen som (direkt tillämplig) lag i Sverige. Enligt art. 6 i konventionen har du rätt till en rättvis rättegång. Det innebär bland annat att du har rätt att få tillräcklig tid och möjlighet att försvara dig. För detta fordras naturligtvis att du har rätt att veta vilken bevisning som åberopas mot dig. Det anges uttryckligen i art. 6 att du har rätt att förhöra, eller låta förhöra, vittnen som åberopas mot dig. Av kontradiktionsprincipen följer helt enkelt att du som part i målet måste få reda på bevisningen i målet, eftersom du måste veta vad du kan invända emot för att kunna försvara dig. Observera att oavsett om ärendet ligger hos polisen eller hunnit komma till åklagaren eller domstol, så är presumtionen, ända tills en fällande dom kommer, att du är oskyldig.