Partsinsyn för misstänkta

2013-07-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vi har anmält en kvinna för stöld och det har kommit till vår kännedom att polisen som utreder ärendet har lämnat ut känsligt sms-material till henne ur utredningen. Är det tilllåtet att lämna ut sådana uppgifter till den som är anmäld för brottet?
Dhurata Hasani |Hej,Tack för er fråga.Den som är part i ett ärende, såsom den misstänkte i undersökningen, har alltid rätt att utfå till ärende hörande handlingar som är allmänna och offentliga. Denna partsinsyn regleras i bland annat i förvaltningslagen 16 § och förvaltningsprocesslagen 43 §. Rätten till partsinsyn för misstänkta till brott fastslås specifikt i rättegångsbalken (RB) 23 kap 18 §, vilket anses vara ett utflöde av principen om rätten till en rättvis rättegång och försvar och Sveriges åtagande till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna artikel 6. Det som tillförts ärendet, utöver allmänna handlingar, utgör även andra handlingar som skriftliga utredningar och uppteckningar. Rätten omfattar också utredningsmaterial som inte utgår skriftligt material såsom muntliga upplysningar, iakttagelser vid syne- och besiktningsförrättningar och föremål. Av denna information torde sms- material utgöra handlingar som den misstänkte har rätt till men viktigt att ha i åtanke är att myndigheter anses ha en viss frihet att avgöra vad som ska tillföra ärendet sakuppgift och därmed omfattas av partsinsynen.Generellt utgör sekretess inget hinder mot att en part tar del av det som tillförts ärendet enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 10 kap 3, dock påtalar samma paragraf att sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. Ett exempel på vad som skulle uppfylla rekvisitet för synnerlig vikt är uppgift om vem som gjort en anmälan om sekretessen är nödvändig för att skydda anmälaren från repressalier.  I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Detta undantag har dock ett eget undantag såsom reglerat i i OSL 10 kap 3 § 2 stycket vilket anger att rättigheter enligt RB alltid har företräde framför sekretessen. Detta innebär att sekretessen i detta fall, såtillvida den tillför ärendet sakuppgift av relevans, inte begränsar den misstänktes rätt att få ta del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärendet.

Reseförbud

2013-06-30 i Domstol
FRÅGA |Har man rätt att ansöka om nytt pass om man blivit dömd för grov misshandel (domen blev 1 år och 3 månaders fängelse)? Domen är överklagad till hovrätten som ännu inte prövat ärendet. Får man resa utomlands (inom EU) innan hovrätten fastställt domen?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Så länge du inte är belagd med reseförbud finns det inga hinder för dig att skaffa ett nytt pass eller resa utomlands innan domen är fastställd. Vill du läsa mer om reseförbud kan du ta en ttit på ett tidigare Lawlinesvar:  http://lawline.se/answers/1954/ , eller läsa mer i rättegångsbalkens kapitel 25 som du hittar https://lagen.nu/1942:740 .Med vänliga hälsningar,

Återkallelse av talan

2013-06-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Klander av tvångsskifte? Man lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Jag undrar om man kan ångra sig och dra tillbaka ansökan innan förhandlingen sker i tingsrätten? Blir man ersättningskyldig ?
Alexander Engström |Hej!Då din fråga redan besvarats av Lawline hänvisar jag dit: http://lawline.se/answers/2210Om du inte är nöjd med vårt svar kan du självklart skriva in igen och omformulera frågan.Med vänliga hälsnignar

Kroppsvisitering samt genomsökning av föremål

2013-06-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Igår gick jag ut med min son i barnvagnen. Polisen gick förbi och stannade, bad att få visitera mig. De sa att jag slängt något när de kommit och gått åt annat håll. Sedan kollade de också barnvagnen. Får de göra det. Jag tror de kollade mig bara för att de vet vem jag är. Det är fel att de blandar in min son också, får de kolla mina saker hur som helst med. Känns fel.
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga. Enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken föreligger rätt för polis att genomföra kroppsvisitation då det finns anledning att anta att ett brott med fängelse på straffskalan har begåtts. Vad det skulle kunna röra sig om för något brott nämner du inte och därav går sådan bedömning ej att göra. Vanligt är kroppsvisitation görs i samband med narkotika- och vapenbrott, där det finns fängelse på straffskalan.  Gällande rätt att gå igenom barnvagnen så inkluderas den i kroppsvisitationen. I praxis har fastställts att vid kroppsvisitation kan även sådant föremål som person ”skjuter med handkraft” samt har fysisk kontroll över bli föremål för kroppsvisitationen. Således har polisen enligt dina uppgifter ej begått några felaktigheter såtillvida de haft skäl att misstänka dig för brott, vilket inte går att bedöma utifrån de uppgifter som du lämnat.Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740#K28P1S1Vänligen,

Vittna mot närstående

2013-06-30 i Vittna
FRÅGA |HEJ Måste man vittna mot sina egna barn ,? eller kan man neka detta??
Sebastian Caicedo Gordh |Hej och tack för din fråga! Nej, enligt rättegångsbalken 36 kap. 3 § (se https://lagen.nu/1942:740#K36P3S1) behöver man i rättegång inte vittna mot bland annat sina barn eller föräldrar om de är part i målet. Man kan alltså neka till detta. Vänligen

Förutsättningar för rättshjälp

2013-06-30 i Rättshjälp
FRÅGA |Hur fungerar det med rättshjälp? Jag har en tvist pågång. Jag fick rättshjälp eftersom jag hade begränsad inkomst. Nu har jag började jobba igen i juni men tvisten är ännu inte klar. Någon aning om hur räknar dem kostnader på min del? Beräkna de dem kostnader innan juni med rättshjälp insats och sedan debitera 100% för alla kostnader efter juni? Eller eftersom jag börjar jobba igen i juni, och mina räkningar kommer kanske senare i december, måste jag betala hela beloppet för hela processen ändå?
Linda Davidsson |Hej och tack för sin fråga!Rättsskyddet i din hemförsäkring är vad du ska utnyttja i första hand, och det är först när detta inte räcker till som det är möjligt att ansöka om rättshjälp (se 9 § rättshjälpslagen https://lagen.nu/1996:1619 ). Du kan beviljas rättshjälp om villkoren i 6-8 §§ rättshjälpslagen är uppfyllda: du får inte ha en årsinkomst som översiger 260 000 kr (där man räknar in din underhållsskyldighet mot barn eller andra, din skuldsättning och dina inkomster i övrigt, se 38 § rättshjälpslagen), det får inte finnas andra sätt att tillgodose ditt behov av juridisk hjälp (därutöver krävs som huvudregel att du på egen bekostnad tagit del av juridisk rådgivning i minst en timme), och det ska vara "rimligt" att staten bidrar till kostnaderna med hänsyn till "angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt" (8 § rättshjälpslagen). Om det är rimligt eller inte avgörs genom en bedömning av bl.a. hur stort allmänt intresse det anses finnas av att den fråga, som du sökt rättshjälp för, löses på ett effektivt och rättssäkert sätt, och om motparten har ombud. Observera att lagen säger "bidrar". Att du beviljas rättshjälp innebär alltså inte att staten går in och betalar alla dina kostnader för juridisk hjälp, utan du ska betala en s.k.rättshjälpsavgift som beror på värdet av den juridiska hjälpen och dina inkomster beräknade enligt ovan (se 23 § rättshjälpslagen). På Rättshjälpsmyndighetens hemsida (www.rattshjalp.se) finns matnyttig information om förutsättningarna för att få rättshjälp. Så länge du fortfarande uppfyller kraven ovan så är du fortsatt berättigad till rättshjälp eftersom man beräknar efter årsinkomsten.Vänligen,

Hemliga tvångsmedel

2013-06-29 i Förundersökning
FRÅGA |1) Vilka är minikraven juridiskt för att ställas under "hemlig övervakning"? 2) Vem/vilka har befogenhet göra ngn till föremål för/ resp avveckla "hemlig övervakning"? Bara åklagare? 3) Vad kan den "övervakade" göra för att överklaga resp begära (om-) prövning av ett beslut om "hemlig övervakning"? 4) Hur lång tid har myndigheter (tex RPS) på sig att besvara frågor från allmänheten?
Louice Gustavsson |Hej! Tack för din fråga. Det framgår inte helt av din fråga vilken form av hemlig övervakning du funderar över, därav besvarar jag din fråga utifrån olika tvångsmedel. (1.) Enligt 27 kap 19 § Rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740#K27P19S1 , får hemlig teleövervakning användas vid förundersökning för brott som det inte är föreskrivet lindrigare straff än 6 månader (här får man alltså titta i straffskalan för brottet). Med hemlig teleövervakning menas då man övervakar vilka telefonsamtal som görs eller mottas, men inte att man övervakar innehållet. I 27 kap 19§ p.2 RB återfinns även andra brott då hemlig teleövervakning får användas, som exempelvis narkotikabrott. Det finns även reglerat kring förberedelse, försök osv. Teleövervakning får därutöver bara ske om någon är skäligen misstänkt och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Övervakningen får bara ske vid en teleadress som innehas eller har innehafts av den misstänkte, eller som annars kan antas komma att användas av den misstänkte. Teleövervakning får dock även ske vid platser där det inte kan antas att den misstänkte kommer inneha, men däremot kan antas att kommer ringa till. Det ovanstående regleras i 27 kap 20§ RB.  Det finns även vad man kallar hemlig kameraövervakning. Sådan övervakning får användas vid brott för vilka det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, 27 kap 20a§ RB (finns även reglerat kring förberedelse, försök osv). Det får som huvudregel bara användas om någon är skäligen misstänkt samt att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Hemlig kameraövervakning får bara ske över en sådan plats där den misstänkte kan antas komma att uppehålla sig, 27 kap 20b§ RB. I det fall att det saknas en skäligen misstänkt för brottet får även hemlig kameraöverakning ske vid platsen för brotten eller en nära omgivning till denna plats. Syftet för en sådan övervakning måste vara att fastställa en skälig misstänkt för brottet, 27 kap 20c§ RB. (2.) Frågor om hemlig tele- eller kameraövervakning ska prövas av rätten på ansökan av åklagaren, 27 kap 21§ RB. Om det finns fara för att inhämtande av rättens tillstånd kan medföra fördröjning som är av väsentlig betydelse för utredningen så får åklagaren ge tillstånd. Detta tillstånd ska dock prövas av rätten senare, 27 kap 21a§ RB. Det är sedan rätten eller åklagaren som har möjlighet att häva ett sådant beslut, 27 kap 23§ RB.  (3.) Eftersom det rör sig om ett hemligt tvångsmedel så har inte den "övervakade" någon möjlighet att få veta att den blir övervakad. Inte heller om den övervakade misstänker detta kan den således få detta bekräftat. Vid hemlig kameraövervakning ska dock ett offentligt ombud bevaka den enskildas integritetsintressen. Detta ombud har rätt att ta del av det som förekommer i ärendet, samt yttra sig. Ombudet har även möjlighet att överklaga rättens beslut. Denna reglering återfinns i 27 kap 26§ RB. Det offentliga ombudet agerar således utan att ha kontakt med den övervakade.  (4.) Rikspolisstyrelsen (RPS) är en myndighet och lyder under förvaltningslagen. I 1 kap 4§ regleras myndigheternas serviceskyldighet, se https://lagen.nu/1986:223#P4S1. Myndigheterna har en skyldighet att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp rörande myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Någon tidsfrist anges inte, men svaret ska inte dröja längre än nödvändigt. Hoppas du fått svar på dina frågor. Då de paragrafer jag nämnt är av utförlig karaktär så har jag valt det som jag uppfattat vara av intresse för dig. För paragraferna i sin helhet följ länken ovan. Vänligen,