Fällande dom i misshandelsmål vid ord mot ord-situation?

2013-11-04 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Kan en person bli fälld för misshandel då ord står mot ord? Den åtalade nekar och den drabbade minns inget av vad som hänt. Det finns ett vittne som i förhör sagt hur det gått till, men som efter det tagit tillbaka det hela, då han inte såg vad som hände, men antog vad som hänt. Det finns ett fotografi på ett skrapsår, men gärningsmannen säger att "offret" föll och skadade sig under den dispyt de hade. Åklagaren menar att personen släpades på marken. Offret är minderårig. Den åtalade är sedan tidigare ostraffad och det är fyra år sedan händelsen utspelade sig. Har läst att för att bli dömd för misshandel måste man ha haft ett uppsåt att skada. Men om det hela skedde "i stridens hetta" av misstag, hur ser man på det då? Är det så att för att dömas för misshandel (av normalgraden) så måste det stå bortom allt rimligt tvivel att det verkligen gått till så som åklagaren säger? Tacksam för svar...
Olle Andersson |Hej,En person kan bli fälld för misshandel då den misstänktes ord står mot målsägandes ord förutsatt att domstolen finner målsägandes berättelse som en trovärdig berättelse av händelseförloppet. Precis som du nämner måste domstolen finna åklagarens version av vad som skedde (gärningsbeskrivningen) styrkt bortom rimligt tvivel. För att så ska ske krävs det ofta någon form av bevisning bortsett från målsägandes berättelse, som exempelvis vittnen eller dokumentation av skador. Om det råder tvivel om vad som skedde ska den misstänkte frias av domstolen. Om åtalet är styrkt, måste tvivlet vara logiskt motiverat och underbyggt av fakta som förekommit i målet för att åtalet ska ogillas och den tilltalade gå fri - exempelvis att tvivel råder huruvida offret snubblade och slog sig eller blev släpad på marken av gärningsmannen, där vittnesmål styrker att gärningsmannen var ett par meter ifrån målsägande när denne föll vilket kan vara nog för att tvivel ska föreligga. Att en misshandel skett i "stridens hetta" är inget som gör att gärningsmannen befrias från straffansvar. Återkom gärna om du har fler frågor! Med vänlig hälsning,

Förutsättningar för tilldelning av offentlig försvarare m.m.

2013-11-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag är kallad till rättegång men blev nekad att få ha advokat. Vad ligger straffskalan på då? Hur höga straff kan tilldelas när man ej får ha offentlig försvarare? Kan man bli åtalad för stöld när man ej tagit föremålen med sej från brottsplatsen?
Olle Andersson |Hej,För att en misstänkt ska få en offentlig försvarare tilldelad krävs att brottet personen är misstänkt för ger högre straff än fängelse i 6 månader. Även om brottet ger lindrigare straff  än fängelse i 6 månader kan offentlig försvarare tilldelas den misstänkte om denne är i behov av offentlig försvarare med  hänsyn till utredningen av brottet. Om den finns risk att domstolen kommer döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom, eller om det annars finns särskilda skälv kan även offentlig försvarare tilldelas den misstänkte (se 21 kapitlet 3a§ Rättegångsbalken).Av detta följer alltså att straffet blir lindrigare än 6 månaders fängelse om ingen offentlig försvarare tilldelats.För att en misstänkt ska kunna bli åtalad för stöld krävs att åklagaren anser att tillräckliga skäl finns för att domstolen ska kunna meddela en fällande dom (se 20 kapitlet 6§ Rättegångsbalken). För en fällande som krävs att domstolen anser att åklagaren styrkt att den åtalade olovligen tagit något som tillhör någon annan med uppsåt att tillägna sig det (se 8 kapitlet 1§ Brottsbalken). "Uppsåt att tillägna sig det" är ett så kallat överskjutande uppsåtsrekvisit, vilket innebär att själva tillägnelsen inte behöver vara uppfylld i handlingsväg för att brottet ska vara ett faktum. Det är exempelvis tillräckligt att en person blir tagen på bar gärning i en affär när denne är på väg att lägga varor i jackfickan, för att personen ska anses ha begått brottet stöld.  Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700.Återkom gärna om du har fler frågor!  Med vänlig hälsning,

Alternativa rubriceringar på samma gärning

2013-10-31 i Domstol
FRÅGA |Om person x åtalas för våldtäkt, men frias, varför kan man inte åtala denna för sexuellt ofredande i efterhand? Dvs. om tyngsta åtalet misslyckas, varför kan man inte vandra stegen ner tills man kommer till ett åtal som funkar?
Kim Dohm-Hansen |Hej och tack för din fråga,Utgångspunkten är att en viss gärning bara får prövas i domstol en gång. Domen får naturligtvis överklagas men när domen har vunnit laga kraft - alltså då tiden för överklagan gått ut utan att överklagan skett - så är saken avgjord. Ansvaret för gärningen är prövat och åklagaren får därför inte åtala den tilltalade för samma gärning igen. Det spelar ingen roll vilken rubricering åklagaren har åtalat för under rättegången utan det är själva gärningen eller händelseförloppet som räknas. Detta kallas för res judicata och finns i rättegångsbalken 30 kap. 9§. Däremot kan åklagaren under en och samma rättegång föra åtal med alternativa rubriceringar, till exempel "i första hand våldtäkt, i andra hand sexuellt tvång". Domstolen måste hålla sig till åklagarens gärningsbeskrivning men är inte bunden av åklagarens rubricering utan kan göra en egen bedömning. Rätten kan till exempel välja att döma för ringa misshandel även om åklagaren åtalat för misshandel av normalgraden. På så sätt kan man också - som du säger - "vandra stegen ner" i vissa fall. Vänligen,

Om staten betalar rättegångskostnader

2013-10-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag åtalades i tingsrätt (för ringa narkotikabrott efter att ha blivit drogad på en fest) och blev nekad en offentlig försvarare då påföljden inte kunde ge fängelsestraff. Jag dömdes i tingsrätt (för att jag varit för vårdslös med uppsikten över min alkohol) och anlitade en advokat för att överklaga. Jag friades i hovrätt och har nu ett arvode som ska betalas till advokaten. Finns det några möjligheter att få ersättning för mina kostnader, då jag dömdes felaktigt i första instans och nu som student får betala (i alla fall för mig) väldigt mycket pengar. (Brottmål täcks tyvärr inte i min hemförsäkring.) Tack på förhand.
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga,Enligt rättegångsbalken kapitel 31 § 2 (https://lagen.nu/1942:740#K31P2S1) kan domstolen besluta att den tilltalade ska få ersättning av allmänna medel (dvs. av staten) för sina kostnader för försvarare under förutsättning att kostnaderna skäligen varit motiverade för att den tilltalade skulle kunna ta tillvara sin rätt. Däremot ska en dom enligt kapitel 30 § 2 (https://lagen.nu/1942:740#K30P2S1) grundas på vad som framkommit vid förhandlingen. Det innebär att du måste yrka på att domstolen ska fastställa att dina rättegångskostnader ska ersättas av staten för att så ska ske. Står det inte så i domen har du inte rätt till ersättning. Högsta domstolen beviljar generellt inte prövningstillstånd i sådana ärenden.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Om möjlighet att väcka åtal vid nedlagd förundersökning

2013-11-04 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Vad menas med att en målsägande angivit brottet? (Rättegångsbalken 20 kap. 8 § 1 st) Jag förutsätter att en vanlig polisanmälan inte är en sådan angivelse? Intresset bakom denna frågar ligger i målsägandes möjlighet att väcka åtal efter att åklagare beslutat att lägga ned förundersökningen. Målsägande har överklagat beslutet om att lägga ned förundersökningen och överåklagaren fattade samma beslut. Emellertid har målsägande begärt ut sitt förhör och övrig bevisning som inte var sekretessbelagd och upplever stor brist i polisens frågor under förhöret och upplever att förhöret var så bristfälligt att detta påverkat åklagarnas beslut. Finns det något målsägande kan göra för att återuppta förundersökningen eller väcka enskilt åtal? Brottet är våldtäkt mot barn och är inte preskriberat med tillämpning av att preskriptionstiden börjar löpa den dag offret fyller 18 år. Tack på förhand
Olle Andersson |Hej,Målsägande anger brottet genom att muntligen eller skriftligen  till åklagare eller polismyndighet uttrycka en önskan att brottet ska beivras. Ett exempel på en sådan angivelse är en polisanmälan (se 20 kap 5§ Rättegångsbalken). Målsägande har, då åklagaren lagt ned förundersökningen, en möjlighet att väcka enskilt åtal avseende brottet (se 20 kap 8§ 1:a stycket samt 47 kap 1§ 1:a stycket Rättegångsbalken - då åklagarens beslut om nedläggande av förundersökning kan jämställs med beslut att inte väcka åtal).Detta åtal kan målsägande väcka genom att ge in stämningsansökan till tingsrätten i den ort där brottet begicks (47 kap §1 1:a stycket samt 19 kap 1§ Rättegångsbalken). Till denna stämningsansökan ska bland annat intyg om att åklagaren lagt ned förundersökningen bifogas (se 47 kap 2§ sista stycket). Innan enskilt åtal väcks kan det vara bra att utnyttja rätten till rådgivning av advokat enligt rättshjälpslagen till en begränsad avgift om 1 242 kr per timme (se 4§ i rättshjälpslagen). Detta för att kunna planera och lägga upp talan på ett så bra sätt som möjligt för att öka chansen till en fällande dom. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700.Rättshjälpslagen hittar du https://lagen.nu/1996:1619. Återkom gärna om du har fler frågor.Med vänlig hälsning, 

Ersättning för sveda och värk. Småmål.

2013-11-01 i Domstol
FRÅGA |Jag har av ett stort svenskt företags produkt åsamkats svår tandskada. Företaget ersätter mig för resor t.o.r tandläkare samt tandvårdskostnader. De nekar till ersättning för Sveda och värk, vilket jag har laglig rätt till “Skadeståndslagen enligt 5:e Kapitel 1:a paragrafen 3:e p. (1972:207). Produktansvarslag (1992:18). HUR ska jag förfara? Jag har sänt mail om detta till företaget men ej erhållit svar. Kan ni hjälpa mig?
Filip Henriksen |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Du är inne på helt rätt spår när du hänvisar till skadestånds- och produktansvarslagen. Det du måste göra i detta läge, om företaget inte vill lyssna på dig, är att stämma bolaget i tingsrätten. Mitt tips är dock att Du gör klart för bolaget att skadestånd, enligt skadeståndslagen, innefattar såväl sjukvårdskostnader, inkomstförlust och ersättning för sveda och värk. ALLA dessa kostnader skall betalas vid skadestånd. Det finns alltså ingen möjlighet för en skadevållande att välja vilka poster i 5 kap. 1§ skadeståndslagen som denne vill ersätta. Däremot kan det tvistas om huruvida du faktiskt haft "sveda och värk". Det första som skall sägas, om du vill stämma bolaget, är att du skall vända dig till den tingsrätt där DU har din hemvist. Huvudregeln är annars att man skall stämma där svarande har sitt hemvist. Detta framgår av 10 kap. 8 a § rättegångsbalken. Rent praktiskt fungerar en stämning så, att du lämnar in ett yrkande till tingsrätten och grunden till varför tingsrätten skall förpliktiga bolaget att utge skadestånd. Men vad som är viktigare här, för din del, är att OM du stämmer kommer målet i tingsrätten hanteras som ett "småmål". Detta beror på att ersättningen för ditt sveda och verk antagligen kommer att understiga hälften av gällande prisbasbelopp (alltså om den ersättning du yrkar understiger 22 250 kronor).Fördelen är att OM du förlorar målet behöver du inte betala några rättegångskostnader, men OM du vinner får du inte heller ersättning för dina rättegångskostnader. Kolla därför med ditt försäkringsbolag om de ersätter dina rättegångskostnader i samband med småmål.Märk väl att om du stämmer, skall du bevisa att du lidit för sveda och värk. Men det faktum att bolaget redan ersatt dina tandläkarkostnader är ett argument att du till följd av att du fick gå till tandläkaren också har inneburit att du lidit av sveda och värk.Om småmål kan du läsa i 1 kap. 3 d § rättegångsbalken. 

Parts rätt att åberopa sakkunnig

2013-10-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Jag är åtalad för misshandel och en del av åklagarens bevisning är ett sakkunnigutlåtande från sjukhuset där en läkare säger att målsägande har fått sina skador genom våld med ett vasst föremål. Finns det möjlighet för mig, att med hjälp av bilderna på målsägarens skador skaffa ett sakkunnigutlåtande där det framgår att skadorna kan ha uppkommit på annat sätt? (givetvis förutsatt att en läkare el liknande faktiskt anser det vara rimligt). Tack på förhand!
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga,En part i en rättegång har rätt att åberopa ytterligare en sakkunnig än den som utsetts av rätten enligt rättegångsbalken kapitel 40 § 19 (https://lagen.nu/1942:740#K40P19S1). Den sakkunnige ska enligt § 7 som huvudregel skriva ett yttrande där skäl och omständigheter kring omdömet är angivna. Vidare ska den sakkunnige höras muntligen i rättegången om part yrkar på det enligt § 8.Lycka till!Vänligen,

Envarsgripande

2013-10-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En fråga angående envarsgripande: "Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar..." Hemfridsbrott är brott som ger böter, såvida det inte är grovt då det finns fänglese i straffskalan. Hur hanterar man ett sådant brott enligt ovan? Kan man "envarsgripa" för grovt brott? Motsvarande 12 kap 1 § Skadegörelse har fängelse i straffskalan, medan 12 kap 2 § Åverkan ger max böter. Här är det uppdelat i två olika paragrafer. Skiljer sig detta då från t.ex. ett hemfridsbrott där allt är skrivet i samma paragraf? Slutligen: om det finns ett brott där fängelse finns som påföljd i normalgraden men ej om brottet är ringa, hur bedöms det då? MVH //Daniel
Robin Heimdahl | Hej Daniel! Tack för din fråga angående envarsgripande! För att ett envarsgripande ska få ske krävs, precis som du skriver, att vissa förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen är att fängelse kan följa på brottet. Är det fråga om ett hemfridsbrott av normalgraden finns endast böter i straffskalan och därmed finns det ingen rätt till envarsgripande enligt RB 24 kap 7 § 2 st. I praktiken innebär det alltså att du inte kan envarsgripa någon blott på den grunden att personen olovligt trängt sig in eller stannat kvar i ditt hem, utan det måste bedömas som grovt hemfridsbrott för att rätten till envarsgripande ska finnas. Högsta Domstolen har uttalat att det inte går att generellt ange när ett hemfridsbrott ska betraktas som grovt, men att det typiskt sett är grovt om hemfridsbrottet begås genom inbrott (NJA 1990 s 315). Även om du inte har rätt att envarsgripa någon för ett pågående hemfridsbrott kan du alltid använda reglerna om nödvärn. Enligt Brottsbalken 24 kap 1 § framgår att rätt till nödvärn föreligger om någon trängt in eller försöker tränga sig in i rum eller hus eller vägra lämna en bostad efter tillsägelse. Under förutsättning att åtgärden du vidtar inte är uppenbart oförsvarlig utgör det alltså inte brott att skydda sig mot hemfridsbrott. Vad som är uppenbart oförsvarligt i den enskilda situationen är svårt att svara på eftersom hänsyn tas till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Vad gäller skadegörelse enligt Brottsbalken är det ett brott med fängelse i straffskalan, medan det mindre allvarliga brottet åverkan inte har det. I detta fall har du alltså rätt att envarsgripa någon för skadegörelse, men inte för åverkan. Du har emellertid även här rätt till nödvärn enligt reglerna i Brottsbalken 24 kap 1 § för att skydda dig mot ett brottsligt angrepp på din egendom. Det måste dock sägas att nödvärnsrätten gentemot ett påbörjat angrepp som kan betecknas åverkan knappast är särskilt långtgående. Huruvida brotten är uppdelade i olika paragrafer, som skadegörelse och åverkan, eller återfinns i samma paragraf, som hemfridsbrott och grovt hemfridsbrott, spelar ingen roll när det kommer till rätten att envarsgripa någon. Avslutningsvis kan påpekas att det kan även tänkas att du blir anmäld för olaga frihetsberövande enligt Brottsbalken 4 kap 2 § om du envarsgriper någon på felaktiga grunder, till exempel för hemfridsbrott av normalgraden eller åverkan. Hoppas det var till någon hjälp!