sök
Sök bland tusentals frågor eller välj någon av kategorierna.
PROCESSRÄTT
PROCESSRÄTT (639)

Vittnesplikt

2012-05-28 i Vittna
FRÅGA |Hej! Hur fort kan det som tidigast ta för någon som är häktad för misstanke om narkotikabrott innan det blir rättegång? Jag är säker på att jag kommer bli kallad till denna rättegång, men jag vill verkligen inte, finns det något sätt för mig att förhindra att bli kallad? Jag har blivit förhörd och godkänt den "summering" jag fick då, räcker det inte att detta läses upp i rättegång? Men det största problemet är inte att jag inte vill, utan att jag är rädd att jag kommer vara bortrest då det kan vara dags för rättegång (beroende på hur snabbt det går, naturligtvis). Jag har ingen lust att slänga bort en festivalbiljett för flera tusen bara för att jag måste gå på en rättegång. Vad kan jag göra?
Linnea Hedman |Hej och tack för din fråga! När rätten beslutar om häktning ska, om inte åtal redan väckts, rätten sätta ut den tid inom vilket åtal ska väckas. Väcks inte åtal inom två veckor ska rätten, så länge den misstänkte är häktad och till dess åtal har väckts, med högst två veckors mellanrum, hålla ny förhandling i häktningsfrågan. Detta för att rätten ska kunna kontrollera att åklagaren driver undersökningen effektivt samt att den häktade ska kunna få sin sak omprövad med regelbundna mellanrum. Det är omöjligt att generellt säga hur lång tid det tar för att det ska bli rättegång i ett narkotika mål. Allting är beroende av hur förundersökningen fortskrider. När förundersökningen är gjort bedömer åklagaren om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal mot den misstänkte I mitt svar utgår jag ifrån att du troligt kommer att kallas som vittne i den eventuella rättegången. I Sverige har vi allmän vittnesplikt. Det betyder att man är skyldig att vittna i domstol om åklagaren eller den misstänkte och hans försvarare anser att det behövs. Man kan alltså inte bestämma själv om man vill vittna eller inte. Frånvaro från huvudförhandling godtas endast om du har laga förfall, exempelvis om du på grund av sjukdom ej kan närvara eller att det råder avbrott i allmänna kommunikationsmedel. Du kan bli skyldig att betala vite eller riskerar att hämtas av polisen om du inte kommer. Du kan till och med få betala kostnader för andra som kommit till domstolen. I Sverige tillämpar vi en princip om det bästa bevismaterialet, detta innebär att det bevismedel som medför den säkraste bevisningen ska användas. Ett vittnes som är närvarande anses vara det bästa bevismaterialet. Dels för att rätten ska kunna bedöma dennes trovärdighet, dessutom kan vittnet då svara på frågor. I Rättegångsbalken 35 kap. 14 § förbjuds som huvudregel, i enlighet med bevisomedelbarhetsprincipen, skriftliga vittnesberättelser. I punkt 3 finns dock ett undantag där domstolen kan avväga nyttan med ett muntligt förhör kontra kostnader och olägenheter med muntligt förhör. Läs mer i rättegångsbalkens 24 och 36 kapitel om häktning och vittne: https://lagen.nu/1942:740 Hoppas du fått svar på dina frågor! Vänligen

Bestrida överklagande

2012-05-27 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag är målsägande i ett ärende gällande misshandel och hot. Mannen som gjorde det blev dömd i tingsrätten till fängelse samt utvisning och har nu överklagat detta till hovrätten. Jag undrar vad som skulle kunna ske om jag bestämmer mig för att INTE bestrida hans beslut om överklagan? Ska tillägga att det är istortsätt ord mot ord med inga direkta bevis. Med vänlig hälsning
Sofia Linder |Hej. Tack för din fråga. Det faktum att du väljer att inte bestrida överklagandet kommer förmodligen inte att spela någon roll. Hovrätten kommer att fatta beslut i frågan huruvida de skall ta upp målet till prövning eller inte. Det skall även nämnas att misshandel är ett brott som ligger under så kallat allmänt åtal där det är åklagaren främst som för målet. Även om du inte vill bestrida överklagan så kan åklagaren välja att göra detta. Lycka till. Vänliga hälsningar, Sofia Linder

Envarsgripande

2012-05-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En väktare är envar, och denne har lov att använda sig utav våld enligt 10§ i Polislagen vid gripande. Kan således till exempel även en entrévärd använda sig utav samma lagstöd, då även entrévärden är envar? Eftersom en väktare inte har några befogenheter över envar/var mans rätt (eller vanliga civilpersoner om man säger så), så borde inte även en entrévärd kunna använda sig utav samma lagstöd?
Leo Andersson |Hej! Du har helt rätt i det du säger. Ordningsvakter har vissa ytterligare befogenheter enligt 29 § och 13 § polislagen rätt att avvisa eller avlägsna personer för att upprätta hålla allmän ordning. Till skillnad från dessa har väktare inte några befogenheter utöver det som följer av rätten till envarsgripande. Rätten till envarsgripande gäller alla. Detta finns stadgat i 24 kapitlet 7 § rättegångsbalken, som ger rätt till envarsgripande om fängelse kan följa på brottet. Detta utesluter alltså viss lindrigare brottslighet, se brottsbalken för olika brotts straffskala. Denna får man läsa tillsammans med 29 § samt 10 § första stycket andra punkten polislagen, som sätter gränserna för hur mycket våld som får användas vid gripandet. Ditt exempel med en entrévärd har alltså samma befogenheter som en väktare, liksom envar. Det är endast polis, ordningsvakter samt vissa som tjänstgör inom Försvarsmakten som har ytterligare befogenheter som stadgas i 29 § polislagen. Här finns de lagrum som jag hänvisat till: Rättegångsbalken: https://lagen.nu/1942:740 Brottsbalken: https://lagen.nu/1962:700 Polislagen: https://lagen.nu/1984:387

Kontrollanters rätt att beslagta mobiltelefon

2012-05-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag har nyligen åkt spårvagn i Göteborg och åkt på en straffavgift för jag inte kunnat uppvisa någon biljett. Eftersom jag inte ville uppvisa legetimation så blev jag envarsgripen och vi inväntade polis, allt i sin ordning. Under tiden tog jag upp min telefon och började filma kontrollanterna medans jag diskuterade med dom, inte på något vis viftade jag telefonen i ansiktet eller visade avsikt att använda den som ett potentiellt vapen mot dom. Den ena kvinnliga kontrollanten ryckte tillslut telefonen ur min hand när vi diskuterade och beslagtog min telefon eftersom hon kände sig hotad av den och sa att det var hennes rätt att beslagta saker från mig. En liten stund senare fick jag tillbaka den. Har hon gjort rätt eller fel? Går inte detta under egenmäktigt förfarande eller möjligtvis stöldförsök av min telefon? Eller får kontrollanter beslagta föremål när de envarsgriper någon?
Johan Wahlbom |Hej, tack för din fråga. Envarsgripande stadgas det om i Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740) 24 kapitlet 7 § 2 stycket. De krav som ställs där är: - dels att det aktuella brottet kan ge fängelse i straffskalan - och dels att förövaren blev tagen på bar gärning. Att åka utan ett giltigt färdbevis utgör bedrägligt beteende i enlighet med Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700) 9 kapitlet 2 § och för detta brott är det maximala straffet sex månader i fängelse. Således uppfyller du det första kriteriet för att bli envarsgripen. I din fråga framgår det inte om kontrollanten tog dig på bar gärning eller inte. Oftast innebär detta att kontrollanten ska ha följt efter dig och sett när du passerade någon form av spärr utan att ha ett giltigt färdbevis. Det kan emellertid sägas att kontrollanter sällan tar någon på bar gärning utan det bedrägliga beteendet uppdagas oftast när kontrollanten vid ett senare tillfälle ber om att få se färdbeviset. Om du inte togs på bar gärning var inte kontrollantens agerande berättigat utan utgjorde med stor sannolikhet olaga frihetsberövande i enlighet med Brottsbalken 4 kapitlet 2 §, något du kan anmäla denne för. Om vi istället antar att envarsgripandet av dig var lagenligt händer följande. Vid ett sådant gripande har den som kvarhåller personen i fråga en rätt, i enlighet med Rättegångsbalken 27 kapitlet 4 § 1 stycket, att kroppsvisitera och beslagta föremål som påträffas vid visitationen. Denna rätt gäller dock inte alla typer av föremål utan det ska främst röra sig om föremål som kan behövas för att utreda ett brott. Under denna kategori borde inte din mobiltelefon falla vilket innebär att beslaget var olagligt och kontrollanten gjorde sig därmed, med stor sannolikhet, skyldig till egenmäktigt förfarande (som du påpekar i din fråga) i enlighet med Brottsbalken 9 kapitlet 8 §, även det ett brott du kan anmäla kontrollanten för. Sammanfattningsvis verkar det som att kontrollanten har gjort fel. Envarsgripandet förutsätter att du blev tagen på bar gärning och även om så skedde har de inte rätt att, i förevarande fall, beslagta din mobiltelefon. Bästa hälsningar Johan Wahlbom

Tid för svaromål i tvistemål

2012-05-28 i Domstol
FRÅGA |när man skickat in komplettering som kärande i ett tingsrätt stämningsmål hur lång tid har den svarande på sig att ge ett svar, finns det maxtid inom detta?
Johan Wahlbom |Hej och tack för din fråga. I din fråga skriver du stämningsmål och då antar jag att du avser ett tvistemål i vilket du kräver någon på skadestånd. Rätt lag för att besvara den här frågan är Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). I nyss nämnda lags 42 kapitel 3 § stadgas att rätten kan förelägga käranden att avhjälpa vissa brister i stämningsansökan. Jag antar att det är en sådan komplettering du åsyftar i din fråga. När väl denna komplettering inkommit utfärdar rätten stämning och förberedelse i målet kan äga rum enligt Rättegångsbalken 42 kapitlet 6 §. Vid förberedelsen, som kan vara muntlig eller skriftlig, ska svaranden _genast_ avge sitt svaromål enligt Rättegångsbalken 42 kapitlet 7 §. Vad som avses med ordet genast beror på hur komplicerat ärendet är. Domaren kommer göra en rimlighetsbedömning. Någon lagstadgad maxtid finns hur som helst inte. Bästa hälsningar Johan Wahlbom

Resning av dom från mark- och miljööverdomstol

2012-05-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan en kommun anmälas för egenmäktigt förfarande? Har tänkt bygga ett hus på vår fastighet men vår kommun har lagt maktens hand över vår mark i ca 25 år. Vi har haft en rättslig process där vi fått rätt i mark- och miljödomstolen men där mark- och miljööverdomstolen ändrat domen å vi kan inte överklaga detta. Varför? Funderar nu på en ny process mot kommunen där vi kan trycka på egenmäktigt förfarande, laga självtäkt, löskermansåtertagande? Tacksam för svar.
Olle Lindberg |Hej! Till att börja med är det bara fysiska personer som kan straffas enligt svensk rätt. Egenmäktigt förfarande enligt 8 kap. 7 § brottsbalken ( https://lagen.nu/1962:700 ) kan alltså inte begås av kommunen som sådan. När det gäller frågan om överklagandeförbudet kan jag först konstatera att det är i allas intresse att frågor kan bli slutligt avgjorda så att inte processer pågår i evighet. I det här fallet rör det sig om en bestämmelse i 5 kap. 5 § lag (2010:921) om mark- och miljödomstol ( https://lagen.nu/2010:921 ). Av denna paragraf framgår att beslut från mark- och miljööverdomstol inte får överklagas om detta inte har särskilt tillåtits av den domstolen. Av din fråga framgår det att domstolen beslutade att överklagan inte är möjligt. Då återstår enbart resning av domen som möjlighet till ny prövning av frågan. Högsta domstolen prövar frågan om resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen. Tillämpningen av detta, så kallade extraordinära, rättsmedel sker av naturliga skäl restriktivt. Då det inte framgår på vilket sett domstolen, ur ditt perspektiv, har gjort fel är det svårt att svara på om en resningsansökan skulle beviljas. Det bör dock påpekas att möjligheterna till resning i allmänhet måste anses som små.

Hej!

2012-05-22 i Bevis och bevisning
FRÅGA |P-skiva saknades på min bil enligt Q-park. Jag fick ett brev från Q-park att jag hade parkerat utan P-skiva. Förvånad blev jag för att det fans ingen P-bot på min framruta då jag hämtade den ca 40 min efter att den skulle vara ditsatt. Därför ville jag ha ett fotobevis och kopia på den P-bot som skulle vara på min bil. Q-park skickar inte fotobevis och därför tänker jag inte betala. För jag påstår att det fans P-skiva i bilen. Nu Är det tingsrätten som skall avgöra detta eller skall jag betala och se glad ut. Vad säger lagen om bevisningen, har Q-park inte någon mot begäran skyldighet att lämna någon form av bevisning?
Aina Rasol |Som jag förstått det har du fått en bot, vilken du tycker är felaktig och vill därmed bestrida den. Det föreligger åtgärder som kan vidtas innan ärendet tas till tingsrätten, exempelvis skulle du kunna vända dig till polismyndigheten i den ort boten utfärdats och muntligen begära rättelse. Dock verkar det som att ärendet i ditt fall redan uppkommit i tingsrätten och frågan berör bevisningen. Den utfärdade boten av parkeringsvakten erhåller ett högt bevisvärde i domstolen. I dessa fall ligger i princip bevisbördan på bilägaren, det vill säga att du måste bevisa att du inte överträtt föreskrifterna. Dessutom är inte parkeringsvakten skyldig att fotografera överträdelsen, vilket kan vara varför de inte skickar ut några fotografier till dig. Jag skulle råda dig till att ändå betala boten i tid, även om du tänker bestrida den. Detta för att undvika att åläggas att även betala förseningsavgifter och att ärendet går vidare till kronofogden. Återbetalning av summan sker i samband med att din överklagan bifalles. Lycka till!

Bevisfråga gällande SMS-hot

2012-05-09 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, har blivit anmäld för olaga hot via sms. Problemet är att målsäganden och jag har båda sparat alla sms från den dagen och innehållet är inte det samma som är på min som på målsägandens, vad gör man? kan det var förvanskning? tack på förhand!
Johan Wahlbom |Hej, tack för din fråga. Om målet går till domstol kommer det avgöras i ett brottmål eftersom olaga hot just är ett brott enligt Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700) 4 kapitlet 5 §. Vid brottmål krävs det att åklagaren bevisar din skuld utom all rimlig tvivel. Med andra ord det ska inte finnas någon omständighet av vikt vilken talar till din fördel. Detta är ett ganska högt beviskrav. Om, som i förevarande fall, dina SMS skiljer sig från målsägandens utgör detta tvivel. Gällande SMS:ens äkthet kan jag tyvärr inte säga så mycket eftersom jag inte innehar någon expertis på området. Det blir istället upp till tekniker att avgöra vilka SMS som är falska. Om SMS:en i egenskap av bevis förvanskas kan detta utgöra brottet bevisförvanskning i enlighet med Brottsbalken 15 kapitlet 6 §. Man kan även tänka sig att andra brott i samma kapitel kan bli aktuella för en person vilken åberopar falska alternativt förvanskade SMS som bevisning. Bästa hälsningar //Johan Wahlbom