Försäkringsavtal/överklaga(?)

2015-02-01 i Domstol
FRÅGA |Hej, Jag undrar om det är någon ide att överklaga igen till domstol, som folksam sa att jag fick gör då jag inte godkände deras beslut.Jag krockade med bil 2009, axeln hoppade ur led ssamt fick en fraktur och nervskador i armen/axeln.Haft mailkonversation med handläggare på folksam under hela tiden men sen när det var dags för invaliditetsbedömning så ansåg dom att det inte var ett samband mellan olyckan och mina besvär.Mm mm mm..Tacksam om ni bara ville svara om det ens är någon ide att gå vidare, eller om jag bara ska strunta i det?Mvh Sofia
Mattias Vilhelmsson |Hej Sofia!Som jag förstår det blev du nekad ersättning för personskada från ditt försäkringsbolag. De ansåg att det inte fanns ett tillräckligt samband mellan skadan och olyckan. För att göra en helt precis bedömning hade jag behövt mycket mer information men rent generellt kan sägas att deras beslut inte är ett sådant beslut som kan "överklagas" i vanlig mening. Vad du kan göra istället är att starta en process i tingsrätten och hävda din rätt till ersättning. Troligtvis kommer processen handla om dels vad det är som står i avtalet angående denna situation (avtalstolkning) och dels en bedömning av kausaliteten (sambandet mellan skadan och olyckan). Om du anser att du har fog för dina anspråk bör du alltså göra det. Dock kan tvister om avtalstolkning och kausalitet bli ganska invecklade så mitt råd är att du låter en jurist titta på fallet innan (alternativt kollar upp om den kommunala konsumentvägledningen kan hjälpa dig). En domstolsprocess kan annars bli kostsamma och om du förlorar riskerar du att behöva betala motpartens rättegångskostnader. Hoppas du är nöjd med mitt svar!

Allmänt åtal och åtalsplikt

2015-01-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Det är så att för ett tag sen råkade jag knuffa en närstående så den personen ramlade och slog sig. Jag blev polisanmäld och polisen kom och hämtade mig. Fick spendera 9 timmar på stationen plus förhör sen släppte de mig. Nu har jag och målsägande fått brev att det kommer att bli rättegång, men vi har inte fått nåt datum än. Det som hände var en olycka och både jag och målsägande vill inte gå vidare med detta längre. Vi vill inte att det ska bli nån rättegång. Finns det nåt vi kan göra för att de ska lägga ner rättegången? Både jag och målsägande var onyktra när det hände. Jag och målsägande har haft vissa överenskommelse om att jag inte ska dricka alkohol på några månader till att börja med, sen har vi också börjat på terapi. Tackar för snabb svar. Ps. Målsägande vill inte vara med på rättegång och kommer inte att samarbeta om det blir rättegång.
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Frågor om åtal behandlas i Rättegångsbalken, som du hittar https://lagen.nu/1942:740 och Brottsbalken som du hittar https://lagen.nu/1962:700. Alla brott hör under allmänt åtal, om de inte är uttryckligen undantagna från det, Rättegångsbalken 20:3. Att ett brott hör under allmänt åtal innebär att en åklagare kan väcka åtal utan att målsäganden behöver samtycka till det. I de allra flesta fall kan därmed inte en målsägande besluta att det inte ska väckas något åtal. I det här fallet kan jag tänka mig att åklagaren har tänkt väcka åtal för misshandel, Brottsbalken 3:5 eller vållande till kroppsskada, Brottsbalken 3:8. Misshandel hör under allmänt åtal och en målsägande kan därmed inte själv besluta att åtal inte ska väckas. Gällande vållande till kroppsskada, om det inte är grovt, kan åklagaren däremot endast väcka åtal om målsäganden anger brottet till åtal och åtal är påkallat ur allmän synpunkt, BrB 3:12.På Åklagarmyndighetens hemsida kan ni hitta mer information om åtalsplikt, http://www.aklagare.se/Aklagarens-roll/Atalsbeslutet/Atalsplikt/. Jag hoppa satt du har fått svar på din fråga!

Vad gör man om man har nya uppgifter men förundersökningen har lagts ned?

2015-01-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan! Jag har begärt ut förhör ang en misshandel, frihetsberövande och skadegörelse gentemot mitt ex. Detta blev dock nedlagt pga att de gick inte att bevisa något. Men efter att ha läst hans förhör och hans svar på tal. Kan jag med hundra procent bevisa att han inte lämnat korrekta vittnesmål. Vilket jag tror skulle kunna ändra utgången av denna anmälan. Hur går jag tillväga? Vem kan jag prata så jag kan säga att han ljugit. Även ge vittnesmål tilö detta osv. Jag mår efter ett år fortfarande dåligt och vill bli trodd. Jag vet att han är duktig manipulativ och var ett offer av de i två år.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Kort sagt kan ju - som du säkert vet - även en nedlagd förundersökning om brott tas upp igen. Detta brukar ju ske om det kommer fram något nytt, i första hand nya bevis för att brottet verkligen har begåtts. Exempel kan förstås vara nya vittnen som har kommit fram eller att något av de gamla vittnena har kommit på mer att berätta. Om du till exempel kan bevisa att mycket av det ditt ex har sagt i förhören inte stämmer borde förundersökningen kunna tas upp igen.Det du kan göra är att höra av dig till polisen med din nya information. Det är förstås viktigt att du berättar allt du vet som kan vara till nytta som bevisning, eftersom det i så fall är större chans att utredningen sätter igång igen. Att förundersökningen har lagts ned en gång innebär inte att det inte kan gå vidare till rättegång!Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Rätt att få veta grunden till ett omhändertagande

2015-01-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag blev igår omhändertagen av polisen efter att jag står och pratar med en vakt på en nattklubb. Polisen brottar ner mig och handfängslar mig och sätter mig sedan i deras buss. Jag är lugn och sansad och ber att få prata med någon om VARFÖR jag är här och att jag skulle vilja tala med en chef eller en jurist/advokat. De ignorerar mig och sen skojar de om att Leif sylberski väntar på mig på stationen. Väl framme går jag ut och blir ombedd att sätta mig på en bänk. Jag sätter mig men polisen puttar ner mig i sista sekund. Jag blir sedan nerbrottad och polisen påstår att jag gör motstånd. Detta slutar med att totalt förnedrande bärs jag in av 4 poliser i en cell. Jag säger flera gånger att jag gärna går själv. In i cellen läggs jag på en madrass (skitig) och brottas ned medan man trycker mitt huvud i madrassen och låser mina armar och ben, jag uppfattade de till 4-6 personer. Jag säger flera gånger snälla låt mig ställa mig upp så kan ni ta av allting lugnt. När sedan handfängseln ska av sitter de så hårt så de knappt går av, den ene polisen menar att de kanske måste klippa upp de. Till min viktiga fråga: vad var jag med om? är jag i något register? Jag fick aldrig en förklaring till varför jag var här? För jag var salongsberusad och vid mitt fulla medvetande hela tiden, försökte jämnt och ständigt prata men ingen gav svar? Jag blir även utsläppt efter ca 2h utan misstanke om brott?med vänlig hälsningSebastian Nemeth
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Att polisen för med dig till arresten kan antingen bero på ett gripande, ifall det finns misstanke om brott, eller att det är fråga om ett omhändertagande enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. För det senare krävs visserligen att du ska ha varit så pass berusad att du inte kunnat ta hand om dig själv eller utgjort en fara för dig själv eller någon annan, men jag ser det ändå som det mest troliga av vad som framgår av din berättelse. Enligt 7 § LOB så ska den om blivit omhändertagen så snart som möjligt upplysas om anledningen till omhändertagandet. Om den omhändertagande bedöms vara i behov av hjälp eller stöd från samhällets sida ska polismyndigheten ge information och råd om detta till den omhändertagne. Är det så att du har blivit omhändertagen så har du definitivt rätt att få veta varför. Det är dock inte säkert att polisen gör den bedömningen att du behöver stöd från samhällets sida. Av vad som framgår av din berättelse kan man ställa sig frågande till den bedömning som de har gjort vid omhändertagandet om du anser att du inte har varit berusad. Dessutom kan man ställa sig mycket tveksam till den förnedrande behandling som polisen utsatte dig för – det står knappast i överensstämmelse med polismyndighetens riktlinjer. Är det så att du istället har blivit gripen så ska detta bero på att det finns misstanke om att du har begått ett brott. Vid ett gripande ska den frihetsberövade få besked om det brott som denne är misstänkt för samt grunden för själva frihetsberövandet, se 24:9 rättegångsbalken. Polisen får själv häva beslutet om gripande om det är uppenbart att det inte finns skäl för ett fortsatt frihetsberövande. Om det inte är så att den misstänkte är anhållen eller häktad så kan den misstänkte ändå välja att ha en försvarare, men detta är först vid talans förberedande och utförande enligt 21:3 RB. Här har du relativt snabbt blivit släppt, och då har polisen antagligen gjort den bedömningen att det inte finns behov av någon försvarare eftersom det inte finns skäl för ett fortsatt frihetsberövande. Jag vill dock återupprepa att jag ser det som mer troligt att du har varit med om ett omhändertagande och inte om ett gripande. Vad det gäller register så blir en person inskriven i belastningsregistret först när personen har fått en fällande dom emot sig, och i misstankeregistret registreras endast de som är skäligen misstänkt för brott. Jag tycker att det mest uppseendeväckande i din historia är att du inte har fått veta varför de har fört dig till arresten (detta är en grundläggande rättighet) och därefter det förnedrande beteendet som polisen har utsatt dig för. Vad du kan göra om du vill gå vidare är att du kan skriva en JO-anmälan till justitieombudsmannen om händelsen. Med vänliga hälsningar

Betalningsföreläggande pga av skadegörande handling, stridigt

2015-02-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Efter jag på cykel krockat med en billist vill nu billisten att jag betalar dennes självrisk och hotar med att koppla in Kronofogden. Ingen polis har varit inblandad som kunnat fastställa händelseförloppet. Jag håller inte med billisten om att jag är vållande och tycker därför att jag inte ska betala självrisken. Hur ser billistens möjligheter ut hos Kronofogden, kan billisten få ett betalningsföreläggande via Kronofogden i detta fall? Tack på förhandVänligenJohan
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Ett betalningsföreläggande får avse en penningfordran som är förfallen till betalning, det räcker dock vanligen med att sökanden påstår att så är fallet för att kronofogdemyndigheten ska ta upp ansökningen. Ett betalningsföreläggande får dock inte meddelas om den svarande (i det här fallet du) bestrider ansökningen.Om billisten ansöker om betalningsföreläggande och Kronofogdemyndigheten tar upp ansökan så kommer du att få tillfälle att yttra dig över ansökan. Då räcker det alltså att du skriftligen bestrider ansökan för att kronofogdemyndigheten ska förhindras att meddela ett betalningsföreläggande. Du behöver alltså inte ens motivera varför du bestrider ansökningen, även om det oftast rekommenderas. Efter att ansökningen bestridits får sökanden en möjlighet att begära att målet överlämnas till domstol för att handläggas enligt vanliga regler (rättegång).Så sammanfattningsvis kan ansökan tas upp då den skadegörande handlingen har skett varför fordran är förfallen (förarbetena menar dock att det är mindre lämpligt om fordran ej är ostridig) men du kommer få tillfälle att bestrida ansökan och på så sätt förhindra att utslag meddelas.(Betalningsföreläggande regleras i BfL (här) och det är särskilt 2, 25, 31, 33, 34 & 36 §§ som innehåller vad som ovan framgått)

Resning med anledning av klander av bodelning

2015-01-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Skilde mig 2008 och tror att min exman lurat mig på pengar, kan man göra något i efterhand?
Martin Cronsioe |Hej! Vid klander av bodelning gäller att sådan talan ska väckas inom fyra veckor från delgivningen. Din ställda fråga beror därför lite på om bodelningen förrättats av en bodelningsförrättare eller inte. Om så är fallet finns en möjlighet att ansöka om resning hos hovrätten. Resning kan beviljas om det kommit fram nya bevis som sannolikt skulle leda till en annan utgång. Det krävs dessutom att du ska kunna göra sannolikt att du under bodelningen inte hade kunnat åberopa dessa bevis, eller att du haft giltig ursäkt att inte göra det. Generellt kan sägas att kraven för att få resning beviljad är mycket högt ställda. Eftersom jag saknar information om vilka omständigheter det gäller i ditt fall är det svårt att göra en närmare bedömning om dina möjligheter att bli beviljad resning.

Dömas för rattfylleri? – Inga vittnen

2015-01-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!21-årig son är med om bilolycka, en promille på 2,25 visar prov från sjukhus. Ställs inför rätta åtalad för grovt rattfylleri.I tingsrätten berättar vittnet att de, (två stycken) ej såg om det var 21-åringen som körde bilen. Vare sig när bilen låg bakom deras bil eller när den körde upp jämsides. Inte heller kan vittnet säga om det var en person eller flera i bilen. När 21-åringens bil voltar flertalet gånger får vittnet som kör sin bil panik. De två personerna i vittnesbilen kör bort några hundra meter och parkerar sin egen bil. Enligt vittnets egna ord rör det sig om 3 minuter där de inte ser bilen. De springer fram till olycksplatsen och hittar 21-åringen sittandes i baksätet på den kraschade bilen. De upplever honom kraftigt påverkad. De hjälper honom ut ur bilen och får honom att sätta sig ner. Därefter ansluter polis och strax efter ambulans som tar honom med. Vittnen upplever honom chockad och påverkad. Nu undrar jag: om ingen sett 21-åringen köra bilen, bilen varit utom tillsyn i 3 minuter och han funnits i baksätet, samt själv inte har några minnen från det att han sitter på krogen fram tills han vaknar på sjukhuset dagen efter, KAN han då dömas? Enligt åklagaren i tingsrätten vill hon att han ska få fängelse.Men det finns ju inget bevis på att han körde bilen. Man gissar att det är troligt.Hjälp!
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga! I Sverige gäller principen om fri bevisprövning vilket innebär att bevisningen får föras i princip på vilket sätt som helst (rätten kan dock avvisa helt irrelevanta bevis) samt att rätten själv avgör vilken betydelse de framförda bevisen har.För att någon ska kunna bli fälld måste åtalet vara styrkt vilket brukar ibland uttryckas som att det ska vara ställt utom rimligt tvivel. Det är omöjligt att beskriva en exakt gräns men gränsen är högt satt, betydligt högre än vid tvistemål. Vid prövningen ska rätten beakta allt som framkommit och därefter göra en bedömning. Det korta svaret på din fråga blir därför: Ja, han kan dömas. Däremot krävs det betydligt mer än att man "gissar att det är troligt" för att så ska ske. Det finns exempel på liknande fall där personer blivit frikända såväl som mål där den tilltalade dömts. Mycket verkar bero på vad som skulle varit alternativet, finns det någonting som talar för att personen inte körde bilen måste åklagaren överbevisa det tvivlet medan om ingenting tyder på att den tilltalade haft sällskap torde åklagaren uppfyllt bevisbördan – allt beror således på omständigheterna i det enskilda fallet. Jag hoppas du blev något klokare av svaret!

Dömas på indicier?

2015-01-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Brottsfall gällande besvärande indicier.Hur kan det vara möjligt att bli dömd endast av utsagor från åklagare?Fallet jag pratar om saknar helt teknisk bevisning mot personen som är misstänkt och därmed inte alls är ställt bortom rimligt tvivel att personen är skyldig.Vidare kan nämnas att brottsmålet bygger enbart på indicier och alternativ gärningsman har ej utretts , då det trots allt hela tiden har funnits sådan.Hur kan detta vara möjligt?Var är rättsäkerheten?
Thommy Södergård Åkesson | Hej, och tack för din fråga!Bevisprövningen är ju i stort sett helt fri i svensk rätt; vad som helst får alltså användas som bevis, och bevisvärdet är inte reglerat i lag. Tanken bakom detta är naturligtvis att överlåta åt domarna att bedöma utifrån det enskilda fallet till exempel om det är ställt utom rimligt tvivel att brott har begåtts.Om något har bevisats beror naturligtvis mycket på om alternativa förklaringar är rimliga (därav uttrycket "utom rimligt tvivel"). Om det inte finns några klara "tekniska bevis" mot en person rör det sig ofta om att domstolen helt enkelt har funnit att ingen annan förklaring är möjlig. Ett exempel kunde vara att det bevisas att en person har mördats, på samma gång som man vet att en annan person (som nu är åtalad) befann sig i huset vid tidpunkten och det inte alls framstår som rimligt att någon annan varit där under tiden. Kanske kan man också finna ett motiv. I ett sådant fall kan man ju tala om att personen döms på indicier.Om det verkligen är så att det finns en rimlig förklaring med någon annan som gärningsman utan att det har funnits någon mer konkret bevisning mot den dömde, låter det däremot inte särskilt övertygande att den dömde är skyldig. Om domstolen i sådana fall dömer en person, är egentligen inte beviskravet uppfyllt, och i så fall bör man överväga att överklaga domen. Att den andra förklaringen - och den andra personen - har hoppats över under förundersökningen och att den personen inte har utretts skall självklart inte drabba den som har åtalats.Hoppas att du fick svar på din fråga! Det är bara att återkomma om du undrar något mer.Hälsningar,