Rätten för den anklagade att få kännedom om bevisning som talar mot denne

2013-12-13 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Om jag blir åtalad för brott, får jag veta vilka bevis det finns emot mig när jag går på förhör?
Lars Bålman |Hej! Det framgår inte av din fråga om du menar att du förhörs hos polisen eller vid domstol. Enligt lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna så gäller Europakonventionen som (direkt tillämplig) lag i Sverige. Enligt art. 6 i konventionen har du rätt till en rättvis rättegång. Det innebär bland annat att du har rätt att få tillräcklig tid och möjlighet att försvara dig. För detta fordras naturligtvis att du har rätt att veta vilken bevisning som åberopas mot dig. Det anges uttryckligen i art. 6 att du har rätt att förhöra, eller låta förhöra, vittnen som åberopas mot dig. Av kontradiktionsprincipen följer helt enkelt att du som part i målet måste få reda på bevisningen i målet, eftersom du måste veta vad du kan invända emot för att kunna försvara dig. Observera att oavsett om ärendet ligger hos polisen eller hunnit komma till åklagaren eller domstol, så är presumtionen, ända tills en fällande dom kommer, att du är oskyldig. 

Innebörden av ett strafföreläggande

2013-12-06 i Strafföreläggande
FRÅGA |Har fått ett strafföreläggande gällande en hastighetsöverträdelse med penningböter på 4000 kr. Har ej skrivit under något. Tid samt plats stämmer ej med verkligheten. Ej heller med polisens dokument. Kan jag komma undan helt nu eller åtminstone vinna lite tid till att betala böterna?
John Eiman |Hej, och tack för din fråga.Har du inte skrivit under något gäller inte strafföreläggandet. Det bygger på ditt godkännande istället för rättegång.Om du inte godkänner det kommer du troligtvis inte undan helt. Det som händer är sannolikt att du kallas till huvudförhandling i tingsrätt. Där kan du föra din talan om du bestrider brott. Genom att vänta på huvudförhandling blir effekten att du, som du uttrycker det, vinner lite tid med att betala böterna. Effekten blir även en rättegång. Finner tingsrätten att du inte begått brottet kommer du naturligtvis undan helt.Det finns lite mer info på:http://www.aklagare.se/Aklagarens-roll/Atalsbeslutet/Strafforelaggande/Hoppas svaret varit till hjälp,Med vänlig hälsning

Ne bis in idem - Skadestånd p.g.a. dubbelbestraffning i form av både körkortsåterkallelse och fängelse?

2013-12-05 i Domstol
FRÅGA |Angående senaste tidens artiklar om "indraget körkort stoppar åtal". Citat från aftonbladet: "Domstolen anser att en körkortsåterkallelse ska räknas som ett straff, vilket gör att personerna inte också kan åtalas för rattfyllan. Det skulle strida mot förbudet om dubbelbestraffning." Säg teoretiskt att en kille, för drygt 10 år sen försökte köra ifrån polisen när dom försökte stoppa honom vid en hastighetskontroll. Efter ett tag får polisen stopp på honom. Och dom tog körkortet på plats. Och även ett åtal väcktes där han fick ett par månaders fängelse som han fick avtjäna med fotboja i hemmet. Fungerar det på samma sätt här? Det vill säga att dom inte kan väcka åtal om dom drog körkortet på en gång och han var tvungen att ta om körkortet efter 1år. Och finns det nått man kan göra i efterhand? T.ex begära ersättning?
John Eiman |Hej, och tack för din fråga.Jag kan väl börja med att konstatera att rättsläget är en aning diffust på området.Frågan rör "ne bis in idem" - icke två gånger i samma sak, d.v.s. förbud mot dubbelbestraffning (regleras i art. 4 i tilläggsprotokoll 7 EKMR). Förbudet innebär att man inte får bli lagförd/straffad två gånger för samma brott. Frågan här blir då om körkortsåterkallelse och en brottmålsprocess är dubbelbestraffning för samma brott.Körtkortslagens regler om körkortsåterkallelser ses vanligtvis som en särskild rättsverkan av brott (Bl. a. av Jareborg & Zila, "Straffrättens påföljdslära",2012, s. 55). Det är då inget straff eller någon påföljd av brottet utan en särskild rättsverkan, som dock kan upplevas som straff eller påföljd av brottet. Andra exempel på särskilda rättsverkningar är utvisning, näringsförbud m.m.Helsingborgs tingsrätt har i domarna B 5964-13 och B 5908-13 ansett att körkortsåterkallelse utgör straff enligt art. 6 och tilläggsprotokoll 7 art. 4 EKMR. Det motiverar tingsrätten framför allt med praxis från Europadomstolen. Att då även döma för trafikbrott i en brottmålsprocess innebär dubbel bestraffning för samma gärning, vilket inte tillåts enligt EKMR.Hovrätten för västra Sverige har däremot i dom 2013-09-30 ansett att det inte förelåg dubbelbestraffning när både körkortsåterkallelse och brottmålsprocess företogs för samma gärning. Värt att notera är även rättsfallet RÅ 2000 ref. 65 där det tycks konstateras att körkortsåterkallelse visserligen är ett straff, men att det inte rör sig om dubbelbestraffning om återkallelsen sker enligt körkortslagen i nära anslutning till brottmålsdom.Svaret på frågan om körkortsåterkallelse och brottsmålsprocess för samma gärning utgör dubbelbestraffning är alltså oklart, eftersom att olika uppfattningar råder. Det som uppmuntrat Helsingborgs tingsrätts uppfattning om dubbelbestraffning är rättsfallet NJA 2013 s. 502 där HD fann att både dömas för skattebrott och att betala skattetillägg utgjorde dubbelbestraffning. Helsingborgs tingsrätt anser att Hovrätten för västra Sveriges slutsats är svårförenlig med HD:s dom.Värt att konstatera är att det är Högsta domstolens domar som är prejudicerande och ska följas - inte tingsrätternas. Tingsrättens tolkning av rättsläget är med andra ord inte bindande för andra tingsrätter.Vill du söka skadestånd för det inträffade görs det enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Jag tror att ett avvaktande för att få klarhet i rättsläget kan vara klokt. Artiklar (inte av journalister på aftonbladet) och eventuella domar från högre instanser kan hjälpa till att förtydliga rättsläget så småningom.Hoppas svaret varit någorlunda till hjälp,Med vänlig hälsning

Rättegångskostnader vid förlorat mål

2013-12-01 i Rättegångskostnader
FRÅGA |En stämning angående ett belopp om 8000kr har kommit upp mot en av mig närstående. Hon anser sig inte betalningsskyldig och ord står mot ord. Om hon förlorar och blir betalningsskyldig blir hon då även betalningsskyldig för hennes motparts advokatkostnader och rättegångskostnader? Dessa kan knappast överstiga 10000kr men ändå?
Sarah Hansén |Hej! Tack för din fråga.Den part som förlorar målet blir ersättningsskyldig för motpartens rättegångskostnader som huvudregel, 18 kap 1 § rättegångsbalken. När beloppet är så lågt som 8000 kr utgör målet ett sk småmål. Det innebär att förlorande part endast blir skyldig att ersätta rättegångskostnaderna i begränsad omfattning, 18 § 8 a rättegångsbalken. Din närstående kan därför enbart bli skyldig att betala en timme av motpartens juridiska rådgivning. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Med vänlig hälsning,

Dubbelbestraffning med indraget körkort och dom för rattfylleri?

2013-12-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har uppmärksammat att man enligt europakonventionen inte kan beläggas dubbel bestraffning så som i mitt fall gäller detta då en rattfylla för ett antal år sedan som jag fick mitt körkort återkallat för och utöver detta blev dömd till fängelse, men det jag läst är att europakonventionen anser ju att ett återkallande av körkort är en så pass stor negativ påföljd i tillvaron för den drabbade att detta enskilt är att anse som en straffpåföljd. Där av anser ju jag själv att jag blivit dubbelt belagd med påföljd, återkallande av körkort, dom om frihetsberövande och sen då böter på detta till BOF. Finns det någon möjlighet att bestrida detta eller på något sätt ansöka om stämning alternativt förlikning pga förlorad inkomst etc Och hur går man i så fall till väga?
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Dubbelbestraffning är mycket riktigt otillåtet enligt artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll. Det har länge diskuterats om Sveriges olika förfaranden där en person kan bli dömd för skattebrott och sedan bli pålagd skattetillägg för samma gärning är tillåtet enligt Europakonventionen. Högsta domstolen kom i somras fram till att detta förfarande var otillåten dubbelbestraffning och avvisade åtalet mot en man som blivit pålagt skattetillägg och sedan åtalad för skattebrott avseende samma gärning (B-4946-12). Efter detta beslut i högsta domstolen har tingsrätten i Helsingborg avvisat två åtal om grovt rattfylleri i fall där de åtalade först fått sitt körkort indraget. Tingsrätten har i detta fall tolkat högsta domstolens beslut från i somras som att dubbla förfaranden med indraget körkort och åtal för grovt rattfylleri strider mot förbudet mot dubbelbestraffning. Om förfarandet med indraget körkort i Sverige är ett sådant straff som åsyftas i Europakonventionens mening återstår att se. Dock har Regeringsrätten i RÅ 2000 ref 65 ansett att indraget körkort på grund av brott är ett sådant straff som avses i Europakonventionens mening. Att regeringsrätten i detta fall trots detta godtog återkallelse av körkort efter dom om grovt rattfylleri var att man ansåg att förfarandet upprätthöll de rättssäkerhetsaspekter som kunde krävas då det var förutsebart för en person som körde rattfull att rattfyllan skulle resultera i både straff och indraget körkort. Praxis från senare år kan dock ha gjort att läget är ett annat idag. Troligtvis kommer besluten i tingsrätten att överklagas hela vägen till högsta domstolen, och att invänta deras avgörande vore klokast. Om även högsta domstolen väljer att avvisa åtalen för grovt rattfylleri på grund av indraget körkort kan möjligheten finnas att ansöka om resning enligt Rättegångsbalken 58 kap 2 § https://lagen.nu/1942:740#K58P2S1. För att beviljas resning krävs vanligtvis att man kan visa någon ny omständighet som om den hade presenterats vid rättegången hade lett till ett frikännande eller ett mildare straff. Ny praxis från Högsta domstolen brukar inte anses vara en sådan omständighet. Högsta domstolen har trots detta beviljat resning i fråga om dubbelbestraffning vid skattetillägg och skattebrott, eftersom man ansåg att det krävdes för ett gottgörande vid avsteg från förbudet mot dubbelbestraffning enligt Europakonventionen (NJA 2013 s. 746). Vänligen

Kan målsägandes tidigare brottslighet komma upp i en rättegång?

2013-12-05 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej Jag undrar under en rättegång kan en försvarsadvokat/försvaret eller domare eller någon annan inblandad nämna gamla synder. Låt säga att jag polisanmäler förtal eller misshandel och det blir rättegång. Kan det då komma fram att jag suttit i fängelse eller blivit dömd för snatteri t.ex? Vad kan man vänta sig att de avslöjar om mig för att miss kreditera mig
John Eiman |Hej, och tack för din fråga.Har du blivit utsatt för brott tycker jag definitivt du ska anmäla och försöka få saken prövad i domstol. Om du tidigare begått brott, sonat det eller inte spelar ingen roll. Människor har varken rätt att förtala eller misshandla.Svar på din fråga:Ja, det kan komma upp i en rättegång. Domare, åklagare och eventuella advokater kommer att fokusera på själva gärningarna (det eventuella förtalet/misshandeln) och inte din bakgrund (om det inte har relevans för det aktuella målet). Det kan hända att försvaret försöker använda det som argument för att misskreditera dig, men frågan är om det når framgång med de argumenten, eller om de bara drar ut på rättegångstiden. Du står självklart inte rättslös på grund av tidigare domar, och det är inget som ska påverka utgången i fallet om det inte har någon typ av relevans för det aktuella fallet (vilket det troligtvis inte har).Hoppas svaret var till någon hjälp,Med vänlig hälsning

Åtalsplikt - kalla tillbaka anmälan?

2013-12-01 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag har anmält ett brott men vill ta tillbaka anmälan. Jag vill undvika rättegång. Hur kan jag göra det?
Sarah Hansén |Hej! Tack för din fråga.Åklagaren har sk. åtalsplikt vid nästan alla brott, 20 kap 6 § rättegångsbalken. Åklagaren är alltså skyldig att väcka åtal om åklagaren anser att det finns tillräckliga skäl att på objektiva grunder förutse en fällande dom, 23 kap 2 § rättegångsbalken. Eftersom du har anmält brottet och om det handlar om ett brott som ligger under åklagarens åtalsplikt (vilket det med stor sannolikhet gör) går det inte att ta tillbaka anmälan. Det spelar ingen roll om du som blivit utsatt inte vill att det ska leda till en rättegång. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Med vänlig hälsning,

Kan en tilltalad vittna?

2013-12-01 i Vittna
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en tilltalad kan vittna?
Sarah Hansén |Hej! Tack för din fråga.Alla som inte är part i målet kan vittna enligt svensk rätt, 36 kap 1 § rättegångsbalken. Den som är tilltalad är part i målet och kan alltså inte vittna. Däremot kan den tilltalade höras i bevissyfte, 37 kap 1 § rättegångsbalken. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Med vänlig hälsning,