Oskyldigt anklagad för brott

2013-11-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag har blivit anmäld för hot, men saken är den att jag har inte utfört något hot mot någon eller sagt något kränkande till någon. Hon som anmälde mig sa att det var hennes kompis som sagt till henne att jag skulle slå en dator i hennes huvud till döds. Sedan så anmälde hon mig för hot. Blir inte det förtal eller olagliga hot? Jag vet inte vad jag ska göra. 
Beatrice Rohdin |Hej,Tack för din fråga!Jag har förstått din fråga som att du anser dig oskyldigt anklagad för det här olaga hotet du är anmäld för och att du således inte har sagt det som vännen i fråga påstår.    För det första kan konstateras att det du är anmäld för troligtvis är olaga hot enligt 4 kap 5 § BrB, som du kan hitta https://lagen.nu/1962:700#K4P5S1. Du kan inte göra något åt att en polisanmälan har skett, alla har rätt att göra en polisanmälan oavsett ifall den kan anses obefogad. Däremot kan du förbereda dig på vad som kommer att hända framöver. Vad som kommer ske nu är att polisen kommer att inleda en förundersökning för att kunna hålla förhör med dig och alla andra inblandade samt eventuella vittnen. En förundersökning sker på grund av att man ska kunna ge åklagaren tillräckligt med material för att kunna bestämma om ett åtal ska väckas eller inte. Förundersökningen sker därför bara i utredningssyfte där polisen är skyldig att ta hänsyn till saker som även är till din fördel, de ska vara helt objektiva. Under förhören har du möjlighet att ge din version av det hela, mer än så kan du inte påverka det kommande händelseförloppet. Visar det sig under förundersökningen att det inte finns tillräckligt starka bevis för att det är sannolikt att du har begått det brott du är anmäld för kommer åklagaren bestämma sig för att inte väcka åtal mot dig. Du har rätt att under hela förundersökningen få information om vad som händer, ifall åklagaren inte kan motivera annat, så du kommer självklart bli meddelad huruvida åklagaren väljer att väcka åtal eller inte. Väljer åklagaren att väcka åtal kommer saken att prövas i rättegång där det måste vara ställt ”utom rimligt tvivel” att du är skyldig till det du är anklagad för. Det beviskrav som uppställs på åklagaren i rättegången är väldigt högt för att domen ska bli till din nackdel.     Sammanfattningsvis kan sägas att om du inte uttalat dig så som vännen hävdar har jag svårt att se att åklagaren kommer väcka åtal. Ännu mindre troligt är det att du kommer bli fälld och dömd i domstol för det olaga hotet.    Angående vännen i fråga som hade påstått att du hotat personen kan denna gjort sig skyldig till förtal enligt 5 kap 1 § BrB, se https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1,. Vännen har då gjort sig skyldig till ett brott som kräver uppsåt vilket får utredas. Observera att förtal inte innefattas i det allmänna åtalet som åklagaren väcker utan det är du som målsägande som måste väcka åtal, se 5 kap 5 § BrB här.Med vänlig hälsning, 

Förundersökning

2013-11-11 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har blivit sexuellt ofredande. men nu har det gått 13 månader sen det hände har ej fått papper om att förundersökning läggs ner . Tyder allt på att det kommer bli åtal eftersom det tar så lång tid. det är min terapeut och min läkare med flera. är det dom som de vill prata med eftersom det inte händer något. alltså inget papper är kommit om att det är nedlagt.
Mattias Garrido |Hejsan.Jag förstår din oro. Att det tar lång tid behöver inte tyda på åtal, utan kan även tyda på omfattande handläggning eller liknande. När man anmäler ett brott får man välja om man ska informeras om bla. att åtal blir aktuellt eller att förundersökningen läggs ner. Kontrollera att Ni har angivit att Ni vill ha information kring förundersökningen eller/och åtalet.Om Ni har ytterligare frågor gällande din anmälan kontakta i första hand Polisen i ditt län ( telefonnr: 114 14). Var beredd att ange numret för anmälan som kommit via posten.Lycka till.Mvh 

Är man tvungen att vittna om man är sambo till en part i en rättegång?

2013-11-08 i Vittna
FRÅGA |Hej!! Jag har blivit kallad till vittne i en rättegång. Angående oom en misshandel. Där en kille slagit mim sambo. Måste jag vjag enligt lag vara med och vittna på min sambos sida?
Thomas Hefner |Hej,Som sambo till en part i en rättegång är man inte skyldig att vittna.Lagrum: Rättegångsbalken 36:3. Notera formulering på liknande sätt är parten närstående. I rättsfallet NJA 2007 s.874 skriver högsta domstolen att uttrycket inbegriper sambos.Lagen hittar du https://lagen.nu/1942:740#K36, rättsfallet hittar du här: https://lagen.nu/dom/nja/2007s874

Beviskrav för skadegörelse

2013-11-04 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag är en 16-årig tjej som har blivit anmäls för misshandel och skadegörelse av min före detta kille vilket inte är sant. Vad kan jag göra för att bevisa motsatsen? Hans mamma kommer att vittna att jag tydligen skulle sparkat sönder en toalettdörr vilket hans kriminella bror gjorde för ett år sedan och att jag skulle ha rivit honom på armen. Detta har förstört hela min värld och sociala myndigheter har blivit inkopplade och jag vet inte hur jag ska kunna bli rentvådd det känns som jag redan har blivit dömd fastän jag inte varit på förhör än jag har aldrig gjort någon illa så tacksam för svar.
Olle Andersson |Hej,Om en åklagare skulle välja att inleda förundersökning och därefter väcka åtal mot dig med anledning av den gjorda anmälan om misshandel och skadegörelse, kommer åklagaren vara skyldig att bevisa att du begått brotten. Detta innebär att du förutsätts vara oskyldig tills det att åklagaren övertygat domstolen om att du är skyldig bortom rimligt tvivel. Det är alltså åklagaren som har bevisbördan för att du begått brotten åtalet avser och du behöver inte bevisa din oskuld. Steget från en polisanmälan till en fällande dom är alltså mycket långt. Den som felaktigt fått en anmälan upprättad mot sig har således inte något att oroa sig för eftersom det krävs stark bevisning för en fällande dom. Ett tips är således att så utförligt som möjligt i eventuella förhör berätta vad som har hänt, varpå händelsen säkert kommer klargöras och processen upphöra (om överhuvudtaget förundersökning inleds - se 23 kapitlet 1§ Rättegångsbalken).Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Hör gärna av dig om du har fler frågor! Med vänlig hälsning,

Envarsgripande vid försöksbrott

2013-11-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, Jag jobbar som butiksbiträde och har en fråga kring ingripande vid stöld och snatteri. I de vanliga fallet kan jag göra ett envarsgripande för stöld när en individ lämnar butiken med obetalda varor, men; Om en person i en provhytt med utrustning tar bort larm från 2 par skor till ett värde av 1300:- för att sedan märka att vi noterat honom lämnar kvar samtliga varor och lämnar butiken; har jag då rätt att göra ett envarsgripande tills polisen kommer (försök till stöld?) eller gör jag mig skyldig till brott då? I detta fall kände vi inte för en brottningsmatch utan följde istället efter på bekvämt avstånd tills personen sprang över en motorväg... Kan även tillägga att samma person misstänks för skostölder dagen innan närmre 7000:-. Samma modeller han fick med sig i provrummet denna gång, spelar detta in även dagen efter?
Beatrice Rohdin |Hej,Tack för din fråga! För det första kan konstateras att tillgripandet av skorna värda 1 300 kr tillhör brottsklassen stöld och inte snatteri (se NJA 2009 s.586). Frågan är således ifall det kan ses som ett försök, precis som du är inne på, eftersom brottet inte är fullbordat.        För att ett straffbart försöksbrott ska anses ha skett krävs bland annat att personen i fråga påbörjat det olovliga tagandet och att det då fanns en risk för brottets fullbordan. I det här fallet passeras försökspunkten när personen börjar bända upp larmen på skorna (se RH 1993:117) och just i det här ögonblicket finns en risk för att personen faktiskt kan genomföra en fullbordad stöld. Eftersom personen inte fullbordade stölden krävs det även att denna inte avbröt sitt brottsliga handlande frivilligt. Här upphör försöket på grund av att ni kommer på personen, inte för att denna självmant väljer att upphöra med det. På så sätt anses tillbakaträdandet inte vara frivilligt. Sammanfattningsvis kan man säga att personen i fråga har gjort sig skyldig till försök till stöld (det krävs även att personen har uppsåt till att stjäla, vilket inte är mycket att diskutera i det här fallet).       Nu över till frågan vilken rätt du som butiksbiträde har att ingripa i den här situationen. Vi pratar här om ett envarsgripande enligt 24 kap 7 § RB, se https://lagen.nu/1942:740#K24P7S1. För att du ska få göra ett sådant gripande krävs dels att fängelse kan följa på brottet och att du griper personen på bar gärning eller flyende fot samt att du tillkallar polisen snabbt efteråt.        Vad avser det första kravet, att fängelse ska följa på brottet, finns fängelse med i straffskalan för försök till stöld. På så sätt är första kravet uppfyllt. Angående det andra kravet ”på bar gärning eller flyende fot” menas att du antingen ska gripa personen i butiken eller att du ska göra det efter att du följt efter personen i fråga. Att gripa personen på plats är snarare att rekommendera eftersom problem har uppkommit i praxis ifall man följt efter personen. Det krävs då att du hela tiden har uppsikt över gärningsmannen så att du inte griper fel person samt att det finns ett tidsmässigt samband mellan försöket till stöld och gripandet.  Det ska även påpekas att fastän det är ett försöksbrott har du rätt att gripa personen ifall förutsättningarna för ett envarsgripande är uppfyllda.       Angående den tidigare fullbordade stölden du pratar om på 7 000 kr berättigar inte det i sig dig till att gripa personen senare. Däremot kan det göra dig säkrare i din uppfattning att personen tänker begå ett nytt brott och du kan då ingripa i ett tidigare skede innan brottet blir fullbordat.       Om du håller dig inom ramarna för vad som angivits ovan begår du inte ett brott. Kom även ihåg att du inte har rätt att söka igenom kläder, väskor etc. som gärningsmannen bär med sig ifall du inte letar efter vapen eller liknande.Vänliga hälsningar,

Följdfråga - dolt fel i fastighet

2013-11-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Fick svar angå. doldafel men svaret varit bred och oklar om "nästa steg" i fall att man medverkar inte. Om säljaren eller doldafel försäkringbolget medverkar inte med köparen var ska man vända sig? Till vilken myndigheter eller verket ska man använda sig? MVH Shebel
Mattias Garrido |Hejsan!Om inte säljaren eller försäkringsbolaget medverkar måste Ni vända Er till en allmän domstol och kräva att domstolen fastställer att det finns ett dolt fel i fastigheten. Ni kommer behöva ett ombud samt vara beredd att framföra bevis.Lycka till!MvhLawline

Rättegångskostnader och rättshjälp vid enskilt åtal

2013-11-05 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag har en följdfråga till denna fråga, http://lawline.se/answers/18817 Om man väcker enskilt åtal, behöver käranden svara för rättegångskostnaderna för båda parterna om åtalet ogillas och det blir en friande dom? Vad gäller vid fällande dom? Som jag förstått har man möjlighet att få två timmars rådgivning enligt 4 § i Rättshjälplagen. Vidare undrar jag om 7 och 8 §§ kan bli tillämpliga vid en stämningsansökan av detta slag och om det således finns möjlighet till ytterligare juridisk rådgivning? Slutligen undrar jag om det finns några särskilda risker man bör beakta innan man beslutar att väcka enskilt åtal? Många tack för besvarad fråga.
Olle Andersson |Hej,RättegångskostnaderOm det enskilda åtalet av domstolen ogillas genom dom, ska målsäganden ersätta motparten hans rättegångskostnader. I motsatt fall, om åtalet bifalls av domstolen, ska den tilltalade ersätta målsägandes rättegångskostnader (se 31 kap 11§ 1:a stycket som hänvisar till 18 kap 1§ Rättegångsbalken). Rättegångskostnaderna innefattar kostnader för rättegångens förberedande, talans utförande tillsammans med ombudskostnader (se 18 kap 8§ Rättegångsbalken).Om det enskilda åtalet avser flera yrkanden - t.ex. våldtäkt mot barn och misshandel - och domstolen endast bifaller något av dessa yrkanden, fördelas rättegångskostnaderna utifrån hur "stor" del av åtalet som domstolen bifaller (se 18 kap 4§ Rättegångsbalken).RättshjälpRättshjälp innebär att staten betalar kostnaderna för anlitad advokats arbete i samband med rättegången (max 100 timmar). Staten betalar även kostnaderna för bevisning vid domstolen samt för utredning som krävs i samband med rättegången (se 15-17§§ Rättshjälpslagen).  För att rättshjälp ska beviljas krävs att följande förutsättningar är uppfyllda:Rådgivning har lämnats i minst en timme enligt 4§ (2§ 2 stycket),Den sökandes årsinkomst överstiger inte 260 000 kr (underhållsbidrag till barn och skulder beaktas - se 6§ samt 38§),Den sökande behöver juridiskt biträde för att ta tillvara sina intressen i rättegången (ärendets svårighetsgrad vägs mot den sökandes personliga kvalifikationer - 7§), samtOm det med hänsyn till bl.a. angelägenhetens art och betydelse är rimligt att staten bidrar till kostnaderna (måste finnas utsikter till framgång med åtalet etc. - 8§).Beviljande av rättshjälp vid enskilt åtal sker återhållsamt. Dock kan rättshjälp beviljas om saken haft påtagligt negativa konsekvenser för den sökande (se t.ex. NJA 2007 s. 479).RiskerNågra allmänna risker vid väckandet av enskilt åtal kan jag inte se. Det är enklare för en advokat att, under rådgivningstimmarna, få insyn i fallet och utifrån de särskilda omständigheterna bedöma eventuella risker.Återkom gärna om du har fler frågor! Lycka till!Med vänlig hälsning, 

Bevisning av om ett brev kommit adressaten till handa

2013-11-04 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Upp till vem är det att bevisa att ett brev har kommit adressaten till del när brevet adresserats till av avsändaren gammal adress dock med gällande eftersändning. Vi hävdar att vi ej mottagit brevet.
Olle Andersson |Hej,För att kunna besvara din fråga om vem som har bevisbördan för att brevet kommit till den avsedda adressen är det nödvändigt att veta vad er tvist handlar om. Detta då det i olika lagar finns olika regler som fördelar bevisbördan på olika parter. Ett exempel är om tvisten rör huruvida ett preskriptionsavbrott för en fordran (betalningsanspråk) skett genom att gäldenären mottagit ett kravbrev från borgenären. Enligt 5 § 2 preskriptionslagen (1981:130) avbryts preskription genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären. Av bestämmelsen följer att borgenären står risken för att ett brev med ett krav eller en erinran inte når gäldenären och preskriptionen därmed inte avbryts.Om det däremot inte finns någon lag som reglerar bevisbördan i ert fall, kommer bevisbördan sannolikt placeras på den som enklast och billigast kan säkerställa bevisning om att brevet kommit, alternativt inte kommit adressaten till handa. Utifrån detta perspektiv är det enklare för er motpart att visa att de skickat brevet till rätt adress och att ni således bör ha mottagit det, än att ni ska bevisa att ni inte har mottagit något brev. Återkom gärna om du har fler frågor! Med vänlig hälsning,