Vad grundar jäv

2014-03-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag tänkte idag anlita en advokat i en vårdnadstvist. Skrev ett mail till honom med uppgifter om oss samt målet. Fick svar att han inte kunde hjälpa mig i detta på grund av jäv. Frågade honom om vad han menar med jäv och fick till svar att han inte kunde svara på den frågan på grund av deras etiska regler. Nu undrar jag om det är så att han företräder min motpart eller har företrätt henne tidigare och därför inte kan ta fallet?
Sanna Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Då jag inte har insyn i ditt fall så kan jag inte besvara frågan varför advokaten inte kunde åta sig uppdraget, men jag ska besvara på ett allmänt plan vad jäv innebär för att ge dig mer information. En advokat är skyldig att iaktta god advokatsed i sitt arbete, se 8 kap 4§ Rättegångsbalken. Vad god advokatsed är beslutas av advokatsamfundet. Att undvika situationer där jäv finns ingår som en del av god advokatsed. Jäv innebär, i korthet ,en situation där en advokat har svårt att hålla sig oberoende till motparten alternativt har ett eget intresse i en fråga. Anledning till jäv kan vara allt från att advokaten har information som gör att advokaten inte kan ställa sig opartiskt till att advokaten har ett eget intresse som står i strid med fallet de erbjuds företräda. Möjligheten finns att advokaten inte kunde ställa sig oberoende till din motpart, men det kan även finnas andra anledningar till att denne nekat att ta sig an ditt fall med hänvisning till jäv. Tyvärr är det svårt att svara närmare på din fråga. Vänligen,

Hur sker återbetalning av undanröjt strafföreläggande?

2014-03-10 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej, Fick just papper på att tingsrätten undanröjt ett godkänt Strafföreläggande mot mig hur blir de med böterna jag betalade, är detta nått jag får tillbaka automatiskt eller måste jag kontakta någon myndighet i så fall vilken?
Anna Helgesson | Hej, och tack för din fråga. När domen/beslutet att undanröja strafföreläggande har vunnit laga kraft, det vill säga att den inte längre går att överklaga, är det åklagarmyndigheten som markerar den som ”undanröjd” i deras system. När detta är genomfört får rikspolisstyrelsen information om att det är undanröjt, och de kan då återbetala beloppet som du har betalat in. För ytterligare information rekommenderar jag dig att kontakta åklagarmyndigheten eller rikspolisstyrelsen. Vänligen, 

Agerande efter ha fått en anmälan

2014-03-08 i Domstol
FRÅGA |Hej, en lördagskväll som gick snett. Var ute med en kompis, och vaknar upp i en cell och får reda på att jag hotat en taxi chaufför med yxa. Jag har en stor minneslucka på vad som hänt, de sista jag minns är att jag dansade och hade det kul, de jag fått reda på är att jag tagit taxi inte kunnat betala sagt att jag ska gå in och hämta pengar och kommer tillbaka med en yxa . Jag vet inte vad jag sagt eller gjort utan bara fått reda på att jag hotat chauffören. Det är skrivet en anmälan mosshandel på mig då jag saknade mobil plånbok och busskort, polisen tyckte det lät som jag kan ha blivit drogad. Har varit hos psykolog då jag mått väldigt dåligt av detta då det känns som detinte var jag. Är ostraffad sedan tidigare, polisen rådde mig att göra ett drogtest vilket jag gjorde men dock försent tror dr då det gått ca 18 timmar efter händelsen , hade även bula i pannan blåmärke på höften och sår på benet, och uppskattar minnesluckan till ca 8 timmar. Har redogjort vad jag druckigt och minns det till. 7 öl och högst 4st 4 cl shots. Ingen promilelhalt kollades på mig
Lars Bålman |Hej! Det som kan komma att hända är att en åklagare väcker åtal mot dig, och i så fall är det domstolens uppgift, inte din, att utreda vad som hänt. Du bör tala sanning och säga varken mer eller mindre. Om det är någon som blivit skadad eller fått egendom skadad, så kan det hända att denne/dessa kräver ersättning av dig, det vill säga en summa pengar. Om det är så att du inte minns så mycket, är det givetvis svårt för dig att avgöra om eventuella skadeståndsanspråk är berättigade, det vill säga om de verkligen har rätt till skadestånd (det krävs att du agerat med uppsåt eller varit vårdslös/oaktsam). Om det skulle bli så så kan du antingen komma överens med de som kräver ersättning om en rimlig summa, eller så kan du låta dessa ta saken till domstol. Om det är så att du själv blivit av med något så kan du polisanmäla det.

Kan målsägande ändra åklagarens åtal?

2014-03-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan jag som målsägande i ett brottsmål överklaga åklagarens yrkande om brottet jag utsatts för, t.ex. om jag anser att den åtalade inte ska fällas för försök till mord utan istället fällas för misshandel,om jag anser att jag blivit utsatt för misshandel och inte mordförsök?
Olle Andersson |Hej,Om åklagaren väckt åtal för ett brott till vilket du är målsägande, har du rätt att biträda åtalet (se 20 kap 8§ 2 st rättegångsbalken). Genom att biträda åtalet blir du part i målet och har samma befogenheter som åklagaren att lägga till ytterligare utredning eller bevisning. Om du som målsägande biträtt åtalet ges du även en rätt att justera åtalet (enligt 45 kap 5§ 3 st rättegångsbalken). Att du ges en rätt att justera åtalet innebär att du som målsägande kan välja ändra åtalet mot gärningsmannen från försök till mord, till misshandel. En sådan ändring av åtalet kan ske muntligen till domstolen eller, om målet ännu är i förberedelsefasen, skriftligen till tingsrätten. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740. Vänligen,

Har man rätt att få ta del av misstanke samt rätt att bli förhörd?

2014-03-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! För fyra veckor sedan fick jag telefonledes besked från polisen om att mina tre barn (i veckorna boende hos mamman och på helger och lov hos mig) förhörts i närvaro av personal från soc. Jag var misstänkt för något brottsligt gentemot barnen, som modern anmält mig för, berättade polismannen. Vad jag misstänks för har jag inte fått veta. Än mindre har jag fått bli förhörd. Mina jaktvapen och licenser beslagtogs omedelbart och polisen begär att jag inte träffar eller ens kontaktar mina barn. Nu har det gått fyra veckor och inga besked lämnas. Vare sig från polisen eller soc. Kan jag inte begära att åtminstone få veta vilka misstankar som riktas mot mig? Kan jag rimligen begära att få bli förhörd?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I Rättegångsbalken 23 kap. 18 § kan man läsa att då förundersökningen kommit så långt att någon skäligen misstänks för brott ska denne när den hörs, underrättas om misstanken. Det innebär alltså att om polisen skäligen misstänker dig för något brott så har du rätt att få ta del av misstanken, dock först när de väljer att förhöra dig.Det finns inte någon skyldighet för polisen att hålla förhör med dig bara för att det finns en misstanke om brott, därför kan du inte heller begära att få bli förhörd.Med skäligen misstänkt menar man att det finns konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka visar att en person begått gärningen. Skäligen misstänkt är en låg grad av misstanke, de som används är:- Kan misstänkas – ex. Flera personer fanns på plats men inget talar för att någon speciell begått brottet.- Skäligen misstänkt – ex. Ett vittne har sett en person vid brottsplatsen.- På sannolika skäl misstänkt – ex. Ett vittne har sett någon begå brottet- Tillräckliga skäl för åtal – ex. Åklagarenkan förvänta sig en fällande dom. Rätten kommer finna det ställt utom rimligt tvivel att personen begått brottet.Med vänlig hälsning

Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation

2014-03-08 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag undrar om polisen i en utredning kan kolla någons mail utan att behöva berätta för personen som "äger" mailen? Och så undrar jag om polisen kan se sånt man tagit bort från sin mail?
Sofia Linder |Hej och tack för din fråga! Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation får användas av polisen vid förundersökning av brott som kan ge minst 6 månaders fängelse, se Rättegångsbalken 27 kap. 19§. Sådan övervakning är alltid hemlig. Ett offentligt ombud ska dock närvara då beslut om hemlig övervakning fattas, och det ombudet ska tillvara ta den enskildes rätt till integritet. Efter att övervakningen är avslutad ska den som utsatts för övervakningen, med vissa undantag, få upplysning om detta, se 27 kap. 31§. Vad gäller raderade mejl är det väl snarast en teknisk fråga om det går att återställa dem för att se innehållet, däremot är den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät, dvs. leverantören, skyldig att lagra uppgifter som behövs för att säkerställa bl.a. vilka som kommunicerat samt var och när detta har skett. Uppgifterna ska sparas i sex månader, se lag om elektronisk kommunikation 6 kap. 16a§.

Utmätning av sambos egendom

2014-03-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev sambo för ca 2 1/2 år sedan och i höstas fick min sambo brev från kronofogden om utmätning. Jag flyttade in med ett helt bohag och har köpt en del andra möbler sedan jag flyttade in för mina pengar även om vi använder det gemensamt. Nu ska de komma nästa vecka och göra en utmätning i huset. Hur ska jag kunna bevisa vad jag har tagit med mig då jag inte har kvitto på allt jag hade. Jag har trots allt levt ett helt liv och fått en hel del grejer genom åren. Vi har dessutom 3 barn, alla särkullsbarn. Vad får de ta och inte ta när det gäller barnen? Vi bor på en stor gård o vi har familjemedlemmar som har ställt sina ägodelar på tomten eftersom vi har plats. Vad händer med dem? Jag har en firma och arbetar tillsammans med min sambo, vad händer med alla de verktyg och tillbehör vi har där. Mycket där går inte att visa att jag köpt då sambon hade mycket verktyg sedan innan, från egen firma som nu inte längre finns. Om de inte får ihop tillräckligt med medel för att täcka skulderna kommer de då att fortsätta att gå på huset?
Olle Andersson |Hej,Eftersom du och din sambo bor tillsammans och har lös egendom under gemensam kontroll, anses din sambo som ägare till all egendom, om det inte görs sannolikt att du och din sambo är samägare till egendomen (se 4 kap 19§ utsökningsbalken och lag om samäganderätt). Den lösa egendomen i ert hem presumeras, antas, tillhöra din make om inte motsatsen bevisas. Således kommer kronofogdemyndigheten att mäta ut sådan egendom hos dig och din sambo som det inte framgår att du är ägare eller samägare till (genom exempelvis kvitto). Vad gäller egendom som är i din sambos besittning (kontroll), men som tillhör någon annan, så antas det att även denna egendom tillhör din sambo om inget annat framgår (se 4 kap 18§ & 20§ utsökningsbalken). De familjemedlemmar som har saker hos er måste således visa att egendomen tillhör dem för att utmätning inte ska ske. Du nämner att du har en firma i vilken du och din sambo arbetar tillsammans. Är denna firma ett registrerat handelsbolag eller ett oregistrerat bolag; ett enkelt bolag (se 1 kap 1§ bolagslagen)? Om du och din tillsammans utövar en verksamhet utan att ha registrerat ett handelsbolag, föreligger ett enkelt bolag (1 kap 3§ bolagslagen). Ett enkelt bolag är ingen juridisk person och kan inte äga egendom (1 kap 4§ bolagslagen). Alla verktyg etc. som används i firman ägs således av antingen dig eller din sambo personligen. Dock kan egendomen ni använder i firman undantas från utmätningen eftersom den kan behövas i förvärvsverksamheten (se 5 kap 1§ 3pt utsökningsbalken).Det finns en del ytterligare saker som kronofogden inte får utmäta. Exempel på detta är egendom familjen behöver, möbler, kläder, egendom med personligt värde eller för personligt bruk etc. (se 5 kap 1-2§§ utsökningsbalken). De flesta av barnens saker torde falla in under undantagen och inte kunna utmätas.Vad gäller den fasta egendomen, huset, får den utmätas endast om det framgår att den tillhör din sambo (se 4 kap 24§ utsökningsbalken). Utsökningsbalken hittar du https://lagen.nu/1981:774.Bolagslagen hittar du https://lagen.nu/1980:1102. Vänligen,

Åtal om strafföreläggande inte godkänns?

2014-02-28 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Jag och min pojkvän var inblandade i en bilkrock i höstas. Det som hände var att bilen framför oss tvärbromsade helt plötsligt, vilket gjorde att vi var tvungna att tvärbromsa. Min pojkväns bil dog när han tvärbromsade vilket ledde till att vi precis touchade bilen framför. Det blev inga synliga skador på bilen och ingen skadades. Bilen bakom oss körde rakt in i oss så att vår bil blev helt intryckt där bak. Det kom fram sedan att det var bilen som körde två bilar framför oss som tvärbromsade först, det var en övningskörare som flydde från platsen. Nu har min pojkvän fått hem ett strafföreläggande om att betala 2000kr i böter där han erkänner att han har brutit mot Trafikförordningen (1998:1276) 3 kap 2§ och 14 kap 3§1 p b. Han vill inte dömas för vårdslöshet i trafiken, vilket han erkänner sig skyldig till om han betalar. Om han bestrider denna har jag förstått att fallet kommer upp i Tingsrätten. Ligger bevisbördan på honom att bevisa att han inte kunde bromsa och verkligen höll avståndet till bilen framför? Om han döms, vem betalar rättegångskostnaderna: han eller staten? Jag kan tänka mig att staten hellre avskriver en böter på 2000kr än att betala rättegångskostnader men hur brukar utfallet bli i sådana här fall? Tack på förhand!
Olle Andersson |Hej,Om strafföreläggandet inte godkänns, kommer inget åtal att väckas per automatik, utan åklagaren får istället i varje enskilt fall besluta om åtal ska väckas.Åklagaren har som huvudregel en skyldighet att väcka åtal för alla sådana brott som det i detta fall är fråga om (se 20 kap 6§ rättegångsbalken). Dock kan åklagaren istället för att väcka åtal, meddela åtalsunderlåtelse, om det exempelvis kan antas att brottet inte ger annan påföljd än böter eller villkorlig dom (se 20 kap 7§ 1-2 pt rättegångsbalken). Då brottet din pojkvän gjorde sig skyldig till endast ger böter som påföljd och då brott med fängelse i straffskalan, som grov vårdslöshet i trafik, inte är aktuellt i detta fall, kommer troligen en åtalsunderlåtelse att meddelas om strafföreläggandet inte godkänns. Det krävs vidare, för att åtalsunderlåtelse ska kunna meddelas, att händelsen och brottet är klarlagt (antingen erkänd av den misstänkte eller goda bevis för åklagarens version av händelseförloppet).Åtalsunderlåtelse innebär att åklagaren inte väcker något åtal för brottet, trots att ett brott begåtts. Brottet kommer att finnas med i belastningsregistret en tid. Om strafföreläggandet inte godkänns och åklagare mot all förmodan väcker åtal för brottet, ligger bevisbördan på åklagaren att bortom rimligt tvivel visa att den misstänkte gjort sig skyldig till brottet i fråga. Om domstolen bifaller åtalet, ska den dömde vanligen ersätta statens kostnader för offentlig försvarare (se 31 kap 1§ 1 st rättegångsbalken).Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740. Vänligen,