Agerande efter ha fått en anmälan

2014-03-08 i Domstol
FRÅGA |Hej, en lördagskväll som gick snett. Var ute med en kompis, och vaknar upp i en cell och får reda på att jag hotat en taxi chaufför med yxa. Jag har en stor minneslucka på vad som hänt, de sista jag minns är att jag dansade och hade det kul, de jag fått reda på är att jag tagit taxi inte kunnat betala sagt att jag ska gå in och hämta pengar och kommer tillbaka med en yxa . Jag vet inte vad jag sagt eller gjort utan bara fått reda på att jag hotat chauffören. Det är skrivet en anmälan mosshandel på mig då jag saknade mobil plånbok och busskort, polisen tyckte det lät som jag kan ha blivit drogad. Har varit hos psykolog då jag mått väldigt dåligt av detta då det känns som detinte var jag. Är ostraffad sedan tidigare, polisen rådde mig att göra ett drogtest vilket jag gjorde men dock försent tror dr då det gått ca 18 timmar efter händelsen , hade även bula i pannan blåmärke på höften och sår på benet, och uppskattar minnesluckan till ca 8 timmar. Har redogjort vad jag druckigt och minns det till. 7 öl och högst 4st 4 cl shots. Ingen promilelhalt kollades på mig
Lars Bålman |Hej! Det som kan komma att hända är att en åklagare väcker åtal mot dig, och i så fall är det domstolens uppgift, inte din, att utreda vad som hänt. Du bör tala sanning och säga varken mer eller mindre. Om det är någon som blivit skadad eller fått egendom skadad, så kan det hända att denne/dessa kräver ersättning av dig, det vill säga en summa pengar. Om det är så att du inte minns så mycket, är det givetvis svårt för dig att avgöra om eventuella skadeståndsanspråk är berättigade, det vill säga om de verkligen har rätt till skadestånd (det krävs att du agerat med uppsåt eller varit vårdslös/oaktsam). Om det skulle bli så så kan du antingen komma överens med de som kräver ersättning om en rimlig summa, eller så kan du låta dessa ta saken till domstol. Om det är så att du själv blivit av med något så kan du polisanmäla det.

Kan målsägande ändra åklagarens åtal?

2014-03-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan jag som målsägande i ett brottsmål överklaga åklagarens yrkande om brottet jag utsatts för, t.ex. om jag anser att den åtalade inte ska fällas för försök till mord utan istället fällas för misshandel,om jag anser att jag blivit utsatt för misshandel och inte mordförsök?
Olle Andersson |Hej,Om åklagaren väckt åtal för ett brott till vilket du är målsägande, har du rätt att biträda åtalet (se 20 kap 8§ 2 st rättegångsbalken). Genom att biträda åtalet blir du part i målet och har samma befogenheter som åklagaren att lägga till ytterligare utredning eller bevisning. Om du som målsägande biträtt åtalet ges du även en rätt att justera åtalet (enligt 45 kap 5§ 3 st rättegångsbalken). Att du ges en rätt att justera åtalet innebär att du som målsägande kan välja ändra åtalet mot gärningsmannen från försök till mord, till misshandel. En sådan ändring av åtalet kan ske muntligen till domstolen eller, om målet ännu är i förberedelsefasen, skriftligen till tingsrätten. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740. Vänligen,

Rättegångskostnader i USA och Sverige

2014-02-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag har blivit orättvis behandlad av min bostadsrätt förening. Jag undrar om det finns som i USA att stämmer jag dem på XX antal sek och vi vinner så får dem xx antal sek av det istället för att jag ska betala en massa rättegångskostnader.
Per Englund | Hej! Nej, det svenska systemet avseende rättegångskostnader skiljer sig från det amerikanska. I Sverige gäller som huvudregel att den förlorande parten betalar vinnarens rättegångskostnader. Notera att bedömningen av vem vunnit målet utgår från vad som yrkats. Lycka till!

Rätt att ta del av polisens förundersökning

2014-02-23 i Förundersökning
FRÅGA |Kan man be en advokat granska polisens förundersökning?
Evelina Lund | Hej, och tack för din fråga! Den som är skäligen misstänkt för ett brott har rätt att ta del av vad som förekommer och förekommit vid förundersökningen. Denna rätt är dock inte ovillkorlig. Om det finns en risk att förundersökningen skadas kan den misstänkte nekas denna rätt. Till exempel kan det handla om uppgifter kring bevisning som, om den misstänkte får för stor information, kan medföra att denne anpassar sin version av händelseförloppet vilket i sin tur riskerar att skada förundersökningen. Utgångspunkten är dock att den som är skäligen misstänkt har rätt att ta del av ett fullständigt förundersökningsmaterial. Denna rätt förutsätter att man är skäligen misstänkt, men både den misstänkte och dennes försvarare har rätt att ta del av vad som förekommit vid förundersökningen. Slutligen kan därför sägas att en advokat som företräder en person som är skäligen misstänkt för ett brott har rätt att granska polisens förundersökning. Vänligen, 

Utmätning av sambos egendom

2014-03-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev sambo för ca 2 1/2 år sedan och i höstas fick min sambo brev från kronofogden om utmätning. Jag flyttade in med ett helt bohag och har köpt en del andra möbler sedan jag flyttade in för mina pengar även om vi använder det gemensamt. Nu ska de komma nästa vecka och göra en utmätning i huset. Hur ska jag kunna bevisa vad jag har tagit med mig då jag inte har kvitto på allt jag hade. Jag har trots allt levt ett helt liv och fått en hel del grejer genom åren. Vi har dessutom 3 barn, alla särkullsbarn. Vad får de ta och inte ta när det gäller barnen? Vi bor på en stor gård o vi har familjemedlemmar som har ställt sina ägodelar på tomten eftersom vi har plats. Vad händer med dem? Jag har en firma och arbetar tillsammans med min sambo, vad händer med alla de verktyg och tillbehör vi har där. Mycket där går inte att visa att jag köpt då sambon hade mycket verktyg sedan innan, från egen firma som nu inte längre finns. Om de inte får ihop tillräckligt med medel för att täcka skulderna kommer de då att fortsätta att gå på huset?
Olle Andersson |Hej,Eftersom du och din sambo bor tillsammans och har lös egendom under gemensam kontroll, anses din sambo som ägare till all egendom, om det inte görs sannolikt att du och din sambo är samägare till egendomen (se 4 kap 19§ utsökningsbalken och lag om samäganderätt). Den lösa egendomen i ert hem presumeras, antas, tillhöra din make om inte motsatsen bevisas. Således kommer kronofogdemyndigheten att mäta ut sådan egendom hos dig och din sambo som det inte framgår att du är ägare eller samägare till (genom exempelvis kvitto). Vad gäller egendom som är i din sambos besittning (kontroll), men som tillhör någon annan, så antas det att även denna egendom tillhör din sambo om inget annat framgår (se 4 kap 18§ & 20§ utsökningsbalken). De familjemedlemmar som har saker hos er måste således visa att egendomen tillhör dem för att utmätning inte ska ske. Du nämner att du har en firma i vilken du och din sambo arbetar tillsammans. Är denna firma ett registrerat handelsbolag eller ett oregistrerat bolag; ett enkelt bolag (se 1 kap 1§ bolagslagen)? Om du och din tillsammans utövar en verksamhet utan att ha registrerat ett handelsbolag, föreligger ett enkelt bolag (1 kap 3§ bolagslagen). Ett enkelt bolag är ingen juridisk person och kan inte äga egendom (1 kap 4§ bolagslagen). Alla verktyg etc. som används i firman ägs således av antingen dig eller din sambo personligen. Dock kan egendomen ni använder i firman undantas från utmätningen eftersom den kan behövas i förvärvsverksamheten (se 5 kap 1§ 3pt utsökningsbalken).Det finns en del ytterligare saker som kronofogden inte får utmäta. Exempel på detta är egendom familjen behöver, möbler, kläder, egendom med personligt värde eller för personligt bruk etc. (se 5 kap 1-2§§ utsökningsbalken). De flesta av barnens saker torde falla in under undantagen och inte kunna utmätas.Vad gäller den fasta egendomen, huset, får den utmätas endast om det framgår att den tillhör din sambo (se 4 kap 24§ utsökningsbalken). Utsökningsbalken hittar du https://lagen.nu/1981:774.Bolagslagen hittar du https://lagen.nu/1980:1102. Vänligen,

Åtal om strafföreläggande inte godkänns?

2014-02-28 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Jag och min pojkvän var inblandade i en bilkrock i höstas. Det som hände var att bilen framför oss tvärbromsade helt plötsligt, vilket gjorde att vi var tvungna att tvärbromsa. Min pojkväns bil dog när han tvärbromsade vilket ledde till att vi precis touchade bilen framför. Det blev inga synliga skador på bilen och ingen skadades. Bilen bakom oss körde rakt in i oss så att vår bil blev helt intryckt där bak. Det kom fram sedan att det var bilen som körde två bilar framför oss som tvärbromsade först, det var en övningskörare som flydde från platsen. Nu har min pojkvän fått hem ett strafföreläggande om att betala 2000kr i böter där han erkänner att han har brutit mot Trafikförordningen (1998:1276) 3 kap 2§ och 14 kap 3§1 p b. Han vill inte dömas för vårdslöshet i trafiken, vilket han erkänner sig skyldig till om han betalar. Om han bestrider denna har jag förstått att fallet kommer upp i Tingsrätten. Ligger bevisbördan på honom att bevisa att han inte kunde bromsa och verkligen höll avståndet till bilen framför? Om han döms, vem betalar rättegångskostnaderna: han eller staten? Jag kan tänka mig att staten hellre avskriver en böter på 2000kr än att betala rättegångskostnader men hur brukar utfallet bli i sådana här fall? Tack på förhand!
Olle Andersson |Hej,Om strafföreläggandet inte godkänns, kommer inget åtal att väckas per automatik, utan åklagaren får istället i varje enskilt fall besluta om åtal ska väckas.Åklagaren har som huvudregel en skyldighet att väcka åtal för alla sådana brott som det i detta fall är fråga om (se 20 kap 6§ rättegångsbalken). Dock kan åklagaren istället för att väcka åtal, meddela åtalsunderlåtelse, om det exempelvis kan antas att brottet inte ger annan påföljd än böter eller villkorlig dom (se 20 kap 7§ 1-2 pt rättegångsbalken). Då brottet din pojkvän gjorde sig skyldig till endast ger böter som påföljd och då brott med fängelse i straffskalan, som grov vårdslöshet i trafik, inte är aktuellt i detta fall, kommer troligen en åtalsunderlåtelse att meddelas om strafföreläggandet inte godkänns. Det krävs vidare, för att åtalsunderlåtelse ska kunna meddelas, att händelsen och brottet är klarlagt (antingen erkänd av den misstänkte eller goda bevis för åklagarens version av händelseförloppet).Åtalsunderlåtelse innebär att åklagaren inte väcker något åtal för brottet, trots att ett brott begåtts. Brottet kommer att finnas med i belastningsregistret en tid. Om strafföreläggandet inte godkänns och åklagare mot all förmodan väcker åtal för brottet, ligger bevisbördan på åklagaren att bortom rimligt tvivel visa att den misstänkte gjort sig skyldig till brottet i fråga. Om domstolen bifaller åtalet, ska den dömde vanligen ersätta statens kostnader för offentlig försvarare (se 31 kap 1§ 1 st rättegångsbalken).Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740. Vänligen,

Förundersökning, beviskrav m.m.

2014-02-24 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Min kompis har blivit anklagad för att ha stulit 150.000:- av en butik i vår stad. Där hon endast har varit schysst och ställt upp för att hjälpa till på väldigt kort varsel. Butiksägaren har inga som helst bevis utan han förusätter att det är hon. Hur långt kan han komma i en polisutredning med det egentligen? Även om hon skulle ha tagit pengarna så har han fortfarande inga bevis. Dessutom så tog han själv in henne i ett "förhör" där han slängde ur sig massor av kommentarer och anklagelser utan några bevis kring detta heller.
Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt kan sägas att en förundersökning kommer inledas om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Detta är inget högt krav och en förundersökning kan inledas utan att någon gärningsman har utpekats.Under förundersökningen kommer polis och ev. åklagare att utreda vem som kan misstänkas för brottet med hjälp av olika metoder som förhör m.m. Efter förundersökningen ska beslut om åtal lämnas. Åtal kommer att väckas om man på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom i domstol. För att få ett fällande dom krävs det att det är ställt "utom rimligt tvivel" att gärningsmannen begått brottet. Detta är ett högt beviskrav som förutsätter att andra rimliga händelseförlopp kan uteslutas. Det räcker inte att målsägandens berättelse är mer sannolik än den anklagades.Hur långt polisutredningen kan komma att gå i er situation har jag ingen direkt uppfattning om då jag inte vet vad som har hänt. 

Får en man kroppsvisitera eller kroppsbesiktiga en kvinna?

2014-02-12 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får en man enligt Häkteslagen 4 kap 2 §, d.v.s. vid intagande i polisarrest, visitera en kvinna? Förstår jag det rätt att HL 4 kap 7 § andra st. ger en man rätt att visitera en kvinna (enligt Häkteslagen 4 kap 2 §) om det är nödvändigt?
Emma Persson | Hej och tack för din fråga! 4 kap. 2 § häkteslagen (HL) stadgar att den som ska tas in i förvaringslokal i princip alltid ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för att leta efter otillåtna föremål. Vad 4 kap. 7 § 1 st. HL säger är att som huvudregel får kroppsvisitation eller kroppsbesiktning av en kvinna inte utföras av en man och tvärt om, om inte den som utför åtgärden är antingen läkare eller legitimerad sjuksköterska. I paragrafen (4 kap. 7 §) räknas sen fyra punkter upp där det är okej att en person av motsatt kön utför kroppsvisitationen eller kroppsbesiktningen. Det 4 kap. 7 § 2 st. HL säger är att om det är nödvändigt så får en kvinna bevittna eller utföra en kroppsvisitation eller kroppsbesiktning av en man, även i fall som inte faller in under någon av de fyra punkter som anges i första stycket. 4 kap. 7 § 2 st. HL ger alltså inte en man rätt att visitera en kvinna. Däremot ger 4 kap. 7 § 1 st. HL en man rätt att visitera en kvinna om situationen är sådan som anges i någon av punkterna 1-4 i samma paragraf. HL hittar du https://lagen.nu/2010:611 Med vänlig hälsning,