Bättre rätt till hund?

2014-03-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min syster och hennes fd sambo blev hundägare när hennes sambos farmor dog och dom tog över hunden, nu för en tid sedan så gjorde dom slut och fd sambon flyttade. Dom bestämde att min syster skulle ta hand om hunden men dom skrev inga papper på hunden. Nu börjar fd sambon hota att han ska ta tillbaka hunden fast han inte kan ta hand om han. Jag (och mina föräldrar) kan intyga om att fd sambon ALDRIG har tagit hand om hunden, han har misskött han rent ut sagt och vi vet allihop att hunden kommer antingen avlivas eller misskötas på grund av ren lathet! Har min syster några som helst rättigheter?
Simon Adolfsson |Hej!Eftersom att djur betraktas som egendom kan hundar fritt överlåtas. Frågan hur man ska se på att din syster skulle ta hand om hunden är en överlåtelse eller inte. Är det så att din syster har fått hunden i gåva från hennes före detta sambo är hunden numera henne egendom. Detta skulle innebära att den före detta sambon inte har några rättsliga anspråk på hunden. Om det däremot är så att hunden är utlånad, är hundens ägare den före detta sambon vilket innebär att han har rätt att få tillbaka sin egendom.Är ni osäkra på det ligger till, och känner att ni kan bevisa att hunden har givits som gåva (exempelvis genom vittnen) kan er syster väcka en fastställetalan i domstol om att det faktiskt är hennes hund i enligt RB 13 kap. 2 §.I ett sådant fall rekommenderar jag att kontakta en praktiserande jurist.Hoppas jag svarade på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Eventuella följder av stämningsansökan grundad på falska omständigheter

2014-03-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Tack för en bra sida! För några år sedan sålde mitt företag en fastighet till en privatperson. Denna har inkommit med en stämning avseende fel i fastighet. Bla används bilder som bevisning.Flera bilder visar andra fastigheter än den aktuella och hon begär skadestånd för påstådda fel på andra fastigheter än hennes egen.Vilken brottsrubricering kan det vara? Vad kan påföljden bli?Tacksam för svar.
Hampus Stålholm Holmqvist |Hej! Tack för din fråga och kul att du gillar sidan!Jag kan se att två eller tre brott kan föreligga här, men även om din motparts förfarande inte är att anse som brottsligt så kan motparten åläggas att betala böter och/eller stå för de rättegångskostnader som uppstår.I första hand så gäller en allmän regel i RB 9:1 att den som mot bättre vetande inleder en tvist i domstol ska dömas till böter för detta.Därutöver är huvudregeln är att den part som “förlorar” i rättegången ska stå för alla parters kostnader för denna, RB 18:1. Den vinnande partens kostnader får dock inte vara oskäliga med hänsyn till målet, RB 18:8.Under rättegången kan det bli så, t.ex. på din begäran, att din motpart i bevissyfte kommer att förhöras under sanningsförsäkran, RB 37:2. Ifall man under en sådan medvetet lämnar osanna uppgifter begår man brottet osann partsutsaga (BrB 15:2), för vilket fängelse i upp till två år kan utdömas. Osanna uppgifter som lämnas utan sanningsförsäkran straffas dock inte, RB 43:6 st. 2. Man kan inte tvingas till att lämna en uppgift, men även en parts passivitet kan tillmätas bevisvärde, enligt RB 35:4.Det andra brottet som kan komma ifråga är försök till bedrägeri (BrB 9:1 och 11, samt 23:1), om din motparts avsikt är att berika sig på din bekostnad, genom att vilseleda i det här fallet rätten. Det förefaller dock för mig inte helt säkert att försöket är ett s.k. “tjänligt försökt”, vilket skulle göra att försök till brott inte förelåg i straffrättens mening, men huruvida det är ett tjänligt försök beror på risken att rätten tror på din motpart och jag kan alltså inte sia något om detta utan att veta mer detaljer. Ifall avsikten till en förmögenhetsöverföring inte finns eller kan styrkas kan det fortfarande röra sig om oredligt förfarande, BrB 9:8, men detta straffas inte för på försöksstadiet och det vore då alltså ett brott först om en dom faller till din nackdel.Din motpart riskerar också att göra sig skyldig till underlåtenhet att avvärja rättsfel enligt BrB 15:9 ifall hon medvetet driver rätten till att döma till din nackdel grundat på de osanna bevisen. Detta brott kan dock inte föreligga ifall ansvar för osann partsutsaga utkrävs.I mitt svar har jag utgått från att din motpart enbart stämmer dig för fel i fastighet och att hon inte anklagar dig för något brott. Vore det så att hon gjorde det skulle andra brottsbestämmelser bli tillämpliga.Om du inte redan har kontaktat juridisk expertis så kan du snabbt och enkelt boka en tid för rådgivning genom att använda länken som finns till höger om det här svaret.Vänligen,

Materiella och formella regler

2014-03-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är materiella och formella regler?
Matilde Hellsten |Hej!De materiella reglerna berör det rättsliga innehållet i ett rättsförhållande (bland annat i civilrätt och straffrätt) medan de formella reglerna reglerar rättssystemets funktionssätt (bland annat processrätt och internationell privaträtt).Vänligen,

Slår skriftlig bevisning ut motpartens ord?

2014-03-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vi är just nu i MUF förhandlingar angående ett hus med dolda fel , motparten (förre husägaren )!påstår saker som att vi skulle fått vissa dokument från dem , men dessa har vi fått skaffa fram själva och då fått dem genom mail ( som jag sparat) , är detta ett bra bevismaterial då det i deras fall gäller deras ord mot våra mail. Vid första MUF förhandlingen erkände parterna att de visst kände till en sak som de hela tiden nekat till , först när vi visade årtalet på en faktura erkände de men ljuger ändå om vissa saker . Vilken är vår schans att få rätt
Jennifer Rönnerhed |Hej!En tvistemålsprocess med muntlig förberedelseförhandling mellan dig och din motpart är ett dispositivt tvistemål eftersom det rör en talan där förlikning är tillåten . I ett dispositivt tvistemål gäller fri processföring och parterna ansvarar som huvudregel själv för anskaffning av bevis som styrker sin talan 35 kap 6 § RB https://lagen.nu/1942:740.Ett erkännande är av en sakomständighet som t.ex. att fakturan avser ett visst år kan din motpart göra. Din motparts erkännande bli då bindande för domstolen vilket betyder att detta inte längre är tvistigt mellan er 35 kap. 3 § RB. Domstolen ska därför inte pröva den omständigheten eftersom att ni är överens utan din motparts erkännande läggs till grund för domen inom just den omständigheten. Det som din motpart inte har erkänt är tvistigt mellan er. Här ska domstolen göra en sakprövning. Vid en sakprövning så ska sakomständigheter bevisas 35 kap. 1§. När domstolen dömer har de fri bevisvärdering vilket betyder att de ser till vilket värde de anser att er bevisning har och om det kan ligga till grund för ett bifall av talan. Här kan de anse att din motparts ord i högre grad styrker en viss sak än era papper. Motpartens ord kan alltså väga tyngre än skriftlig bevisning.Utifrån min bedömning beror er chans att få rätt på mer än bara att ni har bevis i pappersformat. Domstolen beaktar mycket i sin bevisvärdering och det kan finnas fler omständigheter i ert fall som kommer att ligga till grund för en bedömning. Givetvis är det ett gott tecken att ni har dokumenten men hur en domstol skulle göra utifrån en bevisvärdering är utifrån informationen du har gett svårbedömt.

Beviskrav i förvaltningsprocess

2014-03-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |För att bli dömd, ska det vara ställt utom allt rimligt tvivel, eller hur? Varför gäller inte detta i förvaltningsdomstolar?
Per Englund |Hej!Det är inte lätt, om ens möjligt att ge ett korrekt svar på din fråga. Frågeställningen berör ett område som diskuteras flitigt i juridisk litteratur, och som med säkerhet kan leda till flera olika svar.I svensk straffrätt krävs för fällande dom att skyldigheten är ställd utom rimligt tvivel, se bl.a. rättsfallen NJA 1980 s. 725 och NJA 1982 s. 164. Även om beviskravet ”ställt utom rimligt tvivel” är fastslaget i svensk rättspraxis står det inte helt klart hur begreppet ska tolkas. Enkelt uttryckt ger stadgandet dock uttryck för ett högt beviskrav. Det höga beviskravet motiveras förmodligen främst av vikten att inte felaktigt döma någon.Varför finns inte samma beviskrav inom förvaltningsprocessen?Istället för att ha ett beviskrav som inte fäller oskyldiga synes fokus i förvaltningsprocessen vara att åstadkomma materiellt riktiga domar. Måltypernas karaktär särskiljer sig inom förvaltningsprocessen, till skillnad från straffrätten där karaktären är sammanhållen på ett annat sätt. En annan väsentlig skillnad mellan de olika processerna att ett skriftligt förfarande som huvudregel tillämpas i förvaltningsprocess.Sammantaget är det svårt att fastslå exakt vad som motiverar skillnaden. Min gissning är att rädslan för felaktiga domar inte existerar på samma sätt inom förvaltningsprocessen, vilken inte uppfattas som lika integritetskränkande.Med vänliga hälsningar

Fortkörningsböter utomlands

2014-03-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har fått en fortkörningsbot ifrån Österrike. Nu undrar jag om jag skulle kunna strunta i att betala denna boten, och i så fall vilka konsekvenser det skulle kunna få? Är det ens möjligt att driva in böter ifrån utländska medborgare?
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.Inom EU finns det gemensamma regler om erkännande och verkställighet av bötesstraff. Det innebär att om du gör dig skyldig till en trafikförseelse i Österrike så kan de begära in böterna i Sverige. Kronofogdemyndigheten är ansvarig myndighet både för att verkställa ett utländskt bötesstraff i Sverige och att begära in svenska böter från utlandet. Med vänlig hälsning,

Häktningsframställan och häktningsgrunder

2014-03-23 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Lawline!Jag har en fråga angående innehållet i en häktningsframställan. Om en person är misstänkt för att ha begått olaga hot, försök till mordbrand, mordbrand och skadegörelse samt olaga förföljelse - ska då alla dessa brott nämnas i framställan eller ska endast mordbrand, och försökt till mordbrand samt olaga förföljelse skrivas ned? Olaga hot och skadegörelse utgör som jag har förstått ett led i den olaga förföljelsen?En annan fråga, om samma person sedan tidigare har blivit dömd för misshandel, kan denna misshandel i sig då också utgöra led i den olaga förföljelsen, eller kommer detta att ses som någon form av dubbelbestraffning? tacksam för svar!
Evelina Lund |Hej, och tack för din fråga!En häktningsframställan görs av åklagaren och häktning förutsätter att den misstänkte på sannolika skäl förövat brottet/brotten samt att det i straffskalan är stadgat fängelse i ett år eller mer. Samtliga brott du nämner har stadgat fängelse i ett år eller mer i sina straffskalor vilket gör att häktning är möjlig. För att kravet på sannolika skäl ska anses vara uppfyllt krävs att omständigheterna är sådana att misstanken gällande dessa brott vid en objektiv bedömning framstår som berättigad. Det måste vara konkreta fakta som ligger till grund för bedömningen. Vidare krävs att någon av de tre häktningsgrunderna i rättegångsbalken är uppfyllda, vilka är: Flyktfara, en risk för att den misstänkte avviker för att slippa bestraffning.Kollusionsfara, en risk för att den misstänkte genom att undanröja bevis eller på annat sätt försvårar utredningen.Recidivfara, en risk för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet. I en häktningsframställan ska det framgå vilket/vilka brott som utgör häktningsgrund. I detta fall kan olaga förföljelse utgöra en häktningsgrund men för att det brottet ska anses föreligga krävs att personen på sannolika skäl förövat de brott som ingår i brottsrubriceringen olaga förföljelse. Slutligen vad gäller misshandeln om dom fallit anses saken vara res judicata, vilket innebär att saken är klar. Någon möjlighet finns därför inte att lägga misshandeln som grund för ytterligare bestraffning eftersom det i sådant fall rör sig om flera straff för samma gärning. Bästa hälsningar, 

Anmälan om brott/rättegång

2014-03-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej För en tid sedan var jag och min dotter i lekparken när jag blev vittne till att en kvinna gav en cirka fyra år gammal flicka en örfil, drog henne i örat och nöp henne i kinden. Jag gick fram till kvinnan för att prata med henne men hon ville inte prata med mig. Jag lyckades luska fram kvinnans namn och anmälde händelsen till socialtjänsten som i sin tur anmälde händelsen till polisen. Nu verkar det som att kvinnan kan bli fälld för ringa misshandel angående händelsen i lekparken. 1. Vad händer om kvinnan nekar till brottet? Om ord står mot ord vilken version kommer domaren att lyssna på då? 2.Om min version av händelsen vinner i rätten kommer kvinnan då få ett strängare straff om hon fortsätter att neka till brottet. 3.Polisen håller i denna stund på med en förundersökning. Har kvinnan skyldighet att medverka i polisförhör? 4. Vem betalar kostnaderna vid eventuell rättegång?
Christopher Escalante |Hej!Tack för dina frågor.1. Först och främst så är det väldigt vanligt att folk nekar till brott, det råder ju oftast delade meningar om hur händelsen ska uppfattas, man kanske inte alls anser att man är skyldig till brottet och att åtalet är obefogat. I det mån ord står mot ord så är det åklagarens uppgift att övertyga domstolen att den tilltalade har gjort sig skyldig till brottet. 2. Nej, hon kommer inte få ett strängare straff för att hon har nekat till brott. 29 kap. 2, 5§§ brottsbalken.3. Nej, hon har inte skyldighet att medverka vid polisförhör, hon behöver inte säga någonting. Hon behöver däremot infinna sig till förhör men kan vara helt tyst. I domstol så måste hon dock medverka till i förhöret. 4. Jag hänvisar dig här vidare till ett utförligt svar som tidigare har givits här på Lawline. http://lawline.se/answers/3267Vänliga hälsningar,