Är man tvungen att vittna om man är sambo till en part i en rättegång?

2013-11-08 i Vittna
FRÅGA |Hej!! Jag har blivit kallad till vittne i en rättegång. Angående oom en misshandel. Där en kille slagit mim sambo. Måste jag vjag enligt lag vara med och vittna på min sambos sida?
Thomas Hefner |Hej,Som sambo till en part i en rättegång är man inte skyldig att vittna.Lagrum: Rättegångsbalken 36:3. Notera formulering på liknande sätt är parten närstående. I rättsfallet NJA 2007 s.874 skriver högsta domstolen att uttrycket inbegriper sambos.Lagen hittar du https://lagen.nu/1942:740#K36, rättsfallet hittar du här: https://lagen.nu/dom/nja/2007s874

Beviskrav för skadegörelse

2013-11-04 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag är en 16-årig tjej som har blivit anmäls för misshandel och skadegörelse av min före detta kille vilket inte är sant. Vad kan jag göra för att bevisa motsatsen? Hans mamma kommer att vittna att jag tydligen skulle sparkat sönder en toalettdörr vilket hans kriminella bror gjorde för ett år sedan och att jag skulle ha rivit honom på armen. Detta har förstört hela min värld och sociala myndigheter har blivit inkopplade och jag vet inte hur jag ska kunna bli rentvådd det känns som jag redan har blivit dömd fastän jag inte varit på förhör än jag har aldrig gjort någon illa så tacksam för svar.
Olle Andersson |Hej,Om en åklagare skulle välja att inleda förundersökning och därefter väcka åtal mot dig med anledning av den gjorda anmälan om misshandel och skadegörelse, kommer åklagaren vara skyldig att bevisa att du begått brotten. Detta innebär att du förutsätts vara oskyldig tills det att åklagaren övertygat domstolen om att du är skyldig bortom rimligt tvivel. Det är alltså åklagaren som har bevisbördan för att du begått brotten åtalet avser och du behöver inte bevisa din oskuld. Steget från en polisanmälan till en fällande dom är alltså mycket långt. Den som felaktigt fått en anmälan upprättad mot sig har således inte något att oroa sig för eftersom det krävs stark bevisning för en fällande dom. Ett tips är således att så utförligt som möjligt i eventuella förhör berätta vad som har hänt, varpå händelsen säkert kommer klargöras och processen upphöra (om överhuvudtaget förundersökning inleds - se 23 kapitlet 1§ Rättegångsbalken).Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Hör gärna av dig om du har fler frågor! Med vänlig hälsning,

Fällande dom i misshandelsmål vid ord mot ord-situation?

2013-11-04 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Kan en person bli fälld för misshandel då ord står mot ord? Den åtalade nekar och den drabbade minns inget av vad som hänt. Det finns ett vittne som i förhör sagt hur det gått till, men som efter det tagit tillbaka det hela, då han inte såg vad som hände, men antog vad som hänt. Det finns ett fotografi på ett skrapsår, men gärningsmannen säger att "offret" föll och skadade sig under den dispyt de hade. Åklagaren menar att personen släpades på marken. Offret är minderårig. Den åtalade är sedan tidigare ostraffad och det är fyra år sedan händelsen utspelade sig. Har läst att för att bli dömd för misshandel måste man ha haft ett uppsåt att skada. Men om det hela skedde "i stridens hetta" av misstag, hur ser man på det då? Är det så att för att dömas för misshandel (av normalgraden) så måste det stå bortom allt rimligt tvivel att det verkligen gått till så som åklagaren säger? Tacksam för svar...
Olle Andersson |Hej,En person kan bli fälld för misshandel då den misstänktes ord står mot målsägandes ord förutsatt att domstolen finner målsägandes berättelse som en trovärdig berättelse av händelseförloppet. Precis som du nämner måste domstolen finna åklagarens version av vad som skedde (gärningsbeskrivningen) styrkt bortom rimligt tvivel. För att så ska ske krävs det ofta någon form av bevisning bortsett från målsägandes berättelse, som exempelvis vittnen eller dokumentation av skador. Om det råder tvivel om vad som skedde ska den misstänkte frias av domstolen. Om åtalet är styrkt, måste tvivlet vara logiskt motiverat och underbyggt av fakta som förekommit i målet för att åtalet ska ogillas och den tilltalade gå fri - exempelvis att tvivel råder huruvida offret snubblade och slog sig eller blev släpad på marken av gärningsmannen, där vittnesmål styrker att gärningsmannen var ett par meter ifrån målsägande när denne föll vilket kan vara nog för att tvivel ska föreligga. Att en misshandel skett i "stridens hetta" är inget som gör att gärningsmannen befrias från straffansvar. Återkom gärna om du har fler frågor! Med vänlig hälsning,

Förutsättningar för tilldelning av offentlig försvarare m.m.

2013-11-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag är kallad till rättegång men blev nekad att få ha advokat. Vad ligger straffskalan på då? Hur höga straff kan tilldelas när man ej får ha offentlig försvarare? Kan man bli åtalad för stöld när man ej tagit föremålen med sej från brottsplatsen?
Olle Andersson |Hej,För att en misstänkt ska få en offentlig försvarare tilldelad krävs att brottet personen är misstänkt för ger högre straff än fängelse i 6 månader. Även om brottet ger lindrigare straff  än fängelse i 6 månader kan offentlig försvarare tilldelas den misstänkte om denne är i behov av offentlig försvarare med  hänsyn till utredningen av brottet. Om den finns risk att domstolen kommer döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom, eller om det annars finns särskilda skälv kan även offentlig försvarare tilldelas den misstänkte (se 21 kapitlet 3a§ Rättegångsbalken).Av detta följer alltså att straffet blir lindrigare än 6 månaders fängelse om ingen offentlig försvarare tilldelats.För att en misstänkt ska kunna bli åtalad för stöld krävs att åklagaren anser att tillräckliga skäl finns för att domstolen ska kunna meddela en fällande dom (se 20 kapitlet 6§ Rättegångsbalken). För en fällande som krävs att domstolen anser att åklagaren styrkt att den åtalade olovligen tagit något som tillhör någon annan med uppsåt att tillägna sig det (se 8 kapitlet 1§ Brottsbalken). "Uppsåt att tillägna sig det" är ett så kallat överskjutande uppsåtsrekvisit, vilket innebär att själva tillägnelsen inte behöver vara uppfylld i handlingsväg för att brottet ska vara ett faktum. Det är exempelvis tillräckligt att en person blir tagen på bar gärning i en affär när denne är på väg att lägga varor i jackfickan, för att personen ska anses ha begått brottet stöld.  Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700.Återkom gärna om du har fler frågor!  Med vänlig hälsning,

Rättegångskostnader och rättshjälp vid enskilt åtal

2013-11-05 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag har en följdfråga till denna fråga, http://lawline.se/answers/18817 Om man väcker enskilt åtal, behöver käranden svara för rättegångskostnaderna för båda parterna om åtalet ogillas och det blir en friande dom? Vad gäller vid fällande dom? Som jag förstått har man möjlighet att få två timmars rådgivning enligt 4 § i Rättshjälplagen. Vidare undrar jag om 7 och 8 §§ kan bli tillämpliga vid en stämningsansökan av detta slag och om det således finns möjlighet till ytterligare juridisk rådgivning? Slutligen undrar jag om det finns några särskilda risker man bör beakta innan man beslutar att väcka enskilt åtal? Många tack för besvarad fråga.
Olle Andersson |Hej,RättegångskostnaderOm det enskilda åtalet av domstolen ogillas genom dom, ska målsäganden ersätta motparten hans rättegångskostnader. I motsatt fall, om åtalet bifalls av domstolen, ska den tilltalade ersätta målsägandes rättegångskostnader (se 31 kap 11§ 1:a stycket som hänvisar till 18 kap 1§ Rättegångsbalken). Rättegångskostnaderna innefattar kostnader för rättegångens förberedande, talans utförande tillsammans med ombudskostnader (se 18 kap 8§ Rättegångsbalken).Om det enskilda åtalet avser flera yrkanden - t.ex. våldtäkt mot barn och misshandel - och domstolen endast bifaller något av dessa yrkanden, fördelas rättegångskostnaderna utifrån hur "stor" del av åtalet som domstolen bifaller (se 18 kap 4§ Rättegångsbalken).RättshjälpRättshjälp innebär att staten betalar kostnaderna för anlitad advokats arbete i samband med rättegången (max 100 timmar). Staten betalar även kostnaderna för bevisning vid domstolen samt för utredning som krävs i samband med rättegången (se 15-17§§ Rättshjälpslagen).  För att rättshjälp ska beviljas krävs att följande förutsättningar är uppfyllda:Rådgivning har lämnats i minst en timme enligt 4§ (2§ 2 stycket),Den sökandes årsinkomst överstiger inte 260 000 kr (underhållsbidrag till barn och skulder beaktas - se 6§ samt 38§),Den sökande behöver juridiskt biträde för att ta tillvara sina intressen i rättegången (ärendets svårighetsgrad vägs mot den sökandes personliga kvalifikationer - 7§), samtOm det med hänsyn till bl.a. angelägenhetens art och betydelse är rimligt att staten bidrar till kostnaderna (måste finnas utsikter till framgång med åtalet etc. - 8§).Beviljande av rättshjälp vid enskilt åtal sker återhållsamt. Dock kan rättshjälp beviljas om saken haft påtagligt negativa konsekvenser för den sökande (se t.ex. NJA 2007 s. 479).RiskerNågra allmänna risker vid väckandet av enskilt åtal kan jag inte se. Det är enklare för en advokat att, under rådgivningstimmarna, få insyn i fallet och utifrån de särskilda omständigheterna bedöma eventuella risker.Återkom gärna om du har fler frågor! Lycka till!Med vänlig hälsning, 

Bevisning av om ett brev kommit adressaten till handa

2013-11-04 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Upp till vem är det att bevisa att ett brev har kommit adressaten till del när brevet adresserats till av avsändaren gammal adress dock med gällande eftersändning. Vi hävdar att vi ej mottagit brevet.
Olle Andersson |Hej,För att kunna besvara din fråga om vem som har bevisbördan för att brevet kommit till den avsedda adressen är det nödvändigt att veta vad er tvist handlar om. Detta då det i olika lagar finns olika regler som fördelar bevisbördan på olika parter. Ett exempel är om tvisten rör huruvida ett preskriptionsavbrott för en fordran (betalningsanspråk) skett genom att gäldenären mottagit ett kravbrev från borgenären. Enligt 5 § 2 preskriptionslagen (1981:130) avbryts preskription genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären. Av bestämmelsen följer att borgenären står risken för att ett brev med ett krav eller en erinran inte når gäldenären och preskriptionen därmed inte avbryts.Om det däremot inte finns någon lag som reglerar bevisbördan i ert fall, kommer bevisbördan sannolikt placeras på den som enklast och billigast kan säkerställa bevisning om att brevet kommit, alternativt inte kommit adressaten till handa. Utifrån detta perspektiv är det enklare för er motpart att visa att de skickat brevet till rätt adress och att ni således bör ha mottagit det, än att ni ska bevisa att ni inte har mottagit något brev. Återkom gärna om du har fler frågor! Med vänlig hälsning, 

Om möjlighet att väcka åtal vid nedlagd förundersökning

2013-11-04 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Vad menas med att en målsägande angivit brottet? (Rättegångsbalken 20 kap. 8 § 1 st) Jag förutsätter att en vanlig polisanmälan inte är en sådan angivelse? Intresset bakom denna frågar ligger i målsägandes möjlighet att väcka åtal efter att åklagare beslutat att lägga ned förundersökningen. Målsägande har överklagat beslutet om att lägga ned förundersökningen och överåklagaren fattade samma beslut. Emellertid har målsägande begärt ut sitt förhör och övrig bevisning som inte var sekretessbelagd och upplever stor brist i polisens frågor under förhöret och upplever att förhöret var så bristfälligt att detta påverkat åklagarnas beslut. Finns det något målsägande kan göra för att återuppta förundersökningen eller väcka enskilt åtal? Brottet är våldtäkt mot barn och är inte preskriberat med tillämpning av att preskriptionstiden börjar löpa den dag offret fyller 18 år. Tack på förhand
Olle Andersson |Hej,Målsägande anger brottet genom att muntligen eller skriftligen  till åklagare eller polismyndighet uttrycka en önskan att brottet ska beivras. Ett exempel på en sådan angivelse är en polisanmälan (se 20 kap 5§ Rättegångsbalken). Målsägande har, då åklagaren lagt ned förundersökningen, en möjlighet att väcka enskilt åtal avseende brottet (se 20 kap 8§ 1:a stycket samt 47 kap 1§ 1:a stycket Rättegångsbalken - då åklagarens beslut om nedläggande av förundersökning kan jämställs med beslut att inte väcka åtal).Detta åtal kan målsägande väcka genom att ge in stämningsansökan till tingsrätten i den ort där brottet begicks (47 kap §1 1:a stycket samt 19 kap 1§ Rättegångsbalken). Till denna stämningsansökan ska bland annat intyg om att åklagaren lagt ned förundersökningen bifogas (se 47 kap 2§ sista stycket). Innan enskilt åtal väcks kan det vara bra att utnyttja rätten till rådgivning av advokat enligt rättshjälpslagen till en begränsad avgift om 1 242 kr per timme (se 4§ i rättshjälpslagen). Detta för att kunna planera och lägga upp talan på ett så bra sätt som möjligt för att öka chansen till en fällande dom. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700.Rättshjälpslagen hittar du https://lagen.nu/1996:1619. Återkom gärna om du har fler frågor.Med vänlig hälsning, 

Ersättning för sveda och värk. Småmål.

2013-11-01 i Domstol
FRÅGA |Jag har av ett stort svenskt företags produkt åsamkats svår tandskada. Företaget ersätter mig för resor t.o.r tandläkare samt tandvårdskostnader. De nekar till ersättning för Sveda och värk, vilket jag har laglig rätt till “Skadeståndslagen enligt 5:e Kapitel 1:a paragrafen 3:e p. (1972:207). Produktansvarslag (1992:18). HUR ska jag förfara? Jag har sänt mail om detta till företaget men ej erhållit svar. Kan ni hjälpa mig?
Filip Henriksen |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Du är inne på helt rätt spår när du hänvisar till skadestånds- och produktansvarslagen. Det du måste göra i detta läge, om företaget inte vill lyssna på dig, är att stämma bolaget i tingsrätten. Mitt tips är dock att Du gör klart för bolaget att skadestånd, enligt skadeståndslagen, innefattar såväl sjukvårdskostnader, inkomstförlust och ersättning för sveda och värk. ALLA dessa kostnader skall betalas vid skadestånd. Det finns alltså ingen möjlighet för en skadevållande att välja vilka poster i 5 kap. 1§ skadeståndslagen som denne vill ersätta. Däremot kan det tvistas om huruvida du faktiskt haft "sveda och värk". Det första som skall sägas, om du vill stämma bolaget, är att du skall vända dig till den tingsrätt där DU har din hemvist. Huvudregeln är annars att man skall stämma där svarande har sitt hemvist. Detta framgår av 10 kap. 8 a § rättegångsbalken. Rent praktiskt fungerar en stämning så, att du lämnar in ett yrkande till tingsrätten och grunden till varför tingsrätten skall förpliktiga bolaget att utge skadestånd. Men vad som är viktigare här, för din del, är att OM du stämmer kommer målet i tingsrätten hanteras som ett "småmål". Detta beror på att ersättningen för ditt sveda och verk antagligen kommer att understiga hälften av gällande prisbasbelopp (alltså om den ersättning du yrkar understiger 22 250 kronor).Fördelen är att OM du förlorar målet behöver du inte betala några rättegångskostnader, men OM du vinner får du inte heller ersättning för dina rättegångskostnader. Kolla därför med ditt försäkringsbolag om de ersätter dina rättegångskostnader i samband med småmål.Märk väl att om du stämmer, skall du bevisa att du lidit för sveda och värk. Men det faktum att bolaget redan ersatt dina tandläkarkostnader är ett argument att du till följd av att du fick gå till tandläkaren också har inneburit att du lidit av sveda och värk.Om småmål kan du läsa i 1 kap. 3 d § rättegångsbalken.