Underrättas en polisanmäld om anmälan?

2014-12-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har gjort en polisanmälan mot en person för förtal men den lades ner utan förundersökning. Blir den person jag anmält informerad om att jag gjort polisanmälan?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Rättegångsbalken (1942:740) (RB) 23 kap. 18 § reglerar partsinsynen för de som är misstänkta för brott. I bestämmelsens första stycke stadgas att om förundersökningen kommit så långt att någon kan skäligen misstänkas för ett brott, ska denne underrättas om misstanken. Skyldigheten att underrätta uppkommer emellertid först när den misstänkte förhörs, vilket också framgår av paragrafen. "Skäligen misstänkt" innefattar en högre misstankegrad än "kan misstänkas" men tröskeln är fortfarande låg.Om inte ens en förundersökning har inletts föreligger inte denna delgivningsskyldighet och den misstänkte underrättas inte om att anmälan har gjorts.MVH

Byte av offentlig försvarare

2014-12-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hur många ggr kan man överklaga ett avslag på advokatbyte i en brottsmåls rättegång?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Man har rätt att i vissa fall byta offentlig försvarare. För att begära ett byte måste du själv skriva till domstolen och ange varför du är missnöjd med din förordnade offentliga försvarare och skriva vem du vill byta till. Frågan om byte kan aktualiseras exempelvis i följande fall:- försvararen kan inte närvara vid huvudförhandlingen- den misstänkte har ett bristande förtroende för försvararen- den misstänkte och försvararen har motstridiga intressen eftersom samma försvarare har förordnats för flera misstänkta.Till tingsrättens beslut finns det bifogat en blankett hur du överklagar, tingsrättens beslut överklagas till hovrätten och sedan hovrättens till Högsta domstolen. Återkom med informationen från tingsrätten om du undrar mer om detta.Utöver möjligheten att byta offentlig försvarare har du i brottmål alltid rätt att anlita en privat försvarare (då på egen bekostnad).Vänliga hälsningar,

Träffa personer i häkte och fängelse

2014-12-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag är målsägande i ett mål mot min sambo, som nu sitter häktad och sista rättegången är i början av januari. Kommer jag få träffa honom i häktet efter det eller?? Och om han blir dömd kommer jag att få träffa honom i fängelset?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Det går bra att besöka personen i fråga både i häktet samt i fängelset om ett fängelsestraff aktualiseras. För att så skall ske krävs att den intagne/häktade har tillstånd att ta emot besök! Kriminalvården är ansvarig myndighet och har alltså att antingen bevilja eller avslå en ansökan om besök. Det torde vara på sin plats att nämna att majoriteten av alla som sitter häktade idag sitter med olika former av restriktioner. Detta innebär att den häktade har en begränsad, eller inte någon möjlighet alls, till kontakt med omvärlden så länge utredning om brott pågår. Åklagare har i Sverige en tendens att allt för ofta yrka på att misstänkte skall sitta häktad med restriktioner, vilket svenska domare i regel beviljar. Anledningen till att så sker är för att åklagare misstänker att bevis eventuellt kan komma att förstöras eller att utredningen på något sätt förhindras. Slutligen, det föreligger en möjlighet att träffa personen i fråga, men denna möjlighet är mer begränsad om han sitter häktad.Hoppas Du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,  

Lägga ned en förundersökning

2014-12-24 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Min bror (11år) hamnade i ett lite pojkbråk, som alla gör runt den ålder. Min bror hade brottat ner den andra killen på marken inget stort bråk över huvud taget, inget blod, inga slag, inga blåmärken eller något utan båda hade gjort lika mycket fel.Men den andra killens pappa hade sprungit fram och tagit nästan struptag (hårt tag runt hakan/hals) så min bror hade fått röda märken som var kvar timmar efter. Vi har bild bevis på det och det var flera vittnen och vi gjorde en anmälan för misshandel.( låt mig tillägga att hans ålder är ca 35)Han har sedan på något sätt fått reda på att han blivit anmäld och hans granne som var ett av vittnena har ringt in och sagt att hon vittnat händelsen och sagt att hans avsikt var inte att skada min bror på något sätt utan tog bara tag i honom för att få honom att stanna där och att det inte var något allvarligt. Vilket polisen tyckte var tillräckligt styrkt att lägga ner fallet. Låt mig också tillägga att dem varit grannar ett bra tag och känner varandra bra.Men att vara så hårdhänt att få märken i timmar efter och nästan ta strypgrepp på en pojke som är 11 år för att få honom att "stanna" är ju bara sjukt och borde gå till domstol och dömas för misshandel enligt mig. Men min brors advokat sa att över om vi skulle överklaga skulle dem aldrig ta upp fallet igen och skulle bara vara slöseri med tid.Min bror är rädd för honom och rädd för att träffa på honom ute någonstans. Han har fått mardrömmar om händelsen och gör det mesta för att undvika/hålla sig borta från att gå runt de kvarter han bor på vilket är ganska nära oss.Polisen har till och med sagt att mannen har gjort fel i sitt ingripande men ändå väljer dem att lägga ner fallet för det är styrkt av vittne? Vilket jag inte tycker eftersom det inte håller ihop med vad han gjorde och vilken skada det skedde.Så mina frågor är egentligen : 1. Vad kan vi göra för att få upp fallet igen? 2. Är det lagligt att ljuga eller ge en mildare historia om vad som hänt, som vittne? För hans avsikt var visst att skrämma och skada min bror.
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med dina frågor!Inledningsvis vill jag bara säga att enligt min mening är detta självfallet att betrakta som ett fall av misshandel. Sedan om det är att betrakta som en misshandel av normalgraden eller om det är ett ringa fall, är svårt för mig att säga. Misshandel regleras i 3 kap. 5 § brottsbalken, se https://lagen.nu/1962:700. För att kunna fällas för detta brott krävs att man "tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd". I din brors fall är det ju sjävklart att han har åsamkats i vart fall smärta, vilket bildbevisen styrker. Oberoende av om det var hans "avsikt" att att skada din bror eller inte, så har han ingen som helst anledning att lägga händerna på din bror! Misshandel är ett uppsåtligt brott för vilket det krävs uppsåt i förhållande till rekvisiten i misshandelbestämmelsen. Mannen borde i vart fall ha insett att han skulle kunna komma att skada din bror alt. orsaka någon form av smärta då han ströp honom. Genom att ändå genomföra handlingen så har han förhållit sig likgiltig i förhållande till effekten skada/smärta. Att polisen inte gick vidare med detta ärende gör mig förundrad och samtidigt lite bekymrad. Om man inte kan styrka ett uppsåt hos mannen torde i vart fall vållande till kroppsskada aktualiseras, se 3 kap. 8 § brottsbalken https://lagen.nu/1962:700.I 23 kap. 4a § rättegångsbalken finns en bestämmelse som ger polismyndigheten/åklagare rätten att lägga ned en förundersökning:1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader, eller2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.Vad kan ni göra för att få upp fallet igen?Advokaten har delvis rätt i det han säger. Polismyndigheterna i landet är inte så benägna att återuppta förundersökningar som lagts ner! Om förundersökningen lagts ner i brist på bevis, kan förundersökningen upptas om nya omständigheter dyker upp i fallet. I det läget får åklagaren ta ställning till frågan och avgöra om det skall gå vidare till åtal eller inte. Min uppfattning är att, även om jag lider med dig och din bror, så kommer det nog bli svårt att ta upp denna förundersökning på nytt! Avseende vittnet skall sägas att han/hon inte talar under ed och således kan denne ej straffas för att ljuga eller förtiga sanningen. Dock kan andra eventuellt brottet falsk tillvitelse aktualiseras. Tror dock inte att det är aktuellt för vittnet i fråga!Hoppas Du fått svar på dina frågor!Med vänlig hälsning, 

Förundersökning och obefogad angivelse gällande misshandel

2014-12-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har blivit anmäld för en misshandel på en nattklubb där brottsoffret blivit slagen med ett knytnävsslag i ansiktet. Jag befann mig vid tillfället på samma nattklubb men har absolut inget med händelsen att göra, vilket jag har åtskilliga vänner som kan vittna om då jag umgicks med dessa hela kvällen. Brottsoffret pekade dock ut mig vid tillfället och påstås även ha vittnen till händelsen. 1. Vad kan jag göra för att fallet ska läggas ned så snabbt som möjligt?2. Kan jag göra en anmälan för obefogad angivelse då jag så tydligt är oskyldig i detta fall? 3. Kan jag söka ersättning för lidande orsakat av frihetsberövandet?Tack på förhand.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!FörundersökningenDet är ju i och för sig inte mycket man kan göra för att få en förundersökning att gå snabbt, men du kan naturligtvis bland annat se till att du berättar i förhör om alla som kan vittna till din fördel. Det kommer aldrig att gå vidare till åtal om det inte finns mycket starka bevis, och i princip skall allt du säger som kan vara av betydelse undersökas.Obefogad angivelse?Självklart kan du göra en anmälan för obefogad angivelse, men det måste naturligtvis vara ganska tydligt för den som anmälde dig att du var oskyldig. Om personen var säker på att du inte var skyldig och helt enkelt inte kan ha tagit fel men ändå anmälde dig i syfte att få dig fälld, aktualiseras ju till och med falsk angivelse (som har högre straffskala). Om det inte var "med flit", men personen ändå hade "skälig anledning" att anta att du var oskyldig, blir obefogad angivelse aktuellt. Båda finns i samma bestämmelse,15 kap. 6 § brottsbalken https://lagen.nu/1962:700.Det kan vara väldigt svårt att bevisa falsk angivelse i ett fall som detta, men så länge det inte fanns någon anledning att den som anmälde tog fel på person och verkligen trodde att det var du som genomförde misshandeln kan man nog säga att han eller hon hade skälig anledning att anta att du var oskyldig. Därför kan mycket väl obefogad angivelse vara begången.Ersättning?Frihetsberövanden ersätts enligt Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, https://lagen.nu/1998:714. Enligt denna har bland annat häktad rätt till ersättning så länge det inte slutar med fällande dom. Om du av någon anledning häktats, kommer alltså detta att bli aktuellt. Även den som har varit anhållen i minst 24 timmar i sträck har rätt till ersättning. Se nämnda lags 2 § för båda dessa bestämmelser.Om något av detta är aktuellt, kan du alltså begära skadestånd när förundersökningen läggs ned, åtalet avvisas eller det på annat sätt avslutas.Lycka till! Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Urinprov på anstalt

2014-12-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vet ej om man kan fråga er om de här. Jag undrar vad som händer om en person som sitter i fängelse kissar positivt inne på anstalten? Han har fått 2år för våldtäkt mot barn men sitter ju endast 2/3delar och är dömd för ringa narkotikabrott, grov kvinnofridskränkning och misshandel tidigare. Mvh
Sofia Jonsson |Hej,Det kan hända att han får förlängt fängelsestraff alternativt indragen permission.Vänliga hälsningar,

Målsägandes roll vid en huvudförhandling

2014-12-24 i Domstol
FRÅGA |Hej! Är målsägande i ett mål som gått till rätten, men det är inte jag som anmält den åtalade och dessutom anser jag att inte att ett brott har begåtts, så jag nekar i rättegången. Men alla vittnen anser att det brott har begåtts. Vad kan hända nu med allt...?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Nu vet jag inte exakt vad som har hänt i ditt fall, men jag tolkar det som att ett brott har skett som faller under allmänt åtal. Detta innebär att oberoende av om målsägande " inte tycker" att ett brott har skett eller om denne inte anmält det till polismyndigheten, så har en åklagare ändå en skyldighet att väcka åtal om det finns tillräckligt med bevis för en fällande dom i domstol. Det som nu kommer att hända är att en huvudförhandling kommer att hållas. Syftet med en huvudförhandling i domstol är att pröva huruvida ett brott har skett och om det kan ställas utom rimligt tvivel att den tilltalade är skyldig till brott. Vid denna huvudförhandling kommer säkerligen åklagaren att be dig berätta vad som har hänt och även svara på frågor. Möjligheten finns även för den tilltalades offentliga ombud att ställa frågor till dig! Du som målsägande kommer att av domaren uppmanas att tala sanning, även om Du inte talar under ed. Att tala under ed innebär att om som han/hon då medvetet ljuger eller förtiger sanningen, kan han/hon riskera att dömas för mened. Detta är dock inte aktuellt i ditt fall! Jag har ovan kortfattat redogjort för det mest centrala Du som målsägande bör känna till. Jag skulle kunna redogöra för mycket mer då din fråga egentligen är väldigt omfattande, men det är nog bättre att Du återkommer till mig om det är något mer specifikt Du undrar över. Jag nås bäst via email: Anes.sabic@lawline.com.Med vänlig hälsning, 

Huvudförhandling i hovrätten

2014-12-22 i Domstol
FRÅGA |Hej. Tingsrätten frikände mig från åtal för Våldsamt motstånd. Åklagaren valde att överklaga och har fått prövningstillstånd beviljat. I samband med detta bad Hovrätten mig att komma med ett yttrande. I mitt yttrande motsätter jag mig klagandens ändringsyrkande samt de skäl som anges för detta. Vad händer härnäst? Är det rättegång som gäller, eller finns det möjlighet att HovR tar beslut utifrån mitt yttrande att gå på Tingsrättens linje och därmed slipper jag rättegång?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!51 kap. 13 § rättegångsbalken reglerar hovrättens möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling, se https://lagen.nu/1942:740#A5. Detta innebär alltså att ett mål kan avgöras direkt på handlingarna! Ett uppenbart ogrundat överklagande medför alltid att målet får avgöras på handlingarna. I 51 kap. 13 § st. 2 anges i fem skilda punkter bestämmelser som medger undantag från principen om hållande av huvudförhandling. Gemensamt för de fem punkterna är att saken ska kunna utredas tillfredsställande!"Kan saken utredas tillfredsställande får hovrätten avgöra målet utan huvudförhandling* om åklagaren har överklagat endast till den tilltalades förmån,* om endast den tilltalade överklagat och hans ändringsyrkande godtas av motparten,* om det inte finns anledning att döma den tilltalade till ansvar eller ådöma honom påföljd eller döma honom till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening,* om parterna har begärt att målet ska avgöras utan huvudförhandling eller* om ingen av parterna, sedan fråga väckts om avgörande utan huvudförhandling, haft någon invändning mot detta.I ditt fall skulle jag säga att det mest troliga är att det blir en huvudförhandling även i hovrätten. Huvudregeln är som sagt att så också skall ske då man överklagar tingsrättens domslut. Hoppas Du fått svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,