Vittnespliktens innebörd

2015-02-18 i Vittna
FRÅGA |Hej.Jag har blivit kallad som vittne men jag bor på Irland och måste ta ledigt i hela 5 dagar om jag ska kunna ta mig hem till Sverige och medverka. Jag har pratat med både Tingsrätten och Åklagaren ang detta, Tingsrätten hävdar att jag inte har något val och att jag ej kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst för 5 dagar. Samt att detta ej kan göras över telefon eller videosamtal, stämmer detta? Jag undrar också hur mycket jag kan få i ersättning då det kommer sluta på ca 8-10000kr i kostnad för mig ink förlorad arbetsinkomst? Vad händer om jag inte dyker upp? Jag betalar gladeligen vite om det är allt som kan hända!!
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!På domstolens hemsida anges följande om ersättning för att vittna. Den som kallas att vittna inför tingsrätten har rätt att få ersättning för sina kostnader för resa och förlorad arbetsinkomst. Ersättningen ska betalas av den part som har begärt förhöret, om han/hon inte har rättshjälp. Om part har rättshjälp utgår ersättning under vissa förhållanden för vittnen och ombudskostnader av allmänna medel. Läs mer här (http://www.domstol.se/tvist/rattegang-i-tingsratten/) Utgångspunkten är alltså att du ska få dina kostnader täckta och inte ådra dig stora kostnader för att kunna uppfylla din vittnesplikt.Vad gäller möjligheten att vittna över telefon/videosamtal anges i 36:19 rättegångsbalken (RB) att domstolen i vissa fall kan bestämma att vittnesförhöret ska ske via telefon/videosamtal. Den anledning som skulle bli aktuell för dig är p.2 som anger "om en inställelse vid huvudförhandlingen skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att förhöret hålls vid huvudförhandlingen". Det är alltså upp till domstolen att avgöra och väga kostnaderna mot vikten av att förhöret hålls vid huvudförhandlingen. Om du inte dyker upp kan rättegången få ställas in. Detta innebär dock inte att den inte blir av, utan du och alla andra berörda blir kallade vid ett nytt tillfälle. Du kan även bli skyldig att betala vite eller bli hämtad av polis om du inte kommer. Du kan till och med få betala kostnader för andra som kommit till domstolen. Vad som sker beror vanligtvis på hur viktigt ditt vittnesförhör är och hur nödvändigt det är för huvudförhandlingen.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma. Läs även mer på http://www.domstol.se/Till-dig-som-ar/Vittne/Vänligen,

Domförhet i tvistemål

2015-02-17 i Domstol
FRÅGA |Hej! Enligt huvudregeln om kärande yrkar ett belopp på 1 milj. då ska det vara tre domare, men vid min huvudförhandling kom bara en domare. Jag undrar varför?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om antalet domare (den s k domförheten) varierar dels beroende på om det rör sig om brottmål eller tvistemål, dels vilken sorts mål det rör sig om. När det gäller tvistmål är huvudregeln i tingsrätt att domstolen är domför med tre lagfarna domare (se 1 kap. 3a § rättegångsbalken, RB). Även om huvudregeln om tresits existerar kan undantag göras och domstolen kan ändå anses domför med endast en lagfaren domare. Detta kan ske t ex om rätten anser det tillräckligt med en domare och parterna samtycker till det eller om huvudförhandling hålls i förenklad form (vanligen direkt i samband med muntlig förberedelse). Samma sak kan ske om målet är av enkel beskaffenhet eller om det rör sig om ett s k småmål eller FT-mål (d.v.s. mål där värdet parterna tvistar om inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, ca 22 000 kr år 2015). Exempel på mål av enkel beskaffenhet där en domare kan avgöra målet även om parterna inte samtyckt är t ex mål om betalningsskyldighet där svaranden tycks bestrida mest p.g.a. betalningssvårigheter eller vardagliga mål inom köprätten. Tvistiga vårdnadsmål eller mål om stora belopp är ofta mer komplicerade och kräver i regel tredomarsammansättning.Om part förmodar att endast en lagfaren domare dömt i mål där tresits egentligen skulle ha förekommit kan domstolen ha begått ett domförhetsfel. Om detta fel kan anses ha inverkat på det enskilda målets utgång (d.v.s. att det framstår som mera sannolikt att målets utgång blivit en annan om domarna varit tre) kan domstolens dom komma att undanröjas och ärendet återförvisas till tingsrätten (se 50 kap. 28 § RB). Sådan klagan kan framföras även om överklagandetiden har gått ut och ska lämnas in skriftligen till hovrätten.Hoppas du fått svar på dina funderingar. Tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Besöka häktad person

2015-02-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag är målsägande mot min sambo som sitter för grov kvinnofridskränknig..vill tillägga att han är oskyldig. Sista rättegången är den 10 mars och jag skulle så gärna vilja träffa honom innan dess. Men det verkar inte som det går..Varför?
Elisabet Leth |Hej!Tack för din fråga och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Av din fråga tolkar jag det som att din sambo sitter häktad för det brott som han är misstänkt för. Det är också det jag utgår ifrån när jag besvarar din fråga. Av häkteslagen som du hittar (https://lagen.nu/2010:611) så framgår det av 3 kap 1 § (se https://lagen.nu/2010:611#K3P1S1) att det som grundregel är så att en intagen får ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Besök får dock vägras om besöket kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll. Med kontroll avses exempelvis att personal övervakar besöket, eller att besöket utförs i ett rum som omöjliggör att föremål kan överlämnas mellan den häktade och den besökande eller att besökaren accepterar kroppsvisitation. När han häktades kan det vara så att han häktades med restriktioner. Att häktas med restriktioner innebär att rätten vid häktningsbeslutet med stöd av 24 kap 5 a § Rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K24P5aS1) har beslutat att hans kontakter med omvärlden ska inskränkas för att det finns risk att han skulle undanröja bevis eller på annat sätt försvåra sakens utredning. Har han häktats med restriktioner så framkommer det också av 6 kap 1 § häkteslagen (se https://lagen.nu/2010:611#K6P1S1) att han får åläggas inskränkningar i sin kontakt med omvärlden om risk finns att han undanröjer bevis eller försvårar sakens utredning. Ett beslut om restriktioner får exempelvis inskränka hans rätt att ta emot besök, vilket följer av 6 kap 2 § 5 p i häkteslagen (se https://lagen.nu/2010:611#K6P2S1). Det innebär alltså att om han har häktats med restriktioner så kan hans rätt att ta emot besök inskränkas. Om han har häktats med restriktioner och vilka restriktionerna är ska i så fall framgå av häktningsbeslutet. Att notera är att av häkteslagen framgår den häktades rättigheter att exempelvis ta emot besök, och dessa kan som tidigare nämnts begränsas genom restriktioner. Du som närstående har således ingen laglig rätt att kräva att få besöka honom. Jag hoppas att jag med detta besvarat din fråga. Om du har fler frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Med vänliga hälsningar

Upptagande av mål i tingsrätt

2015-02-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min vännina är kallad muntlig föreredelse i ett enkelt tvistemål i Falu Tingsrätt: ärendenummer 414114.Hennes ex kräver henne på ca 5.500 kr, dels för en tågbiljett och dels för saker han köpt och gett henne.Det finnas inga dokument som styrker hans krav. De "bevis" han givit Tingsrätten, består av en kopia på en mc-tågbiljett som han betalade 11 dagar efter att hon bröt med honom (resan skulle skett 36 dagar efter att deras relation avslutades). På tågbiljetten nämns förutom hans uppgifter, hennes namn samt fel reg.nummer.Som bevis för att hon är skyldig honom pengar för div saker, finns en månadsfaktura från IKEA, ställd på honom (inga specifierade inköp).Förutom detta, har han bifogat ett mejl från honom till min vännina. Dock inte hennes svar där hon anser att de kan kvitta hans påstådda skulder (tågbiljetten vägrar hon kännas vid då hon dessutom bad honom ta avbeställningsskydd och att han kunde av/ombokat den utan kostad) mot det faktum att han tog med sig hennes iPhone 4s och hennes lägenhetsnyckel vilken han sedan vägrade skicka tillbaka, varpå hon fick be Riksbyggen byta låscylindrar till en kostnad som överstiger det belopp han kräver henne på.Dessförinnan har Kronofogden hanterat ärendet (hon bestrider kraven).Hur är det ens möjligt att en Tingsrätt befattar sig med ett ärende som detta, med tanke på de "bevis" han tillfört? Läser man lagtexten, framstår det hela som obegripligt.Anser ni att detta ärende är korrekt hanterat?Vänligen, Lotte Vognsen
Christopher Escalante |Hej! Jag tolkar din fråga som att den i huvudsak rör varför en tingsrätt tar upp vissa mål. Tingsrätten är första instans i tvistemål och har således till uppgift att pröva de ärenden som anhängiggörs vid den. Att få sin sak prövad är en viktig och grundläggande samhällelig princip och innebär att det endast i undantagsfall inte ska beviljas prövning. Avvisning av talan kan ske exempelvis när rättegångshinder inte föreligger eller den som för talan inte har klagorätt. I vissa undantagsfall så kan en talan vara så absurd att den avvisas exempelvis om talan rör stämningsansökan mot Gud eller annan liknande företeelse, detta brukar dock kunna hänföras till reglerna om rättegångshinder. Domstolens uppgift är att pröva mål och den bevisning som framläggs i målet, det är således en del av prövningen att granska de bevis som vardera part framlägger. Att denna bevisning för utomstående part, dig i detta fall, framstår som absurd är således något som domstolen själv prövar och utgör inte grund för att avvisa målet innan det prövats. Det gäller således att skilja rätten till rättslig prövning från hur en eventuell utgång av en rättstvist kan förväntas bli, även ''hopplösa'' fall äger således rätt till prövning. Vänligen,

Företräde i domstol för vissa mål

2015-02-17 i Domstol
FRÅGA |Hej!Kan ett ärende processrättsligt få företräde eller handläggas därför att det rör sig om en privatbostad?Mvh: Gisela Lehner
Joel Wickman |Hej,Nej mål om privatbostad får inte företräde i domstolen och handläggs inte snabbare än andra mål. Endast vissa mål och beslut handläggs med företräde i tingsrätt, ex ungdomsmål eller yrkanden om interimistiska beslut.Mvh

Uteblir rättegångskostnad om motpart inte vill kräva ersättning pga min arbetslöshet?

2015-02-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag har förlorat ett tvistemål och är därmed skyldig att betala motpartens rättegångskostnader. Det har gått flera månader nu, men jag har fortfarande inte fått någon faktura. Min advokat sa att eftersom jag är arbetslös ville inte motparten kräva ersättningen. Jag undrar om min skyldighet kan utebli efter ett tag om motparten väljer att inte kräva ersättning? Men om motparten kräver pengar någon dag då, kommer jag få betala ränta för all tid då hen väntade?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Jag förutsätter att att din motpart yrkat ersättning för sina rättegångskostnader och det är först i ett senare skede som din motpart sagt att denne inte ville kräva ersättningen. Antingen har din motpart valt att låta dig vänta med att betala tills du har en inkomst, eller har han beslutat att inte kräva ersättning överhuvudtaget. Om din motpart låter dig vänta med att betala står du fortfarande i skuld och förväntas att betala i ett senare skede. För att du skall kunna ha koll på din ekonomi är det bra att veta om motparten kommer kräva dig på dessa pengar eller inte. Preskriptionstiden på denna typ av fordringar är 10 år (preskriptionslagen 2 §), det kommer alltså att ta 10 år, från den dag du förlorade målet tills skulderna skrivs av. Ersättningen skall dessutom innefatta ränta från den dagen målet avgörs till den dag då betalning sker enligt 18:8 2st rättegångsbalken. Av ovanstående skäl bör du klargöra situationen med din motpart och ta reda på om han endast låter dig vänta med att betala eller ej längre kräver ersättning överhuvudtaget. Det tar som sagt 10 år innan skulden preskriberas och om ni ej klargör vad som gäller kommer du stå i skuld till motparten i 10 år vilket föranleder stora räntekostnader om han senare skulle kräva betalning. Du bör kontakta din motpart och ni bör klargöra om, och iså fall när betalning skall ske. Hoppas du är nöjd med ditt svar. Om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Rättegångskostnader i tvistemål

2015-02-15 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej.Jag undrar hur det kommer gå till på en rättegång ang kostnaderna. Jag är stämd som part av ett bolag som jag redan nu vet att dom inte har några pengar. Om jag förlorar så skall jag stå för deras och mina rättegångskostnader. Men vad händer om jag vinner målet? Kommer jag då få söka mina kostnadsersättningar via kronofogden eller betalas mina kostnader av tingsrätten och sedan kräver dom förlorande part på kostnaderna? Detta är ju viktigt att veta innan man "drar" på sig kostnader.
Philip Ideström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna för rättegångskostnader i tvistemål vid tingsrätten hittar du i Rättegångsbalkens (1942:740) 18e kapitel (se denna länk https://lagen.nu/1942:740). Som du säger är huvudregeln att den förlorande parten står för vinnarens rättegångskostnader, 18:1. Glöm ej att yrka för att få ersättning för dina rättegångskostnader innan huvudförhandlingen avslutas, 18:14. Vad som räknas som rättegångskostnader är komplicerat, men den grundläggande definitionen finns i 18:8. Förenklat kan vi säga att kostnader som varit nödvändiga för rättegångens föreberedande samt arvode till ditt ombud räknas som rättegångskostnader. Lagtexten uttrycker det som "kostnader som varit skäligen påkallade för tillvaratagandet av partens rätt". Om du vinner målet och har yrkat på ersättning för rättegångskostnader kommer din motpart ha en skuld till dig motsvarande det domstolen bestämt samt ränta enligt Räntelagen 6§ (se https://lagen.nu/1975:635) från dagen då domen sker fram till betalning, Rättegångsbalken 18:8 2 st. Betalas inte skulden kan du vända dig till kronofogden och ansöka om verkställighet, https://www.kronofogden.se/Ansokaomverkstallighet.html.Innan du "drar på dig" för mycket kostnader för ombud, bevisning och annat så råder jag dig att överväga förlikning. Den ekonomiska skadan kan bli mindre om ni kan komma till en kompromiss. Om parterna förlikas så står var och en för sina kostnader om inte annat avtalats, 18:5 3 st. Om ni inte lyckas förlika er så bör du vara vaksam om kostnader som uppkommer. Kom ihåg att kostnaderna måste vara "skäligen påkallade". Hoppas mitt svar är till hjälp.

Ombud/rättegångskostnader

2015-02-03 i Domstol
FRÅGA |Hej!Vi har obetalda fordringar på en kund som vi skickat vidare till KFM nu kommer det gå vidare som ett T mål i tingsrätten ca 85.000 sek. Kan vi representera oss själva eller måste vi ha ett juridiskt ombud? Vi är insatta och pålästa men vi har inte tidigare haft ett mål som överskrider 21.000 sek vad jag kan utläsa så kan vi bli ersättnings skyldiga för motpartens rättegångskostnader vid en ev förlust. Vad behöver vi tänka på extra?
Mattias Vilhelmsson |Hej!Ja, ni kan företräda er själva, se 11:1 RB. I 11:2 RB stadgas att även bolag "som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter" kan vara part i rättegång. Möjligheten finns att parts talan förs via ombud, se 12:1 RB. Detta är inget obligatorium utan endast en frivillig möjlighet. Fördelen att ha ett ombud som är juridiskt skolat är självklart att denne i regel är väl insatt i hur en rättegång fungerar rent procentuellt och dessutom vanligtvis kan de materiella reglerna som är relevanta i det ifrågavarande målet. Nackdelen är att det kostar, för ni istället talan själva är det endast er tid som tas i anspråk. Du har också rätt angående rättegångskostnaderna - huvudregeln, i enlighet med 18:1 RB, är att den tappande parten ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader. Vad som är viktigt att tänka på är att ni håller er uppdaterade på tidsfrister för inlagor, läser motpartens inlagor noggrant och försöker bena ut vad de egentligen grundar sin talan på för att komma med så effektiva invändningar som möjligt och endast tar upp sådana saker som ni "måste". Ett tvistemål är dispositivt - med det menas enkelt uttryckt att det är parterna som disponerar över målet. Domstolen grundar sin dom endast på vad som kommer fram under processen.