Gallring ut belastningsregistret vid samhällstjänst

2014-06-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har blivit dömd för grovt rattfylleri å fick 50 timmar samhällstjänst å femhundra kr till brottsofferfonden. jag undrar hur länge jag kommer finnas med i brottsregistret och från vilken dag räknas denna tid från?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga!Hur länge man finns med i belastningsregistret innan brottet gallras bort och uppgifterna förstörs beror på vilket brott man begått. Det finns regler om denna gallring i lagen om belastningsregister (se HÄR).Vad gäller samhällstjänst är det i svensk rätt ingen självständig brottspåföljd. Samhällstjänst kombineras alltid med antingen skyddstillsyn eller villkorlig dom. Skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras tio år efter domen eller beslutet. Ifall brottet dock begicks av en som var under 18 år gallras det fem år efter domen eller beslutet.Med vänliga hälsningar,

Stängda dörrar vid huvudförhandling

2014-06-09 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar om en åtalad person kan begära att vittnen och åhörare lämnar rättssalen då belastnings belastningsregister läses upp i slutet av rättegången? (Om tex dessa uppgifter kan leda till negativa konsekvenser för den åtalade).
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!I Regeringsformens 2 kap. 11 § stadgas att huvudförhandlingar skall vara offentliga, se https://lagen.nu/1974:152. Från denna regel finns dock undantag som innebär att rätten kan besluta om stängda dörrar. Följden av detta blir att allmänheten inte får närvara vid huvudförhandlingen.I 5 kap. 1 § rättegångsbalken regleras att domstolen får besluta om stängda dörrar först då det kan antas att det under huvudförhandlingen kan komma att läggas fram sekretessbelagda uppgifter, se https://lagen.nu/1942:740. Här är det alltså offentlighet- och sekretesslagens regler som styr, se https://lagen.nu/2009:400. Viktigt att komma ihåg är att det som huvudregel inte räcker att det gäller sekretess för uppgifter som läggs fram vid en domstolsförhandling för att denna skall hållas inom stängda dörrar. Det ska nämligen vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. Härigenom markeras att det ska finnas ett särskilt starkt behov av sekretesskydd. Avseende uppgifter ur ett belastningsregister gäller sekretess utan ett skaderekvisit, se 35 kap. 3 § offentlighet- och sekretesslagen. Detta innebär att sekretessbestämmelsen är absolut, och det torde inte vara ovanligt att rätten beslutar om stängda dörrar då belastningsregistret läses upp.Normalt sätt krävs inte att part ska begära stängda dörrar, utan rätten tar själv ställning till frågan om huvudförhandlingen skall vara offentlig eller inte. Viktigt att komma ihåg är att detta enbart gäller en begränsad del av förhandlingen, dvs då sekretessbelagda uppgifter läses upp. När detta är klart så råder återigen offentlighet vid huvudförhandlingen.Med vänlig hälsning,

Smutskastning via sociala medier

2014-05-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min syster håller på att skilja sig från sin man och nu håller han på att smutskasta både henne och mina föräldrar. De har två barn ihop. Han har bl.a. anmält henne hos socialen för att vara psykiskt sjuk och oförmögen att ta hand om barnen, att hon tar lugnande tabletter vilka min mamma har snott från sitt jobb. Sedan skriver han på Facebook hur mina föräldrar har tvingat henne att skiljas från honom, att de har misshandlat henne psykiskt, att mina föräldrar är i en djup ekonomisk kris och vill använda min systers pengar för att bättra på situationen. Vi kommer från en liten by, från ett sydeuropeiskt land där alla känner alla, och där ens anseende är väldigt viktigt. Han vet detta, och genom att uttala sig på olika grupper så försöker han förstöra mina föräldrars anseende och orsaka missaktning. Vad kan vi göra? Vi försöker att inte nappa på hans provokationer, men vi är helt förtvivlade och vet inte vad vi ska göra.
Anes Sabic |Hej,Jag tolkar uppgifterna i din fråga på det sättet att personen i fråga givit utlopp för sin besvikelse/ilska över skilsmässan och hela den uppkomna situationen. Beroende på vad han skriver, så kan det bli aktuellt att betrakta det som förtal, se 5 kap. brottsbalken https://lagen.nu/1962:700. Enligt 5 kap. 3§ brottsbalken, så kan den som kränker/nedvärderar någon dömas till böter. En bedömning får göras av rätten och därför kan jag inte med säkerhet säga hur utfallet kan komma att bli. Den som drabbas av förtal har själv att som målsägande föra sin talan (förutsatt att den utsatte är över 18 år), se 5 kap. 5 § brottsbalken. Den målsägande måste alltså själv driva ärendet genom att anmäla och själv samla in bevisning. Ta gärna kontakt med en verksam jurist som kan hjälpa dig att föra en sådan talanMed vänlig hälsning, 

Polisanmälan

2014-05-28 i Domstol
FRÅGA |Hej! Hur gör jag för att anmäla någon för förtal och förolämning? Jag har under många års tid blivit trakasserad av min far, som är en mycket sjuk och obehaglig person. Han har skickat mail till Mig, gemensamma vänner samt skrivit på FB och det är så sjuka, påhittade saker att jag knappt orkar nämna det. Kan jag göra en polisanmälan eller hur går detta till? Och i så fall; hur? Jag har ju en del mail att bifoga t.ex och vart skickar jag dessa? Jag orkar inte ha det så här mer, han måste spärras in och sluta trakassera mig, min mor och andra i sin omgivning!MVH Susanne
Delpak Sandy |Hej och tack för din fråga!Jag förstår att du är orolig över detta och jag ska förklara för dig hur du gör en polisanmälan. Du går till polishuset där du får träffa en polis i tjänst och på bästa sätt beskriva för henne eller honom hur din far behandlar dig. Det är även här du ska ta med mejlen och annat som du har sparat för att visa polisen som eventuellt senare kan användas som bevisning i rättegången. Det du säger under samtalet dokumenteras och skickas vidare till en åklagare som bestämmer ifall det finns tillräckligt med underlag för att åtala din far. Enligt 30 kap. 3 § rättegångsbalken (se här) så är inte domstolen bunden av den brottsrubricering som åklagaren angett. Det är alltså domstolen som kommer bestämma vilket brott din far eventuellt har begått.Med vänliga hälsningar

Ändra erkännande av ordningsbot

2014-06-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan man efter erkännade av ordningsbot ångra sig, och låta det gå till tingsrätt istället?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Med ordningsbot avses att den misstänkte genast eller inom viss tid underkastar sig en bötespåföljd. Detta sker istället för åtal vid allmän domstol. När du undertecknat boten så har du godkänt förfarandet. Att godkänna en ordningsbot är jämställt med att få en laga kraft vunnen dom. Detta betyder att du valt att inte överklaga och att beslutet ska verkställas. Vad ordningsboten ska innehålla framgår av rättegångsbalken (se HÄR).Ett godkänt föreläggande av ordningsbot kan i vissa fall upphävas genom besvär. Den misstänkte ska anföra besvär vid allmän domstol inom ett år. Tre möjligheter finns för att undanröja godkännandet: 1) Ifall ordningsboten inte kan anses vara en giltig viljeförklaring (t ex om den misstänkte förklarat att han inte vill godkänna boten men pga språksvårigheter eller något liknande inte förstått innebörden av att underteckna ordningsboten). 2) Ifall fel förekommit (t ex att fel högsta hastighet angivits på boten). Om ett fel har förekommit kan dock den tidigare ordningsboten upphävas och en ny ordningsbot framställas. 3) Ifall förfarandet inte överensstämmer med lag (t ex om polisen missuppfattade vilken hastighet fordonet faktiskt fick föras i och föraren därför inte begått något brott). Vad jag kan säga är att det generellt är ganska svårt att gå vinnande ur denna typ av process och frågan är om det är värt besväret.Med vänliga hälsningar,

Dröjesmålsränta

2014-06-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Om det i en stadfäst förlikningsdom står att person A ska betala 1000 kr till person B senast ett visst datum, och om detta inte sker, har då person B rätt att kräva dröjsmålsränta enligt räntelagen paragraf 6 på beloppet till dess betalning sker? (I domen finns inget reglerat kring följden av utebliven betalning eller dröjsmålsränta). Med vänlig hälsning, Martin
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!Förutsatt att parterna inte avtalat om någon annan räntesats än den som regleras i 6 § räntelagen eller att parterna inte avtalat bort räntan, så skall ränta utgå på den summan du nämner från den dag då betalning skulle ha skett. Räntelagen hittar du https://lagen.nu/1975:635.Med vänlig hälsning, 

Felaktigt godkänd ordningsbot

2014-05-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag fick i helgen en ordningsbot där det blivit fel, jag har tyvärr skrivit på boten och ser nu det grova felet, jag körde enligt polisen 71km/h på 40 väg, som det står på boten, men brottskoden för det skall vara 150f, jag fick 170f på boten och vägen hade precis gått över till 60! Mitt körkort tog dom. Kan jag överklaga detta då boten är väldigt fel?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! En ordningsbot som är godkänd vinner laga kraft och kan därmed inte överklagas. Detta innebär att du måste använda dig av domstol för att få boten upphävd. Bestämmelserna om hur man klagar på ett godkänt föreläggande om ordningsbot finns i 59 kapitlet 5-10 § § rättegångsbalken, se http://www.lagen.nu/1942:740#K59Om du undrar över något mer får du mer än gärna återkomma.Vänligen,

Fri bevisprövning

2014-05-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min fråga är om man får spela in samtal från telefonen som privatperson om man själv deltar i samtalet utan att den andre personen vet om det, och ifall det behövs användas i rätten ?
Delpak Sandy |Hej och tack för din fråga!I Sverige finns det en regel om fri bevisprövning i 35 kap. 1 § rättegångsbalken, se här. Den regeln innebär att rätten tar hänsyn till all bevisning som parterna lägger fram i målet. För att svara på din fråga så betyder det att du kan spela in ett samtal utan att den andra personen vet om det och använda det i rättegång som bevisning. Med vänliga hälsningar