Analys - Margot Wallström uppfyller rekvisiten för tagande av muta



I tisdags kom åklagarens beslut, Margot Wallström ska utredas för mutbrott. Diskussioner och spekulationer har flödat i media huruvida Margot Wallström har begått ett brott eller inte. Vad gäller egentligen juridiskt? Lawline har gjort en juridisk analys av omständigheterna och kommit fram till svaret – Margot Wallströms agerande uppfyller rekvisiten för tagande av muta.

Omständigheterna kring affären är relativt klarlagda i media. Sedan Margot Wallström åter flyttat till Stockholm i och med sin tjänst som utrikesminister har fackföreningen Kommunal hyrt ut en bostad till henne i en av deras fastigheter centralt belägen i Stockholm. Av kontraktet parterna emellan framgår att hyresförhållandet gäller så länge Margot Wallström har sin nuvarande anställning. Därefter kan hyresavtalet sägas upp av Kommunal. Ett förstahandskontrakt i innerstockholm har en genomsnittlig kötid på 13 år (se Bostadsförmedlingens statistik 2014). Efter att förhållandet mellan Kommunal och Wallström uppdagats har chefsåklagaren i riksenheten för Korruption inlett förundersökning för att bedöma om mutbrott är begånget.

Givande respektive tagande av muta
I Brottsbalken 10 kap 5 a § återfinns bestämmelsen angående tagande av muta:

”Den som är arbetstagare eller utövar uppdrag och tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget döms för tagande av muta till böter eller fängelse i högst två år. (… )”

I efterföljande paragraf 5 b § finns bestämmelsen angående givande av muta, en paragraf spegelvänd till ovanstående om tagande av muta.

”Den som lämnar, utlovar eller erbjuder, en otillbörlig förmån, i fall som avses i 5 a § döms för givande av muta till böter eller fängelse i högst två år.”

Det måste inledningsvis finnas ett samband mellan förmånen och anställningen för att mutbrott ska komma i fråga. I förhållandet mellan Wallström och Kommunal föreligger direkt anknytning mellan hyreskontraktet och Wallströms tjänst, då det i kontraktet anges att Wallströms rätt att hyra lägenheten beror på hennes anställning som utrikesminister. Det finns alltså ett tjänstesamband, och man kan anta att Wallström inte hade fått hyra lägenheten utan sin tjänst som utrikesminister.

Vidare krävs för att det ska vara fråga om tagande/givande av muta att det som utlämnats utgör en otillbörlig förmån. Att erhålla ett förstahandskontrakt i Stockholms innerstad utan någon tid i bostadskö är definitivt en förmån trots att ett hyreskontrakt i juridisk mening inte representerar ett ekonomiskt värde. För att avgöra om förmånen är otillbörlig krävs en bedömning av syftet med utgivandet av förmånen. I förarbetena till Brottsbalkens bestämmelser om mutor anges att ”varje transaktion som objektivt sett har förutsättningar att påverka utförandet av vissa uppgifter eller att uppfattas som belöning för hur uppgifter utförts” är en otillbörlig fördel (prop. 2011/12:79 s. 43). Det krävs alltså inte att kommunal faktiskt har fått Wallström att vidta tjänsteåtgärder till deras fördel utan endast att möjligheten finns.

Då Wallström tillhör Socialdemokraterna och Kommunal är en stor fackförening med stark Socialdemokratisk anknytning finns självfallet ett intresse av att regeringen för en gynnsam facklig politik. Att skapa en tacksamhetsskuld för politiska beslutsfattare är naturligtvis något som för Kommunals företrädare kan tänkas ge gynnsammare politiska beslut för förbundet. Trots att politiken som påverkar fackförbunden inte direkt ligger under Wallströms ansvarsområden är det nog att konstatera att Wallström genom sitt inflytande i regeringen har möjlighet att påverka dessa områden för att otillbörlighetsrekvisitet ska vara uppfyllt. Till Wallströms nackdel läggs även att hon inte har varit offentligt öppen med mottagandet av lägenhetskontraktet, utan medgett förhållandet först efter att avslöjandet gjorts i media. Den sammantagna bedömningen om man tolkar mutbestämmelserna mot bakgrund av förarbeten och praxis, ger slutsatsen att Wallströms och Kommunals handlande når upp till rekvisiten för tagande/givande av muta.

Korruption
En intresseorganisation som utger en lägenhet till en minister är, internationellt sett, ett klassiskt exempel på korruption. (se Dagens nyheter 18 januari 2016) Frågan är om den inledda förundersökningen mynnar ut i att Sverige delar den uppfattningen, och om det kommer att väckas något åtal. Svaret på den frågan avgörs sannolikt av hur åklagaren väljer att bedöma om Kommunal uppfyller kravet på mutgivarens vinning. Generellt kan sägas att Åklagarmyndigheten i allmänhet har dragit sig för att väcka åtal mot ministrar.

Vem dömer och vad blir straffet?
Om åklagaren väcker åtal mot Wallström kommer tingsrätten bedöma målet i ansvarsfrågan och för det fall mutbrott kan styrkas bestäms en påföljd. I straffskalan finns fängelse upp till två år, men med tanke på att gärningen inte är av allt för allvarlig natur stannar straffet med största sannolikhet på dagsböter.

Oavsett förundersökningens utgång talar emellertid mycket för att allmänhetens dom redan har fallit. Margot Wallström påstående om att vara ovetandes inför det faktum att ett förstahandskontrakt utan väntetid i en av Europas mest överhettade bostadsmarknader för vanligt folk, framstår som lika sannolikt som att hitta en isvak i Sahara. Detta räcker för ett betydligt mer kännbart straff än dagsböter, nämligen omedelbar avgång från ministerposten.


2016-01-20 14:44




Nya uppföljaren till Stieg Larssons nya ”Millenium” har släppts – men vem äger egentligen rättigheterna






Uppföljaren till Stieg Larssons "Millennium"-serie släpptes i förra veckan och förväntas inbringa ytterligare mångmiljonbelopp i försäljningsintäkter. Men hur kan det skrivas en ytterligare bok i serien av en helt annan
författare och vem äger egentligen rättigheterna till kassakon Millenium.


Det rättsliga efterspelet om upphovsrätten till böckerna i Millenniumtrilogin har pågått länge och involverar en mängd rättsområden som finns ständigt i bakgrunden till det vardagliga livet, men som man kanske inte alltid tänker på. Tvisten om rättigheterna och pengarna efter Stieg Larssons död har sin grund i att reglerna kring äktenskap och samboförhållanden skiljer sig från varandra, samt att det har saknats regleringar för vad som skulle ske med Stieg Larssons och hans livskamrat Eva Gabrielssons egendom vid den enes död. I det här blogginlägget ska vi kasta ljus på de regler som har styrt hur arvet efter Stieg Larsson förvaltas, och förklara varför det har kunnat skrivas en fjärde bok i Millenniumtrilogin.

Bakgrund
Stieg Larsson hade efter en tids skrivande under 2004 blivit färdig med manusen till de första tre böckerna i det som kallas för Millenniumtrilogin, och han ingick i ett avtal med Norstedts förlag som gav förlaget rätt att ge ut böckerna. Planen var då att bokserien så småningom skulle utgöras av totalt sex stycken böcker om Lisbeth Salander och Mikael Blomqvist.

Dessvärre avlider Stieg Larsson hastigt och oväntat i en hjärtinfarkt i november 2004, vilket sker innan böckerna har hunnit publiceras. Utöver det sorgliga i att Stieg inte själv hinner uppleva vilken succé som hans böcker kom att utgöra både i Sverige och i världen över, så hann han inte heller genomföra sina planer på att inordna sin och Evas skapande verksamheter i ett gemensamt bolag.

Vid sidan av att Stiegs verk har levt vidare i form av en storslagen internationell boksuccé, filmatiseringar, och en fördjupad syn de samhälleliga problem som Stieg vigde sitt liv åt att bekämpa, så har även en parallell historia utspelat sig angående själva rätten att förfoga över böckerna och de pengar som de inbringat. I enlighet med de svenska reglerna om arv så har Stiegs verk kommit att förvaltas av hans far och hans bror istället för sambon Eva, vilket har väckt frågetecken hos många rörande vem av dessa som egentligen skulle ha haft den bättre rätten till att förvalta arvet efter Stieg.

De juridiska aspekterna kan delas upp i tre områden: arvsrätt, samborätt, och upphovsrätt.

Arv
När en person avlider och dennes egendom ska fördelas till de närmsta anhöriga så sker detta genom arv, och reglerna för detta finner man i Ärvdabalken (SFS 1958:637). I det andra kapitlet redogörs för vilka släktingar som ärver av den avlidne, och i vilken ordning de gör det i. Här framgår att sambor inte med automatik ärver från varandra.

Det finns dock en flexibilitet i systemet, i det att man kan välja att i stora delar frångå det regelsystem för arv som Ärvdabalken uppställer för att istället fördela ens egendom som man själv vill ha det. Detta gör man genom att upprätta ett testamente. Alltså blir en första förutsättning för att Eva Gabrielsson skulle kunna ärva rättigheterna till millenniumböckerna att dessa var testamenterade till henne.

För att upprätta testamenten ska i normalfallet vissa formkrav vara uppfyllda: testamentet ska vara skriftligt och det ska vara bevittnat av två andra personer. Detta är till för att säkerställa att det verkligen är den avlidnes vilja som kommer till uttryck i testamentet, och för att försvåra förfalskning av sådana dokument. Något dokument som uppfyller dessa krav har Stieg inte lämnat efter sig, även om det ibland talas om hans “testamenten” (ett brev skrivet 1977 där han vill att hans tillgångar ska tillfalla Kommunistiska arbetareförbundets Umeåavdelning, och ett annat brev där han uttrycker sina varma känslor för sin närmsta familj). Dessa dokument uppfyller alltså inte kraven på att utgöra testamenten i juridisk mening, och kan därför inte tillmätas något värde i hur Stiegs kvarlåtenskap ska fördelas.

Samboförhållanden och äktenskap
Ifall den som avlider har varit gift eller samboende med någon så måste man även vid frånfället ordna med att göra en bodelning innan man tar vid med att fördela den avlidnes egendom via arv. En bodelning (sambodelning för samboförhållanden) gör man när ett äktenskap respektive samboförhållande upphör.

När man gifter sig så får man inte automatiskt en äganderätt till allt vad ens make/maka äger, man fortsätter alltså att ensam äga allt det som man tar med sig in i äktenskapet. Dock så fungerar det så att om ett äktenskap upphör så ska parterna gå därifrån med lika mycket egendom som varandra - tanken bakom detta är att om en av makarna har varit hemma och skött om hushållet medan den andre har förvärvsarbetat, så ska den hemmavarande maken inte lida någon ekonomisk förlust på grund av detta ifall äktenskapet upphör. Det är alltså all egendom som kan ingå i en bodelning när ett äktenskap upphör, förutsatt att egendomen inte är undantagen från detta (vilket den är om den utgör enskild egendom). All icke undantagen egendom kallas för giftorättsgods.

I ett samboförhållande fungerar det lite annorlunda, för där drar man inte in all egendom i sambodelningen. Istället bekymrar man sig bara om samboegendom, vilket är bostad och bohag som är inköpt för gemensamt bruk. Att flytta in i någon annans lägenhet gör den alltså inte till samboegendom, man måste istället ha köpt den för gemensamt bruk. Även från samboegendom kan undantag göras genom att kalla det för enskild egendom. När ett samboförhållande upphör är det alltså möbler och bostad som man delar på, allt annat behåller man som sitt egna. Dock kan lagen om samägande (SFS 1904:48) gälla för sambor. Den gäller för alla parter som gemensamt införskaffar något, och stadgar att parterna då äger saken gemensamt. Om sambor har köpt t.ex. en fin bil tillsammans så utgör denna inte samboegendom, men man får ändå “dela på den” om samboförhållandet upphör, ifall man inte vill fortsätta att äga bilen tillsammans.

Nu när vi kan lite mer om vilka saker som en partner kan göra anspråk på att få när ett förhållande upphör så ser vi att Eva Gabrielsson i egenskap av sambo dessvärre inte kunde göra anspråk på att få en del av de upphovsrättigheter som Stieg hade skapat, eftersom att dessa inte utgjorde samboegendom.

Immaterialrätt och medförfattarskap
När en person skapar ett konstnärligt verk, t.ex. en bok, så får denne upphovsrätt till verket. Detta framgår av Upphovsrättslagen (SFS 1960:729) § 1. En upphovsrätt består egentligen av två rättigheter, en ekonomisk rätt och en idéell rätt. Den idéella rätten handlar om att upphovspersonen alltid ska namnges på ett sjysst sätt när verket används, och att det inte får ändras eller parodieras på ett sätt som är kränkande för upphovspersonen.

Den ekonomiska rättigheten handlar om rätten att använda verket, till exempel att framställa fler kopior av det och att sälja dessa. Den ekonomiska rätten är en s.k. förmögenhetsrätt, vilket är ett samlingsbegrepp för rättigheter som man kan köpa, sälja och hyra ut eller hitta på allt möjligt med. Man kan t.ex. sälja den ekonomiska rätten i sin helhet, eller man kan ge någon annan tillstånd att använda den parallellt med en själv.

När en författare och ett bokförlag ingår i ett avtal om att en bok ska publiceras kallas detta ofta för ett författaravtal. Enligt Svenska Författarförbundets mönsteravtal så ger författaren bokförlaget en ensamrätt att ge ut boken på svenska, vilket innebär att inte ens författaren själv därefter får kopiera upp och sälja sin bok, eftersom att detta vore ett intrång i förlagets förvärvade ensamrätt.

Dock så är det bara rätten att ge ut boken på svenska som avses, så författaren kan fortfarande välja att ge ut boken själv fast på ett annat språk (eller mer vanligt om det går bra för boken, att sälja denna rättighet till ett utländskt förlag). En annan rättighet som kvarstår hos författaren är rättigheterna till bl.a. karaktärerna som ingår i boken, och därmed möjligheten att fortsätta historien om författaren så vill.

Liksom med lagen om samägande som ger att om flera tillsammans köper något, så äger de också saken gemensamt, ger upphovsrättslagen (§ 6) att om flera personer gemensamt skapar ett verk så får de även gemensam upphovsrätt till det. Detta kan dock av förståeliga skäl vara mycket svårt att bevisa i efterhand, och det har överlag varit lite oklart hur mycket Eva har bidragit till skrivprocessen. Det vi vet med säkerhet är att Eva inte med sådan bestämdhet har hävdat att hon är medförfattare att saken har tagits till domstol för att avgöras.

Slutsats
När Stieg gick bort hade han redan hunnit ge Norstedts förlag rätten att ge ut boken, men det kan antas att han själv hade kvar rättigheterna till att fortsätta Millenniumserien. När han avled tillföll denna rättighet inte Eva vid sambodelningen, och eftersom att inget heller var testamenterat till henne ärvdes därför rättigheterna, tillsammans med allt annat som inte var samboegendom, i enlighet med grundreglerna i ärvdabalken av Stiegs far och bror. Dessa startade sedermera ett bolag för att förvalta kvarlåtenskapen och fortsätta att bedriva den kamp som Stieg under sin egen livstid ägnat sig åt.

Utan att göra någon värdering av hur utfallet av allt detta blev, så kan man av historien ta med sig åtminstone två rättsliga lärdomar: 1) ifall du inte är helt säker på vad som gäller för dig om något tragiskt som dödsfall eller separation inträffar, så gör dig själv en tjänst och ta reda på vad som gäller för just dig i din livssituation. 2) med risk för att låta ödesmättad: skjut inte på morgondagen att ordna upp dina affärer, om du har en önskan att se något ske, ta tag i det när möjligheten fortfarande finns!


2015-09-04 17:21
Hampus Stålholm Holmqvist



Svårt som konsument att förstå och jämföra juridiska tjänster



Konsumentverket släppte nyligen Konsumentrapporten 2015 där konsumentmarknaden analyseras. Bl.a. listar Konsumentverket de topp tio mest problematiska marknaderna för konsumenter. Juridiska tjänster hamnade på en fjärdeplacering och blev föremål för en djupare analys. Enligt rapporten upplever kunderna att juridiska tjänster har mycket bristfällig prisinformation, att det är svårt att hitta oberoende information kring juridik och att jurister är dåliga på att kommunicera med sina klienter. Vidare är förutsättningarna att jämföra olika utförare av dessa tjänster sämst av alla de 45 marknader som Konsumentverket undersökt. Lawlinebarometern, vår egen undersökning av juristmarknaden tidigare i år, kom fram till ungefär samma dystra resultat.

Jag tänkte ge några reflektioner kring utfallet i Konsumentverkets rapport och hur det har kunnat bli på detta sätt.

Till att börja med är juridik ett svårt ämne. Det räcker att slå upp lagboken så förstår man. Juridiken reglerar människor och företags vardagliga och påtagligt verkliga händelser. Men det juridiska regelverket som borde vara våra handfasta manual i tillvaron är istället teoretiskt, ålderdomligt och svårförståeligt. Detta är naturligtvis tur för alla verksamma jurister som tjänar pengar på att tyda lagen åt alla de som inte förstår. De som inte förstår ökar även i antal då världen har blivit allt mer komplex och juridiken med den. Vi jurister med vårt kunskapsmonopol, får därmed en allt viktigare samhällsfunktion.

Juristbranschens stora problem är att den inte riktigt har hängt med i den samhällsutvecklingen som skett. Arbetssätt och betalmodeller hos advokat- och juristbyråer har sett i princip likadan ut de senaste hundra åren. Med en gammaldags partnerstruktur och betalmodell ligger fokus på att fakturera så många timmar som möjligt mot kunderna snarare än att utveckla och effektivisera verksamheterna. Som kund måste du acceptera att ditt uppdrag kommer att debiteras fritt av juristen/advokaten som utför arbetet och till en timkostnad normalt i storleksordningen mellan 2000–4000 kr/tim. Vad kostnaden verkligen blir får du som regel veta först när fakturan dimper ner i brevlådan.

Juristernas kunskap anses vara värdet i verksamheten och incitamentet att sprida och publicera denna är naturligtvis låg. För konsumenterna blir effekten att juridiken blir otillgänglig jämfört med andra kunskapsområden och branscher och väldigt lite konkret juridisk rådgivning finns att hitta t.ex. på webben. Myndigheter som annars skulle kunna vara bra kunskapsspridare, är av objektivitetsprincipen förhindrade att lämna annat än mycket generella upplysningar.

Sammantaget har detta lett till att gapet mellan allmänhetens efterfrågan och utbudet av juridisk rådgivning har växt sig allt större. Många människor har idag så dålig koll på juridik att de inte ens är medvetna om att de har ett behov av att anlita en jurist. Istället för att säkra upp sin livssituation juridiskt tar man många gånger en omedveten risk att i ett senare skede hamna i en juridisk tvist som kan bli mycket kostsam. På Lawline ser vi hundratals sådana exempel varje månad. Människor blir av med hem och hus för att de missat att skriva samboavtal, barn missar sina arv pga. av att frånvaron av testamenten, företagare hamnar i kostsamma tvister med sina leverantörer pga. av otydliga avtal, husägare står med halvfärdiga byggen och renoveringar pga. av oklara beställningar och oseriösa byggentreprenörer. Listan kan göras lång.

Bland de människor som faktiskt har ekonomi och tillräcklig kunskap för att ta hjälp av en jurist är advokatbranschens slutenhet ett stort problem redan vid valet av leverantör. Bristen på digital närvaro och oberoende jämförelser mellan olika etablerade byråer gör att konsumenternas val av leverantör blir mer eller mindre slumpmässigt. Tyvärr innebär detta att fältet lämnas öppet för flera oseriösa aktörer som har lärt sig hur man marknadsför sig digitalt och hamnar högt upp bland Googles sökresultat. Ett exempel på detta som jag såg häromdagen är ett plagiat av Lawline som ett typiskt blufföretag lagt upp, www.juristfrågor.com. Syftet är uppenbart att tjäna pengar på att lura människor genom renommésnyltning från Lawline.

Hur kan man då förenkla försäljning och utförande av juridiska tjänster och bli mer transparent? Detta har Lawline arbetat med sedan starten för 10 år sedan. Det är egentligen inte raketforskning och Lawline har löst det genom att bjuda på juridisk inledande rådgivning genom talangfulla studenter. På så vis kan människor själva bilda sig en uppfattning om de ens behöver vidare juridisk rådgivning samt om vi är en trovärdig leverantör att även köpa juridik från. Vi har lagt ner mycket energi på att skapa enkla webbaserade tjänster där priset alltid framgår innan köpet. Nyligen lanserade vi en ny sida som är ännu enklare att använda och med ett breddat erbjudande, där du även kan välja till en halvtimmes telefonrådgivning för endast 300 kr, när du beställer en juridisk utredning från oss. Vi har även lanserat en omdömessida där användare och kunder ger oss feedback och ökad dialog kring våra tjänster. Resultatet från alla underbara Lawline-användare har inte låtit vänta på sig – på kort tid har vi fått in nästan 100 omdömen med ett genomsnittsbetyg på 4,6 av 5. Vi känner oss stärkta att vi är på rätt väg inom den nya juridikmarknaden och kommer arbeta stenhårt framöver med att utveckla oss att bli ännu bättre. Juridik ska inte behöva vara krångligt och svårt.

Har ni synpunkter på vår sajt eller våra tjänster får ni mer än gärna skicka ett mail till info@lawline.se.

Ha en fortsatt fin sensommar!


2015-08-09 00:15




Du kan få betala dyrt för att streama film från fel webbsidor. Hollywoodbolagen börjar fakturera användarna direkt.



Härom veckan rapporterade IT-portalen IDG.se i en artikel att Hollywood nu ska inleda ett nytt steg i kampen mot streamingen, nämligen att börja skicka ut fakturor till svenskar som använt vissa sidor, i artikeln nämns särskilt hemsidan Popcorn Time. Denna taktik har tidigare använts i Danmark och fakturabeloppen i Sverige förväntas att uppgå till ca 2000 kr per film, vilket naturligtvis är ett stort belopp för en privatperson. Men vad säger egentligen lagen om detta?

Under de senaste åren har streaming blivit ett allt mer populärt sätt att få tillgång till filmer och serier över internet. Det är bekvämt, gratis och filmer och serier är ofta tillgängliga direkt vid premiären. En annan stor fördel med streaming har varit att det till skillnad från fildelning ansetts falla utanför upphovsrättsskyddet och därför varit helt lagligt för användarna. Streamingens omåttliga popularitet världen över har också lett till uppkomsten av en mycket omfattande och lukrativ piratverksamhet vid sidan av de lagliga alternativen och fenomenet har snabbt utvecklats till Hollywoodjättarnas värsta mardröm. Nu försöker alltså Hollywoodbolagen sätta stopp för streamingen i Sverige genom att skicka fakturor till de svenska användarna. Lawline får många frågor kring vad som egentligen gäller kring streaming och har i flera artiklar berört ämnet ur juridisk synvinkel. Så vad säger egentligen lagen om vad som är tillåtet och inte?

Enligt upphovsrättslagen så finns det två typer av förbjudna handlingar, dels är det förbjudet att tillgängliggöra ett skyddat verk för allmänheten och dels är det förbjudet att framställa kopior. Att bara titta på ett skyddat verk är alltså inte olagligt.

När du streamar film över internet skapas det dock en tillfällig kopia av det du streamar i minnet på din dator. Enligt huvudregeln är dessa kopior förbjudna vilket vissa upphovsrättsorganisationer tidigare har hävdat gör streaming olagligt. Enligt upphovsrättslagen finns det dock ett undantag från huvudregeln och i 11a§ undantas just tillfälliga kopior som har en underordnad betydelse eller som väsentligen utgör en del i en teknisk process. Denna bestämmelse kom till efter ett EU-direktiv och enligt den svenska tolkningen faller streaming i normalfallet in under undantaget. Denna tolkning har nyligen också blivit bekräftad av EU-domstolen.

Så hur kan då filmbolagen motivera sina ersättningsanspråk?
Vissa streamingtjänster, såsom tidigare nämnda Popcorn Time, använder sig av så kallad bittorrent-teknik som medför att kopian som skapas när du streamar används för att bidra till delningen av det skyddade materialet. Därigenom sker ett tillgängliggörande som inte faller in under undantaget i 11a§ och därmed är olaglig enligt huvudregeln. Vissa hemsidor tillåter dig till och med att ändra inställningarna så att den tillfälliga kopian som skapas inte raderas efter användningen och då sker dessutom en olaglig exemplarframställan.

Vad ska du göra för att minimera risken för att drabbas av fakturor från filmbolagen?

  1. I första hand: Använd ett lagligt alternativ - De enda alternativ som är helt säkra är de lagliga tjänsterna. I dagsläget är det visserligen i normalfallet lagligt att streama från pirattjänster men det kan vara svårt att veta om en viss tjänst använder bittorrent-teknik eller inte och rättsläget kan skifta snabbt.
  2. I andra hand: undvik att använda pirattjänster som bygger på bittorrent-teknik - Om du använder en tjänst som bygger på bittorrent-teknik så riskerar du att begå ett otillåtet tillgängliggörande och därmed riskerar du också fakturering från filmbolagen. Undvik därför i största möjliga mån dessa sidor.
  3. I tredje hand: se till att dina inställningar inte tillåter permanenta kopior och delning - Om du ändå använder en pirattjänst som bygger på bittorrent-teknik så tar du en risk. Du kan dock minska denna genom att se till att dina inställningar inte tillåter delning under användningen eller att programmet skapar permanenta kopior på din dator.


    2015-04-14 11:03
    Pierre Olsson



    Oseriösa hantverkare kan lägga beslag på ditt ROT-avdrag






    Hur skulle du reagera om du helt utan förvarning fick en faktura från ett inkassobolag på drygt 20 000 kr med krav om omedelbar betalning? Panik? Stress? Ilska? Hopplöshet? Detta var något som en av våra klienter, vi kan kalla henne Aisha, råkade ut för. Här berättar vi om hur Lawline hjälpte henne att slippa betala för att en oseriös hantverkare slarvat med ROT-avdraget.


    Att ha ett nytt, modernt och funktionellt kök är något som många vanliga människor drömmer om. Men att ta sig an projektet kräver omfattande planering, arbete och pengar. Detta gällde även för Aisha. Hon hade planerat och sparat i flera år och under våren 2014 skred hon till verket och anlitade en hantverkare som skulle se till att hennes nya köksdröm blev verklighet.

    Innan hantverkaren anlitades fick Aisha en offert från hantverkaren där det framgick vad som ingick i uppdraget och vad det skulle kosta. Då Aisha hade rätt till ROT-avdrag var priset justerat för detta.

    Ganska snart efter att köksrenoveringen påbörjats började Aisha tvivla på hantverkarföretagets kompetens. Detta då montering i flera fall behövde göras om till följd av hantverkarnas felaktiga agerande. Felen korrigerades dock och köket stod, om än något senare än avtalat, klart i början av sommaren. Aisha pustade ut, betalade de sista fakturorna och trodde att hon aldrig skulle behöva ha något med hantverkaren att göra igen. Så blev det inte.

    I slutet av sommaren fick hon inom loppet av bara några veckor först ett besked från Skatteverket om att hon inte beviljats ROT-avdrag och en faktura från ett inkassobolag på drygt 20 000 kr. På fakturan uppgavs att beloppet avsåg tjänster utförda av det bolag hon anlitat för köksrenoveringen. Aisha förstod att något inte stod rätt till eftersom hon redan slutbetalat företaget, men visste inte vad hon kunde göra och vilka rättigheter hon hade. En snabb googling senare resulterade i ett besök på lawline.se och en kontakt med en av Lawlines jurister.

    Efter att ha satt oss in i ärendet och tagit kontakt med skatteverket framgick det tydligt att Aisha hade utrymme för ROT-avdrag och att den enda anledningen till skatteverkets avslag var att hantverkaren inte skickat in nödvändiga uppgifter (trots påminnelser från Skatteverket). Lägg därtill att hantverkaren i sina fakturor hade en skrivning att det endast var om Aisha lämnat felaktiga uppgifter som lett till avslag av rotavdraget, som hon skulle stå kostnaden.

    Efter att ha konstaterat att Aisha alltså inte hade någon skuld i att ROT-avdraget inte beviljats skickade vi ett bestridande av fakturan till inkassobolaget och en juridisk skrivelse till hantverkaren. I skrivelsen påminde vi hantverkaren om att denne själv varit ansvarig för att ansöka om ROT-avdrag åt Aisha, och att det inte fanns rättsligt stöd för att fakturera Aisha för de kostnader som uppkommit till följd av att skatteverket tvingats avslå ansökan till följd av otillräckliga uppgifter.

    Efter våra åtgärder tog det inte mer än några dagar innan inkassobolaget hörde av sig och meddelade att fakturan hade stoppats och att Aisha inte behövde betala.

    Så vad kan alla renoveringssugna dra för lärdomar av detta? Här kommer tre konkreta tips från oss på Lawline:

    1. Kolla upp hantverkaren innan!
      Kontrollera om han har F-skatt? Be om referenser från tidigare uppdrag.

    2. Skriv ett bra avtal!
      Reglera hur lång tid uppdraget ska ta och vad det ska bestå i, samt vad som ska hända om avtalet inte följs av någon part eller vem som ska bära ansvaret för ROT-avdraget. Vi på Lawline kan givetvis hjälpa dig med avtalet.
    3. Om problem trots allt uppstår – kontakta Lawline!
      Oavsett om det rör sig om att hantverkaren drar ut på tiden, levererar ett dåligt resultat eller tar för mycket betalt är det viktigt att agera i tid och på ett juridiskt korrekt sätt. Ett felsteg i början av processen kan lätt bli kostsam i förlängningen. Det är oftast värt att kriga lite när du har blivit felaktigt behandlad, sällan kommer motparten att självmant gå dig till mötes, även om du har rätt i juridisk mening.


    2015-03-25 12:44
    Erik Lindgren



    Lawlinebarometern 2015 - Hur svenska företag använder juridiska tjänster



    Vi har genomfört en undersökning bland företagare i syfte att kartlägga i vilken utsträckning de använder juridiska tjänster och hur. Undersökningen visar att anlitandet av jurist eller advokat bland de tillfrågade är näst intill obefintlig. Samtidigt ökar användandet av juridiska tjänster via webben.

    I företagares verksamhet uppkommer regelbundet problem med anknytning till juridik. Det kan röra sig om allt från bolagsrättsliga frågor, arbetsrätt kring anställning och uppsägning, avtal i kund- och leverantörsförhållanden samt tvister.

    Lawlines undersökning, Lawlinebarometern 2015, visar dock att användandet av jurist eller advokat i företagens verksamhet förekommer mycket sällan. 344 svenska företag av varierande storlek deltog i undersökningen och av dessa angav två av tre att de aldrig eller mindre än en gång per år – anlitar en jurist. Bland småföretagarna (1-5 anställda) var andelen hela fyra femtedelar (81%). Endast två av tio företag angav att de hade en etablerad juristkontakt eller specifik advokatbyrå för regelbunden hantering av juridiska frågor.

    Undersökningen visar att företagen i stället i allt större utsträckning själva inhämtar juridisk information på webben. De önskar även tillgång till fler digitala kanaler för juridik. Majoriteten av företagen (66 %) önskade exempelvis juridisk kunskap via chat eller webbforum inriktat på juridik. Även mallar eller avtalstjänster via nätet är högt uppskattat och var första valet för 28 % av företagen.

    Företagens vanligaste juridiska problem rör arbetsrätt följt av kommersiell fastighetsrätt och hyresrätt samt avtalsrätt. Av 875 undersökta juridiska frågeställningar till lawline.se utgjorde arbetsrättsliga frågor 23 %, fastighets- hyresrätt 17 % och avtalsrätt 13 %.

    Läs hela undersökningen -Lawlinebarometern 2015



    2015-03-17 17:17




    En ny juridikblogg har kommit till världen!



    Vi tänkte belysa detta till synes tråkiga område på ett nytt sätt för att ge inblick både i juridikens värld och i Lawlines verksamhet.

    Vad som kännetecknar juristbranschen är att det är en sluten värld med höga trösklar för den som inte själv är jurist. För att få komma åt juridiska tjänster har det traditionellt krävts en tjock plånbok och goda kontakter. Detta är konstigt tycker vi då juridiken är närvarande i alla människors och företags liv, oavsett om vi vill eller inte. Därför borde denna kunskap vara lätt tillgänglig.

    Detta är ett av skälen till att Lawline startades för snart tio årsedan. Idag för vi ut juridiken via vår webbsida i ett rasande tempo till de drygt 200 000 människor som besöker oss varje månad. Det är inte så konstigt att vår webbrådgivning har gjort Lawline till Sveriges största juridiska hemsida - vi ger all inledande rådgivning helt gratis, och finns endast en knapptryckning bort. Vi ägnar oss även åt en hel del andra spännande saker än vad som framgår i våra frågor och svar på webben. Sedan förra året erbjuder vi juridiska lågkostnadslösningar som du kan köpa via vår hemsida eller få hjälp med av våra jurister och studenter, allt till priser som du har råd med. Vi vill gärna dela med oss av vårt arbete och göra juridiken mer transparent och personlig även i dessa delar. Vi vill ge svaren på hur det juridiska arbetet går till praktiken och vad som händer när man hamnar i en juridiskt knivig situation. Hur fungerar det svenska rättssamhället och de rättskipande funktioner som finns. Får man alltid rätt när man har rätt? Har man någon chans som liten att vinna mot den store? Vi utgår ifrån de ärenden vi själva hanterar och berättar hur det juridiken fungerar i verkligheten. Härtill kommer vi naturligtvis även snöa in på spännande rättsfrågor och även presentera nyheter och händelser i vår expansiva verksamhet.

    Hoppas du kommer att följa oss framöver!


    2015-03-02 23:35