Varför anser rätten att jag "ömsom förlorat"?

Jag hade ett tvistemål med min hyresvärd. De ville få betalt för 2 obetalda hyror och jag ville att min deposition (26208 kr) skulle användas för att betala dem 2 månadshyror. ( De påstått att depositionen har redan spenderats på nödvändiga åtgärder i lägenheten). Deras yrkande var 25000 kr i början. De kom ned till 15771 kr under muntliga förbredelsen och jag VANN målet. Dvs att Domen beslutade att jag inte behöver betala någonting (Att jag måste utge yrkat belopp på 15771 kr men det finns en kvittningsgill motfordran på 16013 kr vilket innebär att käromålet ska OGILLAS. (Domen beslutat att det fanns nödvandiga åtgärder på 10195 kr). MEN domen beslutat också att "Eftersom parterna har ömsom vunnit och ömsom förlorat ska vardera part stå sin rättegångskostnad". Vilket är jätte konstigt! Jag var den svarande i målet (Jag kunde i princip INTE vinna någonting i det här. Resultatet skulle bli att jag måste betala någonting mellan 0 till [15771 kr+ rättegångskostnader]. Jag tog utmaningen att gå till rätten och bevisa att jag inte behöver betala och LYCKADES! Under mer än ett år kunde jag inte slippa tänka om det här jobbiga ärendet och hade mardrömmar att jag kanske kommer att förlora en stor summa. Jag var tvungen att åka från Stockholm till Malmö två gånger, betalat för rådgivning. Jag krävde 8416 kr (2x2278 milersättning + 420 förlorat arbetsinkomst + 440 uppehälle + 3000 advokatkostnader) Varför tycker domen att jag ömsom förlorat??? Hur ska jag överklaga det? Stor tack!

Lawline svarar

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Som jag förstår din beskrivning undrar du dels varför tingsrätten har låtit parterna stå för sina egna rättegångskostnader och dels hur du kan överklaga rättens beslut. Jag kommer att besvara båda dessa frågeställningarna var för sig nedan.

Varför ska parterna stå för sina egna rättegångskostnader?
I huvudregel ska den förlorande parten i ett tvistemål ersätta motparten för dennes rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Om det finns flera yrkanden och båda parterna vinner och förlorar avseende vissa av dem ska dock parterna stå för sina egna kostnader (18 kap. 4 § rättegångsbalken). Detsamma gäller om ett yrkande endast delvis vinner bifall. I ditt fall har tingsrätten bedömt att denna bestämmelse ska tillämpas.

Eftersom jag inte har tillgång till domen kan jag inte uttala mig med säkerhet om hur rätten har resonerat i ditt fall, men jag kan försöka att spekulera kring varför rätten kan ha beslutat som den har gjort.

Som jag förstår din fråga yrkade din hyresvärd att du skulle utge 15 771 kr. Du bestred yrkandet och åberopade att du hade en motfordran på 26 208 kr som det yrkade beloppet borde kvittas mot. Hyresvärden bestred att du hade någon motfordran. Rätten fann att du hade en motfordran på 16 013 kr och ogillade käromålet. Utifrån dessa förutsättningar kan jag tänka mig två alternativa förklaringar till rättens beslut:

Rätten kan ha uppfattat dina yrkanden som att du bestred att du hade något betalningsansvar. Det framgår nämligen inte av din fråga om du vitsordade att du var skyldig hyresvärden 15 771 kr, eller om du även bestred att det överhuvudtaget förelåg någon skuld. Om du bestred att det förelåg någon skuld, så har du förlorat avseende det yrkandet eftersom rätten slog fast att du var betalningsskyldig. I så fall är rättens bedömning avseende rättegångskostnaderna korrekt.

Rätten kan också ha ansett att du delvis förlorat målet eftersom din motfordran bedömdes vara mindre än vad du påstått. Huruvida ett sådant resonemang är korrekt beror enligt min bedömning på hur hyresvärden utformade sin talan. Om hyresvärden endast yrkade att du skulle utge 15 771 kr borde dina rättegångskostnader ha blivit ersatta eftersom det yrkandet ogillades. Om däremot hyresvärden dessutom yrkade exempelvis att rätten skulle fastställa att du inte hade en kvittningsgill motfordran avseende din deposition, så var det korrekt att låta parterna stå för sina egna kostnader eftersom det yrkandet endast bifölls till viss del.

Kort sammanfattat vet jag alltså för lite om omständigheterna i ditt fall för att avgöra om rättens bedömning är korrekt eller inte. Det är dock tänkbart att rätten har bedömt som den gjort eftersom den konstaterade att du var skyldig hyresvärden det yrkade beloppet, eller eftersom den ansåg att din motfordran var lägre än vad du påstått.

Hur överklagar man tingsrättens dom?
För att överklaga tingsrättens dom ska du lämna in en skriftlig ansökan om överklagande till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. I ansökan ska du ange vilken dom du vill överklaga, hur du vill att domen ska ändras, varför du anser att domen är oriktig och vilka bevis du vill åberopa. En ännu mer detaljerad beskrivning av hur man går tillväga finns i en bilaga till domen som du har fått av tingsrätten.

För att målet ska prövas krävs att hovrätten meddelar prövningstillstånd. Du bör därför även ange varför du anser att hovrätten ska meddela prövningstillstånd. Hovrätten meddelar prövningstillstånd om det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens beslut, om man inte kan bedöma riktigheten utan att meddela prövningstillstånd, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp. Lycka till!

Med vänlig hälsning,

Jonatan SundqvistRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Processrätt och Rättegångskostnader? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo