Vållande till annans död i sjukvården

Question

Om sjukvårdspersonals misstag: Är det en praxis att misstag inom vården i första hand utreds och får en slags påföljd via IVO och HSAN, och varför blir det alltmer vanligt att misstag leder till åtal som oaktsamhetsbrott/vållande till annans död/skada/sjukdom. Orsakssamband mellan åtgärder eller underlåtenhet till åtgärder och en svår sjukdomsutveckling eller skada är ju mycket svåra att uttala sig om både för lekmän och jurister. Är misstag i vården överhuvud taget uppfyllande definitionen för brott enligt BrB.? Vänligen RR

Answer 1

Hej och tack för din fråga!

IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, har till uppgift att utöva tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal när de genom anmälningar från enskilda eller myndigheter får kännedom om en händelse som kan utgöra en fara för patientsäkerheten. Myndigheten syftar främst till att förbättra patientsäkerheten och utreda hur farliga situationer ska kunna undvikas i framtiden. EN utredning hos IVO mynnar ut i ett beslut. IVO var tidigare en del av Socialstyrelsen, men verksamheten gick i juni 2013 över till att bli en egen myndighet.

HSAN, Hälso och sjukvårdens Ansvarsnämnd, prövar frågor om legitimation där en vårdgivare visat sig klart olämplig. Ett ärende där kan leda till att legitimerad sjukvårdspersonal får en varning, erinran, indragen förskrivningsrätt eller blir deslegitimerad. 

Det är således främst inom dessa myndigheter som misstag i vården utreds, och dessa undersökningar leder inte till straffansvar för den som begått ett misstag. Brotten vållande till annans död och vållande till kroppsskada regleras i Brottsbalken 3 kap. 7§ respektive 8§, och ansvar kan ådömas den som orsakat annans död eller kroppsskada genom oaktsamhet, och dessa rekvisit kan alltså uppfyllas även inom vården.

Det finns flera möjliga förklaringar till varför åtalen mot vårdpersonal har ökat, t.ex. att stressen inom vårdmiljön har ökat. En förklaring hänförlig till rättsväsendet är att det i början av 2013 inrättades särskilda vårdåklagare som har till uppgift att åtala brott inom vården. Givetvis är det svårt att fastställa kausaliteten för vårdskador, och av de cirka 150 fall som vårdåklagarna har handhaft under det år de funnits har bara några få gått till åtal.

Att vårdpersonal kan dömas straffrättsligt för misstag de begått i tjänsten har varit ämne för diskussion, men viss oaktsamhet är så pass allvarlig att den inte kan stanna inom vårdens egna disciplinsystem, straffansvaret är personligt även om det finns utrymme för att i domstol ta hänsyn till hur t.ex. rutinerna på ett sjukhus ser ut.

Vårdpersonal kan alltså dömas straffrättsligt, se t.ex. NJA 2006 s. 228 där en sjuksköterska dömdes för vållande till annans död.