Vad har man rätt till för egendom då sambor flyttar isär?

Hej,

Jag har varit skriven hos min sambo sedan 2009 tills idag. Han köpte lägenheten 2008. Vi ska nu gå skilda vägar. Sambolagen, vad gäller? Vad har jag rätt till, förutom uppdelning av gemensamma saker?

Tacksam för svar!

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag utgår i mitt svar ifrån att ni inte har tecknat något samboavtal om hur egendomen ska fördelas mellan er.

Då ett samboförhållande upphör har båda rätt att kräva att en bodelning ska göras. Om ingen av samborna begär detta kommer vardera part helt enkelt att behålla det som de själva äger. Den egendom som är införskaffad gemensamt blir samägd. Det finns här en presumtionsregel värd att nämna som innebär att man utgår från att allt bohag som införskaffas under samboförhållandet är samägt ifall båda har inkomster och hjälps åt gemensamt med hushållets utgifter. Denna egendom ses alltså som samägd så länge man inte kan bevisa att syftet hos samborna var att den skulle vara ensamägd.

Om någon av samborna istället begär att en bodelning ska göras så ska all samboegendom tas upp och fördelas lika mellan dem (14 § SamboL). Denna begäran måste göras inom ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § SamboL). Samboegendom är sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen har förvärvats för gemensam användning. Det krävs alltså att egendomen är gemensam, att den utgör bostad eller bohag samt att den har förvärvats för gemensam användning.

Bohag är möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk (6 § SamboL). Se vidare i 5 -7 §§ SamboL. Att något har förvärvats för gemensam användning innebär att syftet vid införskaffandet var att det skulle användas i samboförhållandet. Sådant som en sambo ägde före planerna på att flytta ihop kan alltså aldrig utgöra samboegendom. Det är alltid syftet med införskaffandet som ska bedömas och inte hur det sedan faktiskt har använts. Egendom som genom testamente eller gåva ska vara mottagarens enskilda egendom kan inte heller utgöra samboegendom (4 § SamboL).

När man bestämt vilken egendom som utgör samboegendom ska denna som tidigare nämnts delas lika på. Då man fördelar samboegendomen mellan varandra har den sambo som äger en viss egendom rätt att få denna "på sin sida" i första hand. Den sambo som är rikare än den andra kommer dock behöva ge ett visst värde till den andre för att det ska bli jämnt. Denna sambo måste då inte ge över just egendom utan kan välja att istället betala motsvarande belopp i pengar (17 § SamboL).

Ytterligare en regel som kan vara bra att nämna då man diskuterar lottläggningen, det vill säga hur egendomen faktiskt ska fördelas, är 16 § SamboL. Enligt denna kan den sambo som bäst behöver samboegendomen, både bostad och bohag, få denna på "sin lott". För att detta ska vara möjligt krävs det att man kan kompensera den andre med ett motsvarande belopp. Det krävs även att övertagandet med hänsyn till omständigheterna i övrigt anses vara skäligt. Att en sambo övertar den andres gamla släkthus eller att den andre riskerar står helt utan egendom är exempel på när det kan anses oskäligt med ett övertagande. Som jag tidigare nämnde krävs det även att sambon som övertar egendomen bäst behöver den, detta kan exempelvis innebära att hen har barn som bor hos en. Det finns även en regel som ger sambor rätt att överta den andres hyres- eller bostadsrätt även om den inte skulle utgöra samboegendom (det vill säga har införskaffats utan syfte att användas gemensamt). Även i detta fall krävs det att sambon bäst behöver den och att ses anses vara skäligt. I denna regel står det dock även att det krävs synnerliga (särskilda) skäl för att få överta bostaden om samborna inte har eller har haft barn tillsammans (22 § SamboL). Det är alltså svårare att överta bostaden enligt denna senare bestämmelse om man inte har några barn tillsammans.

Jag tänkte nu försöka koppla detta till ditt fall och sammanfatta det hela. Om ni inte bodelar kommer du få behålla allt som du äger (sådant du införskaffat eller fått) och din sambo allt han har köpt. Allt ni samäger får ni helt enkelt dela lika på. Om ni istället väljer att bodela ska ni dela lika på allt som är samboegendom. Det som inte räknas som samboegendom går direkt till den som äger det. Du nämner i frågan att din fd sambo köpte lägenheten år 2008 och att ni flyttade ihop 2009. Lägenheten kan räknas som samboegendom om syftet vid köpet var att ni skulle använda den gemensamt i framtiden, det blir helt enkelt en argumentationsfråga här. Likadant blir det med annan egendom ni köpt. Var tanken redan då att ni skulle flytta ihop inom snar framtid och kunna använda egendomen gemensamt? Det går med andra ord inte att säga säkert vilken egendom som är samboegendom eller inte, man får helt enkelt undersöka omständigheterna i det enskilda fallet.

Om lägenheten (och annan egendom) skulle bedömas vara samboegendom ska ni dela lika på värdet av den. Det är däremot fortfarande din fd sambo som har rätt att få lägenheten på sin lott i första hand eftersom han äger den, om han kan kompensera dig med pengar istället. Det finns dock regler som kan ge dig rätt att överta både bostad och annat bohag om du bäst behöver den och det är skäligt. Lägenheten finns det även en möjlighet att överta trots att det inte är samboegendom, det krävs dock synnerliga skäl om ni inte har barn tillsammans.

Hoppas att du fått svar på din fråga!

Med vänlig hälsning

Hedvig JohanssonRådgivare
Public question details image

Tjänster till fast pris *

Behöver du hjälp med Familjerätt och Sambo och samboavtal? Vi hjälper dig till fast pris!

Samboavtal995 kr

Upprättande av samboavtal som skickas till dig som PDF. Inkluderar upp till 15 minuters konsultation via mail och/eller telefon.

Betala medKlarna Logo
* Samtliga fastprisärenden hanteras av en jurist och inkluderar även en telefonavstämning