Vad har en arbetssökande rätt till för skadestånd pga diskriminering?
Jag har sökt ett vikariat inom offentlig sektor, det har i förvaltningsdomstol konstaterats att jag blivit diskriminerad vid anställning. Skadeståndslagen ger mig rätt till ersättning för lidande p g a diskrimineringen, men har jag också rätt till ersättning för förlust av inkomst dvs den inkomst som jag skulle ha haft om anställningen gått rätt till dvs att jag inte diskriminerats.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Om jag har uppfattat din fråga rätt har du blivit diskriminerad när du sökte anställning och du har därmed aldrig hunnit arbeta hos arbetsgivaren. Jag kommer först göra en kort sammanfattning av vad diskriminering är och sedan gå in på vad för typ av ersättning som kan bli aktuellt.
Vad är diskriminering enligt diskrimineringslagen?
I 1 kap 1 § diskrimineringslagen (2008:567), (nedan förkortad DL) framgår det på vilka grunder man kan diskrimineras på enligt lagen. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. En beskrivning av dessa grunder återfinns i 1 kap 5 § DL. I 1 kap 4 § DL vad som avses med diskriminering. Här skiljer man på direkt diskriminering och indirekt diskriminering samt olika typer av trakasserier. Man kan också dömas för diskriminering om man instruerar någon annan att handla på ett diskriminerande sätt samt om man inte vidtagit genomförbara åtgärder för att en person med funktionsnedsättning ska komma i jämförbar situation med personer som inte har en funktionsnedsättning.
När det gäller diskriminering i arbetslivet finns specialreglering i 2 kap 1-4 §§ DL, bland annat framgår det i 2 kap 1 § DL att en arbetsgivare inte får diskriminera någon som är arbetstagare, gör en förfrågan om arbete eller söker ett arbete, är på praktik eller inhyrd arbetskraft. Den som anser sig har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier måste visa omständigheter som ger anledning att anta att hon eller han har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier. Den svarande (t.ex en arbetsgivare) ska då visa på att diskriminering inte har förekommit (dvs det finns andra orsaker till att svarande har handlat på ett visst sätt), 6 kap 3 § DL. Om man har sökt ett arbete eller befordran och ej blivit antagen till anställningsintervju eller fått anställningen/befordringen har man rätt att begära ut skriftligen de meriter och andra erfarenheter som den som togs ut till anställningsintervju eller fick arbetet hade och som låg till grund för beslutet, 2 kap 4 § DL.
Eftersom du skriver att förvaltningsdomstolen redan har fastslagit att du har blivit diskriminerad när du sökte vikariatet samt att det inte i din fråga framgår någon direkt bakgrund till diskrimineringen kommer jag fortsättningsvis fokusera på vad för typ av skadestånd man har rätt till vid diskriminering.
Vilken typ av skadestånd har man rätt till vid diskriminering?
Som huvudregel har man rätt till två typer av skadestånd.
Den första är en s.k diskrimineringsersättning som är en ersättning som man får för att man har varit utsatt för en diskriminering, det är alltså en typ av kränkningsersättning, 5 kap 1 § första stycket DL. Förutom att diskrimineringsersättning ska ersätta den diskriminerande för den kränkning denne blivit utsatt för är tanken att den också ska ha en preventiv effekt. Därför sätts kränkningsersättningen relativt högt för att visa på att domstolarna ser allvarligt på all typ av diskriminering, men man gör givetvis en helhetsbedömning utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet när ersättningen bestäms. I AD 2010 nr 91 utdömdes en diskrimineringsersättning på 75 000 kronor till en person som pga diskriminering inte blev kallad till en arbetsintervju.
Den andra typen av skadestånd är ett s.k ekonomiskt skadestånd, 5 kap 1 § andra stycket DL. Det ekonomiska skadeståndet ska ersätta den ekonomiska förlust som uppkommer på grund av diskrimineringen t.ex utebliven lön eller andra kostnader.
Vad har en arbetssökande rätt till för skadestånd?
När det gäller diskriminering vid anställning- och befordringssituationer framgår det uttryckligen i 5 kap 1 § andra stycket DL att man inte har rätt till ekonomiskt skadestånd. Detta motiveras med att det inte finns någon adekvat ekonomisk förlust att gå miste om en anställning eftersom den arbetssökande antas kunna fortsätta med sin gamla anställning eller söka en ny anställning. Detta innebär alltså att man inte kan få ersättning för den lön man hade fått om anställningen hade gått rätt till.
Sammanfattningsvis har den som sökt ett arbete och där det har fastslagit att man har blivit diskriminerad rätt till diskrimineringsersättning (d.v.s kränkningsersättning) men inte rätt till ekonomisk ersättning.
Hoppas du fick svar på din fråga och om något är oklart, tveka inte att kommentera så ska jag försöka förtydliga det!
Med vänliga hälsning
