Vad gör man när barnet inte vill åka till sin förälder enligt umgängesavtalet?

Hej!

Vad händer när barnen inte vill bo hos sin pappa?

Tjejen blir 15 och killen 11.

Vi har gemensam vårdnad men båda barnen står skrivna hos mig.

Tösen har bott hos mig sen förra året i juni, och pojken ville inte åka varannan vecka som han gjort sen1,5 mån tillbaka.

Han grät och var nästintill otröstlig. Han sa att han bara varit hos sin pappa för att han inte ville att han skulle vara så ensammen. Nu har exmannen varit till soc och där vill han få fram ett umgängesavtal vilket ska innefattas med att dom bor hos han, vilket dom inte vill. Dom vill ha ett umgänge med sin pappa och jag har hela tiden strävat efter att dom ska ha det, men då det inte fanns när vi alla bodde ihop så är jag tveksam om att han får det att funka då det inte gjort det hitills. Finns mycket mer att skriva ang detta, då båda jag och barnen farit illa hos honom. Men enligt han så är det bara lögner från min sida.

Hoppas ni kan göra mig ngt klokare, jag tänker inte svika mina barn.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag förstår att du är i en mycket tuff situation och att det är alltid svårt att veta vad som är det bästa i dessa lägen. Eftersom jag inte vet så mycket om ert fall eller bakgrund så redogör jag bara kort om hur man brukar resonera i liknande situationer och hoppas att det kan vara till viss hjälp.

Ett barn har alltid rätt till umgänge med den föräldern det inte bor tillsammans med. Det är inte föräldrarna som har en rätt att ha barnen hos sig utan det är som sagt barnens rättighet. Umgänget, och alla frågor som rör barn, ska bestämmas efter vad som anses vara barnets bästa. Den förälder som barnet bor hos måste uppmuntra och bidra till att umgänge kan ske med den andra föräldern.

Generellt sett kan man säga att umgängesavtal måste hållas. Att en förälder säger att barnen egentligen inte vill åka till den andre fäster rätten/socialen inte alltid så stor vikt vid. Barn kan ju över lag vara ledsna när de ska byta hem och kan tycka att det känns obehagligt att träffa en förälder de inte har bott med på det senaste. Den förälder som har barnen boende hos sig måste alltså, för att agera "rätt", fortsätta uppmuntra barnen till umgänge och i så stor utsträckning som möjligt se till att umgänge sker som avtalat. Detta även om barnen uttryckligen säger att de inte vill åka, gråter och liknande. Föräldern ska helt enkelt stå på sig, vilket ju kan vara mycket svårt.

Om man i en vårdnadsutredning eller samtal med barnen skulle komma fram till att barnet verkligen inte vill åka till/ha umgänge med sin andre förälder ser man dock annorlunda på saken. Detta kan man fästa stor vikt vid och därmed ändra på förutsättningarna för umgänget eller ta bort det helt. När ett barn är över 12 år gammalt beslutar man nästan alltid så som denne önskar, viljan får stor betydelse. Även barns vilja under 12 år kan få stor betydelse, beroende på barnets individuella mognad. Om din dotter i en utredning berättar att hon bara vill bo hos dig, utan umgänge med sin pappa, så kan det mycket väl bli så. När det gäller din son kan även hans vilja tillmätas betydelse, särskilt eftersom han snart fyller 12 år. Oavsett hur gammalt barnet är strävar man alltid efter barnets bästa. Om man misstänker att barnet inte mår bra av att umgås med en förälder skulle man aldrig besluta om detta.

Det är viktigt att du berättar för socialtjänsten hur det ligger till och hur barnen känner så att de kan få till en utredning om hur umgänget bör gå till. Du kan också ansöka om stämning till tingsrätten om du vill ta upp frågan om barnets umgänge, till exempel att det inte bör gå till som ursprungligen avtalat. Rätten har alltid en skyldighet att se till att alla frågor blir tillräckligt utredda. Socialnämnden ska alltid yttra sig i denna fråga och rätten måste utöver detta inleda en utredning om det behövs. I dessa fall kommer barnen att få ha samtal med socialnämnden där deras vilja kommer fram. Om barnet inte vill ha umgänge med en förälder eller endast ställer upp för att vara snäll kommer detta att komma fram då.

I första hand bör du samtala med pappan till barnen och se om ni kan ändra förutsättningarna för umgänget. Din son kanske kan tänka sig att vara med sin pappa några timmar på dagarna men inte sova över eller liknande. Om ni inte kan komma fram till någon bra lösning tillsammans kan ni ta kontakt med socialnämnden. I tredje hand kan ni ansöka om stämning för att få frågan ordentligt utredd och få en bindande dom. Att endast förklara att barnen inte vill åka och är ledsna inför umgänget räcker tyvärr inte som "ursäkt" att inte få till stånd något umgänge. Om ett visst umgänge är beslutat har man ett ansvar för att se till att detta sker och vara uppmuntrande inför det. Det bästa är om socialnämnden eller rätten kan hjälpa er få till ett bra umgängesavtal där barnens vilja och bästa är av allra yttersta vikt. Om exmannen vänder sig till socialen för att få till stånd ett umgängesavtal får du möjlighet att bestrida detta vilket antagligen kan leda till att man utreder barnets vilja och barnets bästa ordentligt.

Hoppas att du fått viss vägledning i din fråga!

Med vänlig hälsning

Hedvig JohanssonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Vårdnadstvist? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000