Utfå laglott i förtid
Ett par har varit sambo i ca 23 år. De har köpt en sommarstuga ihop där båda stått som ägare .Nu har sambo nr 1 (som är sjuklig i KOL) p g a oro för att få en betalningsanmodan från kronofogden blivit övertalad att skriva över sin andel på sambo nr 2. Det blev aldrig någon anmodan från kronofogden . Han kunde betala skulden med sina kontanta medel. Nu har de flyttat isär och sambo nr 2 har lagt ut sommarstugan till försäljning, Min fråga är; Kan sambo nr 1:s dotter kräva att få ut sin laglott efter försäljningen. Behöver hon något papper för det och varifrån får hon detta. Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Inledningsvis kommer jag att gå in på reglerna som gäller när ett samboförhållande upphör, för att vad som gäller vid utfående av laglott i förtid.
Upphörande av samboförhållande
När sambor flyttar isär, upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efter en separation kan en sambo påkalla bodelning. Bodelning mellan sambor är en rättighet, och inte en skyldighet. Sambor kan undgå att begära bodelning och istället komma överens enligt sina önskemål. Vill en sambo att bodelning ska ske, måste en begäran om bodelning framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphört (8 §). Om ingen av samborna begär bodelning, behåller de det de själva äger.
Allt som ingår i bodelningen ska som huvudregel delas lika mellan samborna, varför det är av vikt att veta vad som ska och inte ska ingå. Vid en bodelning ingår de tillgångar som fanns den dagen då samboförhållandet upphörde. Tillgångar och skulder som uppstått efter denna dag, är undantagna från bodelningen. Det är enbart samboegendom som ingår i bodelningen (8 §). I samboegendomen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag, om inte de gjorts till enskild egendom genom exempelvis gåva (3 och 4 §§). Samboegendomen måste även vara förvärvad i syfte att samborna gemensamt ska använda den. Detta betyder att egendom som samborna själva ägde innan samboförhållandet är som huvudregel inte samboegendom.
Dessutom är bostad och bohag som används huvudsakligen för fritidsändamål inte att anse som samboegendom (7 §). Sommarstugan i ditt fall är ett fritidshus och ska inte ingå i en eventuell bodelning. Är det så att endast den andra sambon äger stugan, får denne behålla stugan. Detta innebär att den första sambon inte har rätt till en pengarna som tillkommer vid en försäljning. Hade det rört sig om en gemensam bostad, hade värdet av denna delats lika. Skulle samborna dock komma överens om att försäljningspengarna för stugan på ett eller annat sätt ska delas eller äger den första sambon fortfarande en del av stugan och därigenom har rätt till en del av vinsten, kan han ge försäljningspengarna till dottern. Detta kan då ses som ett förskott på arv.
Förskott på arv
Som jag har förstått lever den första sambon fortfarande. I ett sådant fall kan dottern inte kräva att utfå sin laglott innan dödsfallet, såvida inte sambon inte ger ett förskott på arv. Ett förskott på arv är en gåva som bland annat en förälder kan ge till sitt barn under sin livstid. Det som en arvlåtare (den första sambon i detta fall) ger i gåva till sitt barn ska som huvudregel räknas som ett förskott på arvet (6 kap. 1 § ärvdabalken). Det är en mängd benefika dispositioner som faller in under gåvobegreppet i detta fall, bland annat är en försäljning till underpris, betalning av skuld samt infriande av borgensförbindelse att se som gåvor. Dock ses inte sedvanliga gåvor (t.ex. julgåvor) av mindre värden som ett förskott på arv (6 kap. 2 § 2 st.).
En betydande gåva från förälder till barn, bedöms alltså som huvudregel som ett förskott på arv (6 kap. 1 §). För att en gåva ska betraktas som förskott på arv krävs att arvlåtaren inte avsett annat. Sålunda kan arvlåtaren bestämma att gåvan inte ska avräknas på barnets laglott och därmed inte ses som ett förskott på arv. Detta kan ske genom att arvlåtaren i ett gåvobrev intar en klausul som föreskriver att gåvan inte är ett förskott på arv. Om det är tvistigt om vad arvlåtaren hade för avsikt med sina gåvor, är det den som påstår att gåvan inte utgör ett förskott på arv, som har bevisbördan för detta.
Den första sambons dotter kan inte kräva att få ut en förtida laglott. Om sambon får del av överskottet av försäljningen av stugan, kan han frivilligt ge en del av överskottet till dottern. Är det en inte obetydlig summa, presumeras detta vara ett förskott på arv. Sambon kan dock upprätta ett gåvobrev som föreskriver att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv.
Sammanfattningsvis kan en bodelning ske om ena, eller båda, samborna begär detta. I bodelning ingår sambornas gemensamma bostad och bohag. Bostad och bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål (såsom en sommarstuga) ska inte ingå i bodelningen. Vid en försäljning av sommarstugan ska överskottet som utgångspunkt delas utifrån hur stor ägandeandel varje sambo har. Om den första sambon erhåller någon vinst från försäljningen, kan han ge denna till dottern. Dottern kan inte tvinga sambon att ge pengarna. En gåva från en förälder till sitt barn är som huvudregel att bedömas som ett förskott på arv. För att bevisa att gåvogivaren inte haft för avsikt att gåvan skulle vara ett förskott på arv, kan ett gåvobrev upprättas.
Om du enkelt vill upprätta ett korrekt gåvobrev, rekommenderar jag dig att använda vår prisvärda avtalstjänst {http://lawline.se/avtal/gavobrev}.
Hoppas att svaren var till din hjälp. Har du följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via min mail.
Vänliga hälsningar,
