Uppsåt och oaktsamhet för brott
Hej! Inom straffrätten finns det olika former av uppsåt och oaktsamhet, där för många gärningar krävs uppsåt för att kunna straffas. Jag skulle vilja ha en övergripande förklaring till varför det är så, och vart gränsen går mellan uppsåt och oaktsamhet?
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga.
1:2 BrB stadgar att en gärning skall anses som brott endast då den begås uppsåtligen, om inte annat föreskrivs. Huvudregeln för brott är därmed att gärningsmannen ska ha haft uppsåt. Detta stadgande är ett utflöde ur den så kallade konformitetsprincipen. Principen innebär att en person endast är straffvärd om denne haft möjlighet att anpassa sig efter lagen, men inte gjort det. Kort sagt, man ska alltså haft en möjlighet att förstå vad lagen inneburit; haft en möjlighet att rätta sig efter den. Man ska ha haft viss insikt, ett uppsåt, till att gärningen företogs.
En del handlingar, vilka föreskrivs i lag, anses så straffvärda att gärningsmannen ska straffas även om denne inte handlat uppsåtligt men oaktsamt.
Gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet inom straffrätten går mellan likgiltighetsuppsåt och medveten oaktsamhet; likgiltighetsuppsåt innebär att gärningsmannen insett att det fanns en risk för en viss följd men varit likgiltig inför att följden skulle inträffa och medveten oaktsamhet innebär att gärningsmannen inser risken för en följd, men denne är (till skillnad mot likgiltighetsuppsåtet) inte likgiltig inför att följden inträffar.
Hoppas jag svarade på din fråga.
Mvh,
