Tvångskvittning mot lön och condictio indebiti
Hej! Jag har en juridisk fråga ang för mycket utbetald lön som jag fick förra året. Arbetsgivaren har lagt en skuld på mig utan min vetskap. Detta var förra året i oktober.
Det var så att jag hade ett vikariat förra sommaren. När jag sedan gick över som timanställd så betalades en lön för mycket ut (25 000). Jag fick reda på detta då jag kontaktade löneansvarig då jag inte fått min lön för maj, som jag skulle fått idag. Då berättar hon för mig att det ligger en skuld som nu betalas av när jag jobbar och att jag därför inte fått lön. Jag minns denna händelse och vet att jag reagerade på att jag fått för mycket lön. Jag frågade då vår planerare på jobbet om detta kan stämma och han svarar att det borde stämma men att han ber närmsta chef titta på det. Jag hör sedan inget mer om detta och antar att allt är okej. Nu undrar jag helt enkelt vad som är rätt och fel i detta fall. Måste jag betala av hela skulden? Och måste skulden dras från min lön när jag jobbar? Jag har läst om kvittningslagen som säger att man ska kontaktas för medgivande av kvittning, men jag är osäker vad som gäller i mitt fall.
Tack.
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Arbetsgivare är som huvudregel förbjudna att göra avdrag på arbetstagares lönefordran för att kvitta med en motfordran, vilket framgår av Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt 1 § första stycket. Kvittning kan dock göras om arbetstagaren ger sitt samtycke (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 2 §). Arbetsgivaren kan också tvångsvis kvitta med en klar och förfallen motfordran om kvittningsavtal föreligger, kollektivavtalet tillåter det eller arbetstagaren uppsåtligen har orsakat skada i tjänsten (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 3 § första och tredje styckena). Om arbetsgivaren vill göra en tvångskvittning så måste denne inhämta ett beneficiumbesked från Kronofogdemyndigheten, vari framgår hur stor del av lönen som är skyddad från kvittning (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 6 §). Som huvudregel ska också Kronofogdemyndigheten ge arbetstagaren tillfälle att yttra sig (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 7 § första stycket).
Eftersom din arbetsgivare har kvittat sin motfordran mot din lönefordran synbarligen med stöd av att du av misstag har erhållit för mycket i lön (med juridiskt språkbruk så kallad condictio indebiti) så stödjer han sig på tvångskvittning på grund av att du skulle ha orsakat skada uppsåtligen i tjänsten. Uppsåt aktualiserar frågan om du hade full insikt om arbetsgivarens misstag i utbetalningen när du lyfte lönebeloppet och förbrukade det. Huvudregeln är att den som har tagit emot ett belopp som han eller hon inte har rätt till är skyldig att betala tillbaka beloppet. Undantaget till denna regel är att den som har tagit emot och förbrukat beloppet i god tro inte är skyldig att betala tillbaka beloppet (jämför domarna i AD 1989:55-59). Eftersom du visserligen upptäckte att du hade fått för mycket lön, men tog kontakt med din arbetsgivare för att höra dig för angående detta och planeraren svarade att löneutbetalningen borde vara korrekt samt att du inte har hört något ytterligare om saken mellan oktober 2014 och sommaren 2015, så torde det tala för att du var i god tro när du tog emot och förbrukade beloppet, varvid du inte är återbetalningsskyldig. Till stöd för denna slutsats finns exempelvis domen i AD 1989 nr 56, där en kvinna som hade mottagit för mycket i lön ansågs ha gjort vad som kunde krävas av henne när hon två gånger hade kontaktat lönekontoret för att ifrågasätta lönebeskedets korrekthet, men erhållit lugnande besked av arbetsgivaren. Med andra ord ansågs kvinnan av rätten ha varit i god tro och inte återbetalningsskyldig.
Eftersom du med stor sannolikhet kan anses ha varit i god tro så kan du inte anses ha uppsåtligen orsakat arbetsgivaren skada i tjänsten, varvid din arbetsgivare inte kan grunda tvångskvittning på den anledningen. Eftersom din arbetsgivare har kvittat i vidare mån än vad lagen medger så är han skyldig att ersätta dig för uppkommen skada (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 8 § första stycket). Notera dock att kollektivavtalet på din arbetsplats kan medge din arbetsgivare att göra tvångskvittningar. Eftersom du inte tycks ha kontaktats av Kronofogdemyndigheten så kan dock din arbetsgivare ändå vara ersättningsskyldig för uppkommen skada oavsett på vilken anledning han grundar tvångskvittningen, om han samtidigt har underlåtit att inhämta beneficiumbesked (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 8 § första stycket). Jag rekommenderar att du vänder dig till den fackförening som är representerad på din arbetsplats, dels för att ta reda på om kollektivavtalet har specifika bestämmelser om tvångskvittning, dels för att inhämta stöd för att bestrida arbetsgivarens tvångskvittning och kräva skadeersättning.
Med vänlig hälsning