Tolkning av JB 4 kap. 17 §

Hej,

Jag skulle behöva hjälp med att tolka ett lagrum, nämligen Jordabalken 4 kap. 17 §. Framför allt 2'a stycket i denna paragraf. Det lyder: ”Första stycket gäller även när annan än säljaren ägde byggnad eller annat som, om det är i samme ägares hand som fastigheten, enligt lag hör till denna samt köparen var i god tro vid köpet.”

Vad betyder detta? Ge gärna ett konkret exempel.

Lawline svarar

Hej och tack för att du använder dig av Lawline!

Jag går igenom paragrafens stycken var för sig:

JB 4 kap. 17 § 1 st.

Första stycket handlar om andra belastningar i fastigheten än panträtter (som istället regleras i 16 §). Nyttjanderätter och servitut är exempel på sådana belastningar. Dessa måste gälla mot köparen enligt JB 7 kap. 11-15 §§ för att JB 4 kap. 17 § ska vara aktuell, annars besväras inte fastigheten av belastningen. Av lagtexten följer att köparen måste vara i god tro för att kunna åberopa felet. Det räcker med att köparen "bort äga kännedom" om belastningen, vilket i praktiken innebär att köparen oftast anses vara i ond tro om en fastighet är belastad med en hyresrätt och nyttjanderättshavaren tillträtt fastigheten (Westerlind, Kommentar till Jordabalken, s. 380 f). Hänvisning görs till 12 §, vilket innebär att om köparen i god tro förvärvat en fastighet som visat sig vara belastad med t.ex. en nyttjanderätt så får denne åberopa avdrag på köpeskillingen eller, om felet är av väsentlig betydelse, häva köpet.

Observera att ett fel i fastigheten enligt JB 4 kap. 17 § endast får åberopas av köparen om han enligt JB 4 kap. 19 a § lämnar säljaren meddelande om detta inom skälig tid sedan han märkt eller borde ha märkt felet. Vad som utgör "inom skälig tid" vid sådan reklamation beror på omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. har det betydelse vilka kvalifikationer köparen själv besitter.

JB 4 kap. 17 § 2 st.

Vid köp av fastighet är utgångspunkten att tillbehör till fastigheten ingår i köpet förutsatt att säljaren inte undandragit något, vilket kan göras genom förbehåll i köpehandlingen. Vad som utgör tillbehör till fastighet framgår av JB 2 kap. 1-3 §§. Fastighetstillbehör enligt JB 2 kap. 1 § kan t.ex. vara byggnad som anbragts i eller ovanför jord för stadigvarande bruk. Exempel på s.k. byggnadstillbehör ges i JB 2 kap. 2 § - kylskåp, spis, badkar och liknande. Slutligen reglerar JB 2 kap. 3 § de s.k. industritillbehören.

För att något ska vara fastighetstillbehör krävs att det är fastighetsägaren som tillfört fastigheten tillbehöret, vilket följer av JB 2 kap. 4 §. Detta innebär att en byggnad, exempelvis en stuga, inte blir ett fastighetstillbehör om inte personen som sätter upp stugan också är fastighetsägare. Ett annat exempel är att en hyresgäst tillför något i fastigheten som i vanliga fall skulle ha blivit tillbehör. Eftersom fastighetsägaren då inte tillfört saken blir det istället fråga om lös egendom, vilket inte ingår i fastighetsköpet.

JB 4 kap. 17 § 2 st. skyddar köparen som ska kunna utgå från att ett föremål som kan vara tillbehör till fastigheten också är det om ingen annan information ges. Därför kan den köpare som är i god tro åberopa de påföljder som paragrafens första stycke hänvisar till i 12 §, det vill säga prisavdrag eller hävning. Notera att det i detta avseende inte finns någon undersökningsplikt för köparen.

Vänliga hälsningar

Lawline RådgivareRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Fastighetsrätt och Fel i fastighet? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000