FrågaFAMILJERÄTTÖvrigt05/03/2015

Tillfälligt skyddat boende vid våld i hemmet

Hej!

Jag har haft en relation med en kvinna och vi köpte ett hus tillsammans. Jag har två minderåriga barn. Vi bodde allihop i huset i ca 7 månader. Redan tidigt i relationen visade hon tendenser till att vara onormalt svartsjuk och våldsam. Jag var tveksam till att köpa hus ihop med henne, men efter hon sökt hjälp inom psykiatrin så gav jag med mig med hennes löfte om att hon skulle flytta om det inte fungerade. Under tiden i huset blev hon mer och mer våldsam. Hon slog mig och försökte hålla fast mig. Hon kastade saker, dels på mig och dels i golvet, i diskbänken mm. Hon gick runt och smällde i dörrar och förde oväsen om nätterna och höll både mig och barnen vakna. Jag bröt med henne i januari och dagarna efter det fick vi inte en lugn stund. Jag kontaktade socialen som gav oss ett tillfälligt boende. Hon har fortfarande inte lämnat huset trots löften om det tidigare och trots att hon inte har ekonomi att bo där. Jag har ansökt om bodelningsförrättare men inte fått någon än. Vi måste lämna det tillfälliga boendet nu och vårt enda alternativ är att flytta tillbaka till huset. Det kommer vi göra imorgon. Vad kan jag göra om hon fortsätter att trakassera oss med våld och oväsen som gör att vi inte kan klara jobb och skola? Är det brottsligt att störa de man bor med på det sättet? Går det att tvinga henne att flytta?

Mvh

Patrik

Lawline svarar

Hej och tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!

Jag ska börja med att redogöra lite allmänt för de lagar som styr sådana här situationer av våld i hemmet. Jag har tagit fasta på att det i familjen finns två minderåriga barn samt att kvinnan är våldsam mot dig – vilket givitvis kan få konsekvenser även för barnen.

Det är socialnämndens ansvar att tillhandahålla tillfälligt skyddat boende för våldsutsatta, med utgångspunkt i regleringen i 5 kap. 11 § Socialtjänstlagen, SoL, och 4 kap. 1 § SoL. Om skyddat boende som socialtjänstinsats finns en utförlig publikation från Socialstyrelsen, "Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende" som ger en god och detaljrik bild av rättsläget vid olika former av våld i hemmet.

Socialtjänsten i kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda människor i kommunen allmänt sett får den hjälp och det stöd som de behöver (2 kap. 1 § SoL). Socialnämndens skyldighet att erbjuda stöd och hjälp till dem som är i behov av det innefattar att ge ett aktivt stöd till alla som utsatts för brott och deras närstående. Detta klargjordes efter förslag i socialtjänstlagens förarbeten (Regeringens proposition 2000/01:79, Stöd till brottsoffer, s. 35 f.) om införandet av en allmän regel om socialtjänstens ansvar gentemot brottsoffer och deras närstående.

Socialnämndens uppgift att verka för att alla personer som utsatts för brott, och deras närstående, får det stöd och hjälp de behöver tydliggörs i 5 kap. 11 § första stycket SoL. Socialtjänsten ansvarar för att utifrån en utredning av den våldsutsattas och eventuella barns behov, bedöma vilken insats som är lämplig, till exempel i form av tillfälligt skyddat boende (Regeringens proposition 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, s.12).

Som propositionens titel antyder används insatsen skyddat boende generellt för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Bestämmelse i 5 kap. 11 § omnämner särskilt kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående (andra stycket). Män liksom pojkar kan givetvis också vara i behov av insatsen skyddat boende i egenskap av offer för våld av närstående, förälder, av en kvinnlig eller manlig partner osv, även om de män som uppsöker hjälp är få i jämförelse med det antal kvinnor som söker hjälp. Män är brottsoffer på samma sätt som våldsutsatta kvinnor och Socialtjänstens ansvar omfattar naturligtvis även dem (prop. 2006/07:38 s. 10). Barn som utsatts för brott och barnets närstående berörs i bestämmelsens tredje stycke. Genom Regeringens proposition 2005/06:166, Barn som bevittnat våld har också beslutats att socialnämnden har att beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och kan ha ett stort behov av stöd och hjälp (fjärde stycket). Med verkan fr.o.m. den 1 januari 2013 har det slagits fast att ansvaret gäller för barn som bevittnat våld eller på annat sätt drabbas av brott av eller mot närstående. Med att ha "bevittnat våld eller andra övergrepp" avses huvudsakligen att ett barn har sett eller hört den brottsliga gärningen begås (a.a. s. 37). Därmed omfattas inte endast de fall då barnet sett våld eller andra övergrepp, utan även andra situationer när barnet t.ex. upplevt en pågående misshandel.

5 kap. 11 § är emellertid inte någon rättighetsbestämmelse som enskilda brottsoffer och deras närstående kan begära och beviljas insatser med stöd av; den grundar i sig ingen rätt för enskilda. Insatser till enskilda, t.ex. i form av skyddat boende, ges istället med utgångspunkt i rätten till bistånd enligt 4 kap. 1 § (och i vissa fall 2 §) SoL – såväl för kvinnor och män som för flickor och pojkar. (Prop. 2006/07:38 s. 11).

Med den här framställningen vill jag klargöra att våld mot dig och våld som barnen tvingas bevittna eller på annat sätt uppleva, under alla förhållanden är något som ni kan påkalla socialtjänstens uppmärksamhet på och kräva insatser för.

Du frågar vad ni kan göra om kvinnan fortsätter att trakassera er med våld och oväsen och om det är brottsligt att störa de man bor med på det sättet. Det ska understrykas att vi måste vara väldigt klara med att särskilja vissa handlingar från andra när vi slänger oss med begreppet "brottsligt". Även om det inte går att hålla någon som brottslig – och inte heller går att få någon att flytta från sitt hem – därför att personen kastar (sina egna) grejer i golvet eller smäller i dörrar i det egna hemmet, och därigenom för oväsen om nätterna, är det oavsett tid och plats alltid en kriminaliserad gärning att handgripligen utöva våld mot en annan person (närmast misshandel enligt 3 kap. 5 § Brottsbalken, BrB). Så vad du ska göra om våldet fortsätter är givetvis att ta kontakt med polisen med en anmälan om brott (om du inte gjort det förut kanske det är läge att göra det om det skulle visa sig att våldet och trakasserierna fotsätter) och/eller begäran om att få förnyat skydd, stöd och hjälp. I det akuta skedet, tills socialtjänsten kopplas in (på nytt), har polisen ansvaret för att en person som uppsökt dem får skydd enligt 2 § p. 4 Polislagen. Du kan givetvis också på egen hand uppsöka ett skyddat boende och betala för vistelsen där.

Du skriver att du har ansökt om bodelningsförrättare, vilket regleras i 17 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB. Bestämmelsen gäller även i samboförhållanden (26 § Sambolagen, SamboL). Bodelningsförrättare kan förordnas så snart det föreligger grund för att förrätta en bodelning. Lagkommentaren till bestämmelsen i ÄktB föreskriver att ansökan om förordnande av bodelningsförrättare bör vara tillräckligt; någon särskild utredning till styrkande av att makarna inte kan enas om en bodelning erfordras m.a.o. inte. Det finns ingen tidsfrist för när bodelningsförrättare ska ha utsetts men det finns alltså skäl att sluta sig till att det inte ska behöva ta någon längre tid.

En bodelningsförrättare ska vid behov se till att en bouppteckning förrättas mellan makarna och har därvid möjlighet att ansöka hos domstol om att vite ska föreläggas och utdömas för det fallet make inte är medgörlig och t.ex. dröjer med att lämna ut nödvändiga uppgifter till denna (17 kap. 5 § ÄktB, vilken gäller i samboförhållanden, 26 § SamboL).

Med detta vill jag illustrera att det finns medel för att snabba upp bodelningen, men ta det i beaktande att du och barnen i värsta fall har månader att vänta i avvaktan på att frågan om vem som ska överta bostaden slutgiltigt har lösts. Om situationen så som den såg ut innan ni lämnade hemmet fortsätter nu sedan ni flyttat tillbaka får du hålla det i minnet att du och barnen enligt ovan har rätt till skydd, stöd och hjälp – och tveka då inte att sök den igen.

Jag önskar dig lycka till och välkommen att höra av dig till mig igen om du har följdfrågor eller behöver annan hjälp. Skulle du behöva juridiskt ombud att se till att dina intressen blir tillgodosedda i bodelningen har vi goda möjligheter att hjälpa dig även där.

Vänligen,

Märta AhlénRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Övrigt? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000