Testamentering av halv stuga till annan än bröstarvinge
Ett ex gör nog frågan tydligare:
Person A äger en halv stuga (hela är värd 600 000 kronor) och har 300 000 kronor på banken (EE). Person A har ett barn (särkullbarn).
Person B äger andra halvan av stugan. Person B har två barn (särkullbarn).
Person A testamenterar halva stugan till person B (och tvärtom), vilket gör att de kan bo kvar i stugan, även om den ena parten avlider. A avlider.
Fråga: Går det bra att se till så person A:s barn får sin laglott, dvs 300 000 kronor i form av pengar, så person B kan bo kvar i stugan så länge han vill det och att person A:s barn har efterarv från stugan när person B avlider?
MVH Carina Östlin
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga!
Ett särkullbarn har ju vid förälderns död rätt att få ut sin laglott enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637) så länge barnet inte avstår arvet till förmån för den efterlevande maken. Om detta skulle ske, går även laglotten enligt 3 kap. 9 § Ärvdabalken till den efterlevande maken med fri förfoganderätt, och det blir fråga om efterarv. B skulle då få A:s samtliga egendom mot att A:s barn senare fick ärva en andel som efterarv. Eftersom A:s barn dock sannolikt vill få ut sin laglott blir väl detta dock inte aktuellt.
Nu är det dock så att A ägde 50 % av stugan till värdet 300000 kr samt hade 300000 kr på banken, och därmed ett totalt egendomsvärde på 600000. Laglotten utgör i princip hälften av det en arvinge skulle fått ut om inget testamente fanns (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Detta - arvslotten - skulle förstås vara 600000 kr, eftersom A bara har ett barn. Barnets laglott är därmed värdet 300000 kr, och därför kan A utan problem testamentera bort sin halva av stugan till B; det finns ju egendom kvar som kan täcka barnets laglott, och det finns ingenting som säger att viss egendom - t.ex. stugan - skall ingå i laglotten. Det är istället värdet i pengar som räknas.
Hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar är det bara att återkomma!
Hälsningar,