Testamentera iväg en laglott
Vid arv, med ett inbördes testamente mellan makar ”med äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap”, kan den efterlevande makan ge bort en laglott?
Lawline svarar
Hej!
Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag har tyvärr lite svårt att förstå din fråga, så jag kommer därmed att ge ett svar från olika perspektiv utifrån hur din fråga kan tolkas.
Kan den först avlidne maken testamentera iväg sitt särkullbarns laglott?
Om en make dör där ett inbördes testamente är upprättat så ska den efterlevande maken ärva den avlidnes egendom. En makes rätt att ärva genom testamente är långtgående men kan begränsas genom att t.ex ett särkullbarn finns med i bilden. Om ett testamente mellan makarna inte har upprättats så har ett särkullbarn rätt till sin arvslott före den efterlevande maken om barnets förälder går bort, 3 kapitlet 1§ Ärvdabalken. I din fråga finns det dock ett inbördes testamente, som gör att även särkullbarnets arvslott kan testamenteras iväg. I 7 kapitlet 1§ finns det dock en skyddsregel för dessa situationer som gör att ett särkullbarn alltid har rätt till sin laglott, dvs hälften av sin arvslott. En make kan alltså inte testamentera iväg sitt barns laglott utan barnets samtycke. Maken kan inte heller skriva in i testamentet att barnet ska avstå sin laglott. I sådana fall har barnet möjlighet till att klandra testamentet och få ut sin laglott.
Kan den efterlevande maken testamentera iväg de gemensamma barnens rätt till laglott?
Som huvudregel ska den efterlevande makens egendom tillfalla de gemensamma barnen. Den efterlevande maken har dock rätt att testamentera iväg en del av sin egendom till andra. Begränsningar görs även här, som säger att bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott, 7 kapitlet 1§. Det händer dock att en förälder testamenterar iväg sin barns laglott. Som tidigare nämnt kan dock barnet klandra testamentet och på så sätt få ut sin laglott. Detta måste ske inom 6 månader från det att att testamentet delgavs. Om inte barnet åberopar detta så går dennes rätt till laglotten förlorad, 7 kapitlet 3§ ÄB.
Kan den efterlevande maken ge iväg ett belopp som motsvarar en laglott?
Svaret på denna fråga beror lite på omständigheterna i fallet. Till att börja med så varierar den efterlevande makens möjligheter till att hantera kvarlåtenskapen beroende vad som framgår av testamentet. Om maken ärver med full äganderätt så får denne göra vad den önskar med egendomen, inkludera ge iväg en viss summa till en önskad person. Om kvarlåtenskapen skulle ärvas med fri förfoganderätt så är den efterlevande maken hanterande av kvarlåtenskapen begränsat. Så är fallet om det uttryckligen framgår att kvarlåtenskapen ärvs med fri förfoganderätt eller om det det genom testamentet inskränker någons arvsrätt. Eftersom du skriver att de ärvs med ”äganderätt”, så utgår jag ifrån att det är den tidigare alternativet som är relevant. Svaret beror alltså på omständigheterna i fallet.
Hoppas att du fick svar på din fråga! Om inte får du gärna lämna en kommentar nedan, så ska jag försöka utveckla eller förtydliga mitt svar.
Med vänliga hälsningar,
