Straff för bedrägeri/förskingring
Hej! Jag hoppas att ni kan svara på detta: Nu är det så att jag känner en person som har tagit pengar av en brukare. Denna person blev av med sitt jobb. Men denna person har erkänt brottet till den drabbade och det rör sig om ca 40000 kronor tror jag att det är. Nu så har den drabbade gjort en polisanmälan på personen, fast personen hade lovat inte göra det för personen ska få tillbaka sina pengar. Nu undrar denna person vad som händer? Hur går polisens utredning? Denna person har ej berättat för sin familj hur den blev av med sitt jobb? Men det är så att denna person kan ej sitta i ett fängelse för denna person har ett barn med sarkilda behov och ingen annan kan ta hand om barnet. Jag undrar om detta inte blir villkorligt/böter. För denna person är ej straffad förrut. Jag hoppas att ni kan svara på denna fråga?
Lawline svarar
Hej!
Utifrån de omständigheter du beskriver så anser jag att brottet skulle kunna vara bedrägeri 9 kap. 1§ brottsbalken (BrB) eller förskingring enligt 10 kap. 1§ BrB. Det skulle även kunna vara stöld enligt 8 kap. 1§ BrB, men jag bedömer de två första som mer troliga då det rör sig om en förtroendeställning mellan gärningsman och den drabbade. För bedrägeri/förskingring är straffet för normalgraden satt till högst 2 års fängelse. Vid grovt brott gäller en straffskala från 6 månader till 6 års fängelse.
Gällande vad som kommer hända är att en åklagare efter polisens utredning och anmälan förmodligen kommer att välja att åtala personen för något av ovanstående brott. Därefter följer en rättegång där domstolen ska avgöra skuldfrågan.
Det är tyvärr i princip omöjligt för mig att genom detta forum och den information som finns att tillgå att svara på vad domstolen kommer fastställa straffet till ifall den finner den åtalade skyldig (om åklagare väcker åtal). Det som kan nämnas är dock att fängelse ses som en sista utväg och aktualiseras oftast inte förrän straffvärdet överstiger 12 månaders fängelse, i den mån det inte rör sig om artbrott, vilket förmögenhetsbrott inte är. 30 kap. 4§ BrB.
Vänligen,
