Sedvanliga gåvor och förskott på arv
Får jag ge bort mina smycken som present till mina barn vid deras födelsedagar. Utan att de här vid ett senare tillfälle, kan räknas som ev förskott på arv??
Är det alltså någon skillnad på vid vilket tillfälle/sammanhang man får/ger smycken som gåva??
Undrar,
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Huvudregeln angående gåvor mellan arvlåtaren och arvingen är att alla gåvor är att se som förskott på arv om det gåvan uttryckligen inte är tänkt som ett förskott på arv. Det krävs alltså en tydlighet från gåvogivaren om att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv.
Från denna regel finns dock undantag. Sedvanliga gåvor mellan arvlåtaren och dennes barn är inte att se som förskott på arv, om det inte rör sig om oskäligt stora gåvor. Exempelvis är julklappar och födelsedagspresenter sådana gåvor som inte är att se som förskott på arv. Dock får gåvan inte vara värd så pass mycket att den går över hans ekonomiska förmåga, som det står i lagtexten ”… värde inte står i missförhållande till givarens villkor”. Gåvan får alltså inte gå över gåvogivarens ekonomiska förutsättningar. Exempelvis om arvlåtaren ger arvtagaren en tavla värd 100 000 kr i julklapp eller födelsedagspresent och det är en gåva som går över hans ekonomiska förmåga är frågan om gåvan inte är att se som förskott på arv.
Att ge dina barn smycken i födelsedagspresent är alltså att se som en gåva och inte som ett förskott på arv, om inte smyckena är värda mycket pengar så det är i missförhållande till givarens villkor. Att ge en diamantring till ett värde av 50 000kr till en dotter kan alltså ses som ett förskott på arv även om hon fått det i födelsedagspresent.
Det är alltså en skillnad på vid vilket tillfälle som någon av dina barn får smyckena. Är smyckena högt värderade är det dock säkrast att alltid göra det tydligt vid gåvotillfället att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv. Då uppstår ingen oklarhet i vad du avsåg med gåvan
Aktuell lagstiftning är ärvdabalken 6 kapitel, 1 och 2 §§ (länk hittar du https://lagen.nu/1958:637#K6 )
Vänligen
