Särkullsbarnens rätt till arv
Hej, min man och jag har ett gemensamt barn. Min man har två barn sedan tidigare äktenskap och jag har ett. Vi har skrivit ett testamente att vi önskar att alla barn väntar på arvet tills vi båda är borta. Eftersom min man har mycket dålig kontakt med sina äldsta barn, är jag nästan säker på att de inte kommer att respektera vår önskan. Är det något mer vi bör göra för att kunna sitta kvar i orubbat bo?
Mvh Lena Mander Lindström
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Det kan alltid vara lite klurigt när det kommer till sådana här situationer. Som ni säkert redan är medvetna om är huvudregeln att gemensamma barn inom ett äktenskap ärver först när båda föräldrarna har gått bort, alltså att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken enligt 3 kap 1 § ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Fortsätter man läsa i paragrafen kommer man fram till att det gäller andra regler för s.k. särkullsbarn, dvs. icke gemensamma barn. Det är nämligen så att särkullsbarn har rätt att få ut sin arvslott vid sin förälders bortgång, vilket då minskar omfattningen på den kvarlåtenskap som tillfaller maken. I ert fall har din man 3 barn varav 2 är särkullsbarn, när hans kvarlåtenskap ska fördelas kommer således varje barn få 1/3 av kvarlåtenskapen. Eftersom du är mor till ett av barnen kommer dennes del att tillfalla dig enligt 3 kap 1 § ÄB, utöver detta kommer du ha hälften av ert giftorättsgods samt din eventuella enskilda egendom. Särkullsbarnen kan också välja att avstå sin arvslott till förmån för den efterlevande maken och då ärver de sedan på samma sätt som en gemensam bröstarvinge, dvs. först efter att båda makarna har gått bort, https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1.
I ert fall har det skrivits ett testamente vilket kan få en del effekter på hur arvet fördelas, detta under förutsättning att det uppfyller formkraven för ett giltigt testamente, https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1. Det framgår inte riktigt av din fråga men min tolkning är att er vilja är att barnen ska få ärva hela sin arvslott men att ni vill att de väntar till båda ers bortgång. Förhoppningsvis respekterar barnen detta men i det fall de väljer att inte göra det så har de rätt att begära sin laglott, dvs halva arvslotten https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. Detta görs genom en jämkning av testamentet och då får de ut sin laglott som kommer att vara 1/6 av din makes kvarlåtenskap. Tyvärr är detta något som inte går att komma ifrån varken med testamente eller på annat sätt, en bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott oavsett vad arvlåtaren har skrivit i sitt testamente. Det krävs som jag nämnde dock ett aktivt agerande för att få ut sin laglott, nämligen att bröstarvingen måste begära jämkning av testamentet, https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1.
Något som går att göra är eventuellt att skriva ett äktenskapsförord där ni fördelar tillgångarna som enskild egendom. När en gift person avlider görs nämligen först en bodelning och i en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1. För att sedan räkna ut makens del av boet drar man av skulderna från dennes andel av giftorättsgodset och det som återstår läggs då ihop och delas lika mellan makarna https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1. Till giftorättsgods räknas inte enskild egendom https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1, och egendom kan göras till enskild egendom genom äktenskapsförord https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1. Om ni exempelvis genom ett äktenskapsförord registrerar all egendom som din enskilda egendom kommer det inte finnas något giftorättsgods att dela upp och således inte heller något för din makes arvingar att ärva. Eftersom min tolkning av din fråga är att ni ändå vill att barnen ska få ärva, är då alternativet att du skriver ett testamente över din ”enskilda egendom” och på så vis ser till att de får ut sin del av arvet. Allt detta är givetvis ganska långsökt, mycket komplicerat och medför dessutom stora risker. Om istället du är den som skulle avlida först kan ju det resultera i att ditt särkullsbarn ärver en betydligt större del än vad den skulle gjort under nuvarande förhållanden vilket kan upplevas orättvist. Det kan också behöva påminnas om att det äktenskapsförordet såklart gäller även vid en eventuell skilsmässa, något som starkt talar emot att denna lösning används. Om ni ändå skulle överväga en sådan lösning rekommenderar jag att ni tar kontakt med en familjerättsjurist som besitter kunskap inom området.
Sammanfattningsvis, det finns inget annat sätt att uttrycka sin vilja om hur ens egendom ska fördelas än genom testamente. Det finns dock många sätt att formulera sig på i ett testamente och det kan vara bra att se över detta med en jurist för att undvika felformuleringar/tolkningar. Särkullsbarn har rätt till sin arvslott när dennes förälder avlider men på grund av ert testamente har denna rätt inskränkts. De har nu bara rätt till sin laglott som motsvarar hälften av arvslotten, man kan se det som att de tvingas avstå hälften av sin arvslott till förmån för efterlevande make. Laglotten kan man däremot aldrig testamentera bort men för att få ut laglotten krävs att särkullsbarnet begär jämkning av ert testamente.
Hoppas att du har fått svar på din fråga och lycka till,
Med vänliga hälsningar,
