Särkullbarn och efterlevande makes arvsrätt genom testamente
Gift par med särkullsbarn. Testamente skrivit lyder så här i kort: " NN som är gifta bestämmer härmed som vår yttersta vilja att den av oss som överlever den andre skall erhålla all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt och med förbehåll för bröstarvingars rätt till laglott." Vad innebär detta egentligen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Enligt huvudregeln gäller arvsrätt mellan makar (3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Det innebär att den make som överlever den andre ärver den först avlidnes egendom med s k fri förfoganderätt. Den efterlevande har då i princip rätt att göra vad han eller hon vill med egendom, men kan inte testamentera den vidare (då skulle ju den först avlidnes arvingar gå miste om sitt arv). Gemensamma bröstarvingar får ut sitt arv först då bägge makarna avlidit. Undantag från denna regel görs om särkullbarn finns. Dessa har då rätt att direkt få ut sitt arv vid förälderns bortgång. Finns inget testamente gäller detta hela arvet, d.v.s. såväl laglott som arvslott.
Det testamente som är aktuellt i det här fallet innebär ett avvikande från ovan nämnda reglering. Om inte testamente hade upprättats skulle särkullbarnen ha rätt att direkt få ut hela sitt arv (såvida inte han eller hon avstår från sitt arv enligt 3 kap. 9 § ÄB). Testamentet medför ett "tillbakafallande" på huvudregeln - det vill säga: efterlevande make ska ärva den avlidnes egendom med fri förfoganderätt. Laglotten (vilket motsvarar halva arvslotten) kan dock inte testamenteras bort (se 7 kap. ÄB), vilket innebär att särkullbarnen kommer ha rätt att kräva ut denna del av arvet oberoende av testamentet. Resterande del ärvs dock först sedan även den efterlevande maken avlidit (liksom för gemensamma bröstarvingar).
Hoppas du fått svar på dina funderingar. Tveka annars inte att skicka in en ny fråga!
Vänliga hälsningar,
