Särkullbarn, efterarv, laglott/arvslott
Hej!
Min fråga gäller hur jag som särkullebarn ärver. Min mamma är gift med en man som inte har några barn. Om min mamma dör hur blir det då för mig? Jag förstår inte riktigt hur det fungerar med arvslott respektive laglott. Mamma och jag har delade meningar kring detta. Hon tror att jag ska ärva 50% av dem medan jag tror att jag som särkullebarn ska ärva 25% (laglott plus arvslott).
Mamma och hennes man har skrivit ett testamente där mamma har skrivit över arvslotten på hennes man. Enligt mammas beräkning ärver jag då 25% och enligt min ärver jag 12,5%.
Har vi båda fel eller har någon av rätt?
Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB), se här.
Makar ärver varandra före bröstarvingar. Särkullbarn, alltså ej gemensamma barn, har dock rätt att kräva ut sin laglott vid sin förälders bortgång. Laglotten är hälften av arvslotten. Arvslotten är arvingens del av sin förälders kvarlåtenskap. Alltså är arvslotten 100% av förälderns kvarlåtenskap om inga andra arvingar finns att dela arvet med. Den del du har rätt att kräva ut direkt vid din mors bortgång är alltså 50% av dennes kvarlåtenskap, om du inte behöver dela arvet med någon annan bröstarvinge. Testamente kan aldrig kränka denna rätt. Om testamente likväl skulle kränka denna rätt, kan du enkelt begära jämkning av det.
Hälften av moderns kvarlåtenskap har du alltså rätt till direkt vid moderns bortgång, oavsett testamente. Den andra hälften ärver styvfadern. När även denne går bort har du rätt till den resterande del av din mors kvarlåtenskap. Den resterande delen räknas ut som en kvotdel i styvfaderns dödsbo. Ett exempel kan illustrera hur kvotdelen beräknas.
Exempel:
A är gift med B. A har ett särkullbarn. B har inga barn. A dör. B ärver A:s egendom, vilken utgör 200 000 kr. A:s särkullbarn S begär ut sin laglott, alltså 200 000/2 = 100 000 kr (hälften av arvslotten, se ovan). B ägde vid A:s död totalt 500 000 kr. Kvotdelen utgör då 100 000 (arvet B får från A) / 600 000 (boets totala behållning) = 1/6.
När B avlider har S rätt till resterande del av sin arvslott. Denna utgör 1/6 i B:s dödsbo.
Kvotdelen du har rätt till i styvfaderns dödsbo kallas efterarvet. Som du förstår går det inte att generellt säga en procentsats som du har rätt till, eftersom att det beror på hur förmögenhetsförhållandena ser ut när den ena maken först går bort, se exemplet ovan.
Det som jag redogjort för ovan är vad som gäller såvida inte testamentet med giltig verkan föreskriver att styvfadern ska ärva med "full äganderätt". Om testamentet föreskrivit full äganderätt så har du inte rätt till något efterarv, alltså inte rätt till någon kvotdel i styvfaderns dödsbo.
Full äganderätt
För att testamentet med giltig verkan ska föreskriva full äganderätt får det inte samtidigt finnas ett förordnande om sekundosuccession. Detta betyder att det inte samtidigt får stå något om hur arvet ska fördelas efter båda makarnas bortgång. Om det skulle göra det, blir föreskrivandet om full äganderätt inte giltigt, utan tolkas som om det inte stod något om full äganderätt.
Jag hoppas att detta var till hjälp. Om ytterligare funderingar uppstår så återkom gärna i kommentarsfältet nedan.
