Samarbetssvårigheter vid gemensam vårdnad
Har gemensam vårdnad av barn i ålder 7 och 10 år
Pappan nekar barnen att ja (mamma) får följa med dom på sina aktiviteter under "hans veckor".
Han nekar barnen sova hos mig när han skall ut på andra saker under de helger dom är hos honom .
Hur mycket kan man gå över huvudet på barnen ?
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!
Utgångspunkten när barn är inblandade är att det alltid är barnets bästa som ska tillgodoses. Denna utgångspunkt tar sig i uttryck i 6 kap. 2a§ Föräldrabalken som föreskriver att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Särskilt avseende ska fästas vid dels att barnet inte utses för någon risk och dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Vidare kan sägas att den bästa vårdnadsformen för barnet generellt sätt anses vara att föräldrarna har gemensam vårdnad över barnet. Vissa omständigheter kan dock föreligga som innebär att gemensam vårdnad inte är det bästa för barnet, exempelvis då den ena föräldern är olämplig som vårdnadshavare eller om det föreligger samarbetssvårigheter mellan föräldrarna. 6 kap. 5§ 2st Föräldrabalken stadgar att vid bedömning av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. I rättsfallet NJA 2007 s. 382 ansåg Högsta domstolen att samarbetsproblemen var av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kunde anses vara det bästa för barnet. Frågor om vårdnad, boende och umgänge hade i fallet inte kunnat lösas utan rättsliga processer.
Så man kan alltså säga att generellt anses gemensam vårdnad vara mycket bra för barnet och det ska till samarbetsproblem av sådan omfattning att ensam vårdnad är ett bättre alternativ för barnet.
I ditt fall nekar pappan barnen umgänge med dig vid aktiviteter, och att barnen inte får sova hos dig när han är borta. Detta är ett beteende som går mot lagstiftningens syfte om barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, om pappan inte har godtagbara skäl för sitt agerande. Jag skulle dock inte säga att denna omständighet i sig talar för att ensam vårdnad vore ett bättre alternativ. Däremot om pappans agerande leder till en konflikt mellan er av sådan art att ni inte kan samarbeta rörande frågor som rör barnet, att gemensam vårdnad inte är det bästa för barnet, så kan pappans agerande tala till hans nackdel när ni gör upp om vem som ska få den ensamma vårdnaden.
När domstolen gör en bedömning tittar den alltså på helhetsbilden och vad som är alternativet till den nuvarande formen. En fråga som kan ställas kan exempelvis vara ”Hur är det bättre för barnen att du har ensam vårdnad?”. För att svara på en sådan fråga krävs fler omständigheter för att skapa en helhetsbild.
Jag hoppas att svaret har gett dig lite information om rättsläget, om du är fortsatt undrande får du jättegärna höra av dig till Lawlines betaltjänst för en djupare analys.
Med vänliga hälsningar,
