Risker för särkullbarn med att avstå från arv till förmån för efterlevande make
Hej! Jag och mina två syskon undrar vad som gäller nu när vår pappa har avlidit. Han var omgift och de har inga gemensamma barn. Hans hustru har fyra barn. De har sagt och har även ett dokument där de uttrycker önskan att den som lever kvar ska få sitta kvar i orubbat bo. Sen när båda är borta ska tillgångarna delas rakt av. Nu undrar vi:
Vad löper vi för risk om vi går med på detta? Kan vår pappas hustru skänka deras gemensamma tillgångar till sina söner under tiden så att det inte finns något kvar när det sen är dags?
Vi vill ju inte skapa en situation där hon hamnar i ett svårt ekonomiskt läge, men om det finns risker för vår egen del behöver vi nog fundera på hur vi ska agera.
Tacksam för svar,
Mvh
Nina
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör Ärvdabalken (1958:637) (ÄB).
Mycket riktigt tillfaller er arvslott den efterlevande makan endast om ni avstår från er rätt till arv direkt från er far efter hans död, i enlighet med 3 kap 1 § ÄB. Eftersom ni är särkullbarn har ni alltså enligt lagen rätt att få ut ert arv från er far direkt, oavsett vad som står i testamente. Om ni avstår från att ta ut ert arv direkt har ni efter er fars hustrus bortgång rätt till efterarv, enligt 3 kap 9 § ÄB. Detta arv ska utgöras av så stor del av hustruns hela förmögenhet som arvet som ni avstod från utgjorde av hela hennes förmögenhet när hon fick det, 3 kap 2 § tredje stycket ÄB.
Man brukar säga att den efterlevande maken då innehar arvet med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken får göra vad hon vill med egendomen, förutom att testamentera bort den, enligt 3 kap 2 § första stycket ÄB. Eftersom er fars hustru på annat sätt än testamente fritt får minska sin förmögenhet består risken med att avstå från att ta ut arvet från er far direkt, i att hennes förmögenhet kan minska och ni därmed kommer får ut mindre efter hennes bortgång (eftersom det är kvotdelar som räknas) (på samma sätt blir efterarvet från er far större om hennes förmögenhet ökar).
Hon kan spendera och skänka bort tillgångar. Dock finns en skyddsregel i 3 kap 3 § första stycket ÄB som tar sikte på fall då den efterlevande genom gåva orsakat en väsentlig minskning av sin egendom (i praxis har 25 % räknats som en väsentlig minskning) utan att ta hänsyn till den först avlidnas arvingar. Då kan vederlag utgå till dessa arvingar. Detta vederlag ska ges när den efterlevande gått bort (i ert fall hustrun) och tas från hennes arvingars (hennes barns i detta fall) arvslott. På så sätt kan den först avlidnas arvingar kompenseras. Om sådant vederlag inte kan utgå kan gåvan (eller dess värde) krävas tillbaka under förutsättning att gåvotagaren (den som mottog gåvan) insåg eller borde ha insett att gåvan skadade den först avlidnes arvingars efterarv. Dock kan denna regel inte användas efter 5 år förflutit sedan gåvan mottogs. Då förfaller rätten att åberopa denna skyddsbestämmelse, oavsett vad gåvomottagaren insåg eller inte. Observera att det rör sig om 5 år efter att gåvan mottogs och inte 5 år efter att den efterlevande maken avled! Detta betyder i praktiken att det kan vara svårt att använda sig av denna skyddsregel eftersom man sällan har koll på allt den efterlevande maken gör och skänker.
För att sammanfatta svaret på din fråga så finns det alltså en risk i att avstå från ert arv från er far till förmån för hans hustru eftersom hon då innehar kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt vilket innebär att hon fritt kan disponera över den, med undantag från att testamentera bort den. Egendomen kan då minska eller öka, vilket påverkar hur mycket ni får i efterarv. Det ligger alltså inget hinder i att spendera bort egendomen eller minska den så pass att ert efterarv kommer bli mycket litet. Dock finns en skyddsregel för om efterlevande maka i gåva skänkt egendom som gjort att dennes totala förmögenhet väsentligen minskat (25 %) utan att ha tagit tillbörlig hänsyn till den först avlidnas arvingar, men för att bli hjälpt av denna regel ska man noga se till att inte mer än 5 år förflutit sedan gåvan mottogs.
Hoppas du har fått hjälp med din fråga och lycka till!
Med Vänliga Hälsningar!
