Rätt till hyreslägenhet vid upplösning av samboförhållande
Tjena!
Jag och min sambo ska separera. Vi har en hyreslägenhet som jag står på och använt flera års kö till att få.
Min sambo Pernilla som hade två barn från sitt tidigare förhållande och vårt barn på 4 månader. Har fått sin far min svärfar att kontakta alla myndigheter som finns för att jag ska tvingas ut ur lägenheten och han påstår att hon har störst rätt till den.
Min svärfar anser att jag inte har någon rätt till lägenheten trots att jag har ett barn. Jag behöver ett tak över huvudet och ett tryggt boende för mig och min son.
I slutändan undrar jag om dom kan via socialtjänst och andra myndigheter tvinga mig ut ur lägenheten.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regelverk
I ditt fall rör det sig om upplösning av ett samboförhållande vilket innebär att sambolagen (SamboL) ska tillämpas enligt dess 1 §. Vid separation ska er samboegendom fördelas mellan er. Samboegendom består av er gemensamma bostad och ert bohag (möbler), om dessa förvärvats för gemensam användning enligt 3 §. Detta gäller oberoende av vem som är ägare till eller vem som köpt egendomen i fråga. Undantag från denna regel följer av 4 § och 9 § SamboL. 4 § SamboL avser egendom som alltid ska undantas från bodelning, och 9 § är aktuell om ni har ett samboavtal, vilket jag utgår från att ni inte har då det inte nämnts i frågan.
Rätten till lägenheten
Beträffande lägenheten följer huvudregeln i ditt fall av 5 § p. 3 SamboL: Med sambors gemensamma bostad avses: ’’byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål’’.
Detta gäller oberoende av vem som undertecknat kontraktet på hyreslägenheten. Viktigare i sammanhanget är dina avsikter när du ingick hyresavtalet. Var det tänkt som en gemensam bostad åt dig och din sambo, eller var det vid avtalets ingående tänkt att främst du skulle bo där? Om avsikten var att du skulle bo i lägenheten själv utgör den inte samboegendom och ska undantas från bodelningen. Detta resulterar i att du får bo i den vid separation.
Det finns ett undantag beträffande hyres- och bostadsrätter i 22 § SamboL som lyder enligt följande: ’’Innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och utgör egendomen inte samboegendom, har den andra sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller detta dock endast om synnerliga skäl talar för det.’’
För undantagets tillämplighet krävs att hyresrätten utgör ert gemensamma hem och att den innehas huvudsakligen för detta ändamål. Vid prövningen av vem som har bäst behov av lägenheten tas hänsyn bland annat till om den ena sambon får ensam vårdnad om parternas barn, eller att barnet huvudsakligen ska bo hos den ena sambon som därför kommer behöva lägenheten. Då är även avstånd till dagis, skola etc. som barnet går i av betydelse för bedömningen. Det ligger i domstolens intresse att låta barn vara kvar i sin invanda miljö och bedömning görs med beaktande av detta. Ett argument om att en av parterna skulle ha större möjlighet att via bostadsförmedling få ny bostad har, när det gäller makar inte vunnit stöd i domstol. Detsamma torde gälla för sambos. Däremot har en sambos ålder, eventuellt handikapp och hälsa i övrigt tillmätts betydelse vid bedömningen av vem som har bäst behov av bostaden. Även närheten till en sambos arbetsplats och eventuella möjligheter att bo på annat håll är relevanta faktorer.
Utöver behovsprövningen görs även en skälighetsbedömning. Även om en sambo anses ha störst behov av bostaden, måste detta även anses skäligt gentemot den andra sambon. Vid skälighetsbedömningen tas hänsyn till bland annat att bostaden kan ha ett känslomässigt värde (affektionsvärde) för den sambo som äger den. Domstolen gör en helhetsbedömning där den ene sambons behov vägs mot omständigheter som talar mot ett övertagande. I ert fall finns det tre barn i familjen, din sambo har tre barn, och du är pappa till ett av dem. På grund av att hon, utöver er son har två barn från ett tidigare förhållande finns det risk för att domstolen anser att hon har bättre rätt till lägenheten.
Enligt paragrafens andra stycke ska anspråk på övertagande av gemensam bostad framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphört. Om en sambo lämnar bostaden har denne endast tre månader på sig att framställa sitt anspråk på lägenheten. Detta innebär, att om din sambo flyttar ut, har hon enbart tre månader på sig att göra anspråk på lägenheten, men om hon bor kvar, har hon ett år på sig att från samboförhållandets upphörande att framställa sina anspråk. Den som övertar bostaden ska ersätta den andra sambon för bostadens värde. Härvid uppstår dock problem vad gäller hyresrätter eftersom dessa inte anses ha något marknadsvärde, vilket medför att den som har störst behov av bostaden inte är skyldig att utge ersättning för denna vid ett övertagande.
Handlingsplan
Om ni är oense om övertaganderätten kan ni väcka talan vid tingsrätten på er ort som får pröva frågan om vem som har rätt till lägenheten. Om din sambo får rätt till lägenheten har hon en giltig rättsgrund för sin besittning. Hon kan därmed ansöka om handräckning hos Kronofogden för att få dig avhyst enligt 16 kap 1 § Utsökningsbalken (UB). Detta är dock ett allvarligt rättsmedel att begagna sig av och bör inte nyttjas om det går att komma överens om en annan lösning. Vid avhysning får du hem ett brev där du ska ta ställning till om du bestrider eller accepterar hennes begäran. Om du inte svarar, kommer Kronofogden att avhysa dig. Om du bestrider kravet får din sambo bestämma om hon vill gå vidare med ärendet i domstol. Innan avhysning sker ska du ha fått möjlighet att yttra dig enligt 16 kap 2 § UB. Vid avhysning ska hänsyn tas till både din sambos och din situation enligt 16 kap 3 § UB. Detta innebär att Kronofogden i förväg reder ut frågor om antal barn i hushållet, åldern på dessa och andra omständigheter som kan vara av vikt för att genomföra avhysningen på ett sätt som orsakar så lite skada som möjligt.
Sammanfattningsvis bör ni i första hand försöka komma överens om vem som ska bo i lägenheten. Om inte detta går kan ni väcka talan vid tingsrätten på er ort som då får pröva frågan. Om ni båda bor kvar i lägenheten, trots att hon fått rätt till den vid bodelning, kan hon ansöka om att få dig avhyst. För vidare hjälp i ditt ärende rekommenderar jag att du bokar en tid med Familjens jurist på www. Lawline.se/boka. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!
