Påföljd för misshandel och olaga hot
Hej, min yngste son 18 år befinner sig i ett läge där åtal är väckt mot honom för misshandel och olaga hot, till slutet av april.
Min fråga är hur ni skulle bedöma utkomsten efter rättegången, med er erfarenhet och kompetens (worst case, best case) och utifrån min beskrivning.
Historien är som följer enligt mig:
På en klass-/studieresa utomlands för ett halvår sedan kom han och hans fd flickvän (som då gick i samma klass) i gräl med varandra. Båda var berusade.
Han har enligt hennes utsago knuffat henne mot ett staket (fotograferat blåmärke) och hotat henne.
Själv minns han inte den stunden.
Till rättegången är två vittnen kallade för att styrka flickans berättelse – en lärare och en klasskamrat. Ingen av dessa – ingen överhuvudtaget – såg själva händelsen.
Båda går på gymnasiet.
Han har inte tidigare varit i kontakt med rättsväsendet, socialtjänsten etc.
Han stängdes av en vecka efter hemkomsten och har sedan dess tvingats byta klass.
Är student och arbetar inte. Inget körkort.
Ordnade livsförhållanden med två gifta föräldrar och boende i villa.
Tack på förhand.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det är alltid väldigt svårt att förutse hur en domstol kommer att döma i ett enskilt fall. Jag kan dock försöka förklara hur rättsläget ser ut och vad domstolen troligtvis kommer att beakta.
Huvudförhandlingen
Hur en huvudförhandling i tingsrätten går till kan du läsa om här. Rätten kommer att bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.
Din son kan ha rätt att biträdas av en offentlig försvarare enligt 21 kap. 3 a § andra stycket rättegångsbalken. Möjligheten finns att istället utse en försvarare själv, se 21 kap. 3 § rättegångsbalken.
Bevisning
I brottmål är det åklagaren som har hela bevisbördan. I svensk rätt gäller principen om fri bevisprövning, vilken innebär att rätten får beakta samtliga omständigheter som har lagts fram under huvudförhandlingen för att komma fram till vad som kan anses vara bevisat. Detta framgår av 35 kap. 1 § rättegångsbalken.
Den bevisning som kommer att läggas fram i det här målet verkar vara en dokumenterad skada och två vittnen som inte själva har sett händelsen. Om detta räcker som bevis eller inte är omöjligt att svara på eftersom rätten bl.a. måste ta hänsyn till hur trovärdiga vittnena kan anses vara och hur tillförlitliga deras uppgifter är samt vad det är vittnena berättar. Dessutom kommer förhör att hållas med målsäganden och med din son. Det de berättar under rättegången kommer också att påverka rättens bedömning.
Om han döms för brotten
1. Straffskalan
De brott som din son är misstänkt för är misshandel (3 kap. 5 § brottsbalken) och olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Straffskalan för misshandel är fängelse i lägst fjorton dagar och högst två år, och straffskalan för olaga hot är böter eller fängelse i högst ett år. Om man döms för flera brott ska en gemensam påföljd för båda brotten bestämmas (se 30 kap. 3 § brottsbalken). Den gemensamma straffskalan för båda brotten är fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre år (se 26 kap. 2 § brottsbalken).
2. Straffvärdet
Efter att rätten har slagit fast straffskalan ska brottens gemensamma straffvärde bestämmas (se 29 kap. 1 § brottsbalken). Straffvärdet är ett slags mått på hur allvarligt man ser på brotten och utgångspunkten vid straffvärdebedömningen är straffskalans lägre del. För misshandel brukar det oftast landa i ett straffvärde motsvarande en eller ett par månaders fängelse. Vid bedömningen av straffvärdet tas hänsyn bl.a. till den skada och kränkning som brottet innebar. Dessutom tas hänsyn till de försvårande omständigheter som anges i 29 kap. 2 § brottsbalken och de förmildrande omständigheter som anges i 29 kap. 3 § brottsbalken.
Den som döms för flera brott brukar få s.k. "mängdrabatt", vilket innebär att straffvärdet inte blir lika högt som om han hade dömts för varje brott för sig. Hur högt straffvärdet anses vara avgör rätten i det enskilda fallet med beaktande av alla de omständigheter som anges i de ovan nämnda bestämmelserna 29 kap. 1-3 §§ brottsbalken.
3. Påföljdsbedömningen
Efter att straffvärdet har fastställts ska rätten bestämma vilken påföljd som ska utdömas. Straffskalan utgör ramen för rättens bedömning, vilket innebär att böter inte kan väljas som påföljd i det här fallet (förutom om rätten finner att det vore "påkallat med hänsyn till brottets straffvärde" enligt 29 kap 3 § andra stycket).
De påföljder som teoretiskt sett kan bli aktuella är ungdomstjänst, villkorlig dom eller fängelse. Skyddstillsyn kommer inte att bli aktuellt eftersom din son är tidigare ostraffad. I svensk rätt finns en regel som säger att rätten så långt det är möjligt inte ska döma till fängelsestraff (se 30 kap. 4 § brottsbalken). Eftersom din son är 18 år krävs dessutom särskilda skäl för att döma till fängelse (se 30 kap. 5 § andra stycket brottsbalken).
För att en person som är äldre än 18 år ska kunna dömas till ungdomstjänst krävs också särskilda skäl (se 32 kap. 2 § brottsbalken).
Jag ser det som osannolikt att fängelse väljs som påföljd. Om jag ska göra en gissning tror jag att villkorlig dom förenad med samhällstjänst kan komma ifråga, men jag vill verkligen understryka hur svårt det är att i förväg gissa hur en domstol kommer att döma i ett enskilt fall. Om villkorlig dom och samhällstjänst väljs som påföljd kan antalet timmar samhällstjänst bedömas till lägst 40 och högst 240 timmar (se 27 kap. 2 a § brottsbalken).
4. Slutlig straffmätning
Till sist gör rätten en slutlig straffmätning. Vid den slutliga straffmätningen ska bl.a. gärningsmannens ålder beaktas särskilt, se 29 kap. 7 § brottsbalken. En 18-åring döms i regel inte till ett lika högt straff som en gärningsman som är 21 år eller äldre. De omständigheter som anges i 29 kap. 5 § brottsbalken ska också beaktas. Det finns kanske en möjlighet att rätten kan beakta att din son blev avstängd från skolan i en vecka och att han blev tvungen att byta skola, med stöd av paragrafens åttonde punkt. Den slutliga straffmätningen kan exempelvis resultera i att antalet timmar samhällstjänst blir lägre än vad det annars hade blivit (förutsatt att tingsrätten väljer att utdöma samhällstjänst). Den slutliga straffmätningen påverkar inte påföljdsvalet utan endast hur "hårt" straffet blir.
Skadestånd
Om din son döms för brottet kan han dessutom bli skadeståndsskyldig gentemot målsäganden (flickvännen). Detta förutsätter dock att hon yrkar att skadestånd ska utbetalas. Gör hon inte det kommer rätten inte att utdöma något skadestånd.
Om han döms kommer han dessutom att vara skyldig att betala 500 kr eller 800 kr till brottsofferfonden beroende på vilket datum händelsen inträffade. Detta beror på att en lagändring trädde i kraft den 1 februari 2015. Om händelsen inträffade efter den 1 februari kommer han (om han döms) att bli tvungen att betala 800 kr till brottsofferfonden, se 1 § lagen om brottsofferfond.
Överklagande
Om han inte är nöjd med domen kan han överklaga målet till hovrätten inom tre veckor (se 51 kap. 1 § rättegångsbalken). Prövningstillstånd kommer inte att krävas (se 49 kap. 13 § rättegångsbalken).
Slutsats
Som framgått ovan är det väldigt många saker att ta hänsyn till vid påföljdsbedömningen. Det är väldigt svårt att veta i förväg hur rätten kommer att döma, men jag hoppas att mitt svar åtminstone kan vara till någon nytta. Jag skulle rekommendera att din son begär att få biträdas av en offentlig försvarare.
Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen! Det går även bra att ringa oss på 08-533 300 04 (öppet mån-ons 10:00-16:00).
Med vänlig hälsning
