Möjlighet till skadestånd från aktieägare som skadat bolaget
En minoritetsägare i ett AB, varken styrelseledamot eller firmatecknare förmådde en extern firmatecknare att med sitt bankID, logga in och upprätta ett stämmoprotokoll via verksamt.se. I protokollet står att minoritetsägaren valts till ordförande och att samtliga aktieägare var på plats och röstade för beslutet. Stämman "hölls" i Stockholm men majoritetsägaren var i Spanien vid tillfället. Händelsen är polisanmäld.
Protokollet skrevs under av minoritetsägaren med bankID och handlades av bolagsverket. Personen försökte dagen efter ändra firmateckningen i bolaget samt, i egenskap av styrelseordförande flytta bolagets domän till sig själv som privatperson, detta stoppades dock i tid.
Övriga aktieägare ämnar använda protokollet som minoritetsägaren signerade med sitt bankID som bevisning. Aktiebolaget stod, när detta skedde, i begrepp att genomföra en emission av preferensaktier och hade tagit emot ca 2 miljoner kr från investerare. När denna situation uppdagades och personen hotades med polisanmälan och stämning för förfalskning av protokoll ringde personen till de som investerat och spred en lögn om att två namngivna personer i bolaget förskingrat pengar. Majoriteten av investerarna avbröt investeringen vilket troligen var personens avsikt, att sabotera. Bolaget led alltså ekonomiska skador samt skador på varumärken (företagets likväl som privata) som ännu är svåra att värdera. Vilka punkter kan personen stämmas på? Hur stort skadestånd kan vi yrka på? Är som sannolik?
Lawline svarar
Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.
Först och främst vill jag verkligen beklaga den situation som ni hamnat i.
I mitt svar kommer jag att utgå ifrån att minoritetsägaren är en verklig person och inte en juridisk person (företag). Först kommer jag redogöra lite generellt för hur skadeståndsrätten fungerar. Därefter kommer jag gå in på era möjligheter till skadestånd och slutligen kommer jag sammanfatta vad jag kommit fram till. Har ni följdfrågor så kan vi diskutera det vid den telefonuppföljning som ni beställt. Jag kommer att ringa er på fredag 10:00. Passar inte tiden är ni välkomna att kontakta mig på louise.beskow@lawline.se så hittar vi en ny tid.
Skadeståndsrätten
Skadeståndslagen är en så kallad ramlag. Det innebär att den anger grundläggande regler och principer men att specifika regler om skadestånd även kan finnas i andra lagar eller i allmänna rättsliga principer.
Olika typer av skador
Inom skadeståndsrätten finns huvudsakligen fyra olika typer av skador:
1. Personskador vilket är skador på en persons fysiska kropp, exempelvis brutet ben
2. Sakskador vilket är skada på en fysisk sak, exempelvis en maskin eller ett hus
3. Förmögenhetsskador vilket utgör en ökad kostnad för den skadelidande eller inkomstbortfall
4. Kränkning vilket utgör en kränkning av någons integritet, omfattar enbart skador mot privatpersoner
Förutsättningar för skadestånd
En förutsättning för att skadestånd ska kunna krävas är att det uppstått en skada och att den som orsakat skadan varit vållande till den. Det behöver också finnas ett tydligt orsakssamband mellan den vållandes agerande och skadan som uppstått. Är alla dessa villkor uppfyllda ska skadestånd som huvudregel utgå. Observera dock att det finns vissa undantag till detta, exempelvis nödvärn.
Ersättning för ren förmögenhetsskada
Eftersom varken person- eller sakskada är aktuell i ert fall kommer jag enbart redogöra för vad som gäller för förmögenhetsskador. Jag bedömer utifrån er frågeställning att bolaget lidit skada genom att bolagets värde sjunkit på grund av minoritetsägarens agerande. Kanske har bolaget även lidit skada på annat vis men det framgår inte utifrån er fråga. Det kan även vara så att ni som enskilda aktieägare lidit en skada till följd av minoritetsägarens agerande. Om varumärket skadats så utgör även det en ren förmögenhetsskada.
Förutsättning för ersättning för ren förmögenhetsskada
I skadeståndslagen anges att om någon vållat en ren förmögenhetsskada genom brott så ska denne ersätta skadan. Enligt praxis innebär det huvudsakligen att det måst vara tal om ett brott för att man ska kunna få ersättning för ren förmögenhetsskada.
Skadestånd enligt aktiebolagslagen
Nu framgår det inte om minoritetsägaren inte bara varit aktieägare utan även styrelseledamot men oavsett det så kan en skadeståndstalan föras enligt aktiebolagslagen, se 29 kap ABL. Enligt ABL kan en styrelseledamot, 29 kap. 1 §, eller aktieägare, 29 kap. 3 §, om denne bryter mot bestämmelser i aktiebolagslagen och även orsakar en skada. Precis som jag tidigare nämnt så är förutsättningen dock den allmänna skadeståndsrättsliga principen om att det måste finnas ett orsakssamband mellan agerandet och skadan. Dessutom måste skadan ha skett med grov oaktsamhet eller vårdslöshet.
Skillnaden mellan att ha rätt och att få rätt – bevisning
När man pratar om domstolsprocesser brukar man säga att det är stor skillnad mellan att ha rätt och att få rätt. Det hjälper inte att ha rätt om man inte kan bevisa att man har rätt. Det betyder att ni kommer bli tvungna att bevisa det ni påstår dvs.
1. Att det uppstått en skada för bolaget/er som aktieägare
2. Hur stor skadan är, i belopp
3. Vad som orsakat skadan (direkt samband mellan minoritetsägarens agerande och själva skadan)
4. Vem som orsakat skadan
5. Att den som orsakat skadan varit grovt oaktsam eller haft uppsåt
Sammanfattning av era möjligheter till skadestånd
Utifrån hur ni beskrivit skadan som uppstått och hur den uppstått så låter det som om ni har goda möjligheter att kräva skadestånd från minoritetsägaren, både som aktieägare samt för bolagets räkning. Det baserar jag framförallt på att det verkar som om ni har goda bevis för att minoritetsägaren agerat med uppsåt. Jag förstår att en stor fråga för er del är hur mycket ni kan kräva i skadestånd men det är mycket svårt att svara på och jag misstänker att det är där själva frågan kommer landa i eventuell domstolsprocess. Ni kommer att behöva bevisa hur stor skada ni lidit på grund av agerandet. Detta kan göras genom att man åberopar exempelvis sakkunnigvittnen, vittnen som är experter på ett visst område. I ert fall skulle det exempelvis kunna vara någon som är expert på att värdera bolag och som kan göra en bedömning kring vad bolaget var värt innan skadan inträffade (dvs. minoritetsägarens agerande) jämfört med värdet efter att skadan inträffade.
Jag hoppas ni känner er lite mer på det klara angående möjligheterna att kräva skadestånd, vi hörs på fredag.
Vänligen,
