Makesarv och bröstarvingars rätt till laglott
Vi är två personer, gifta med varandra, som har ett inbördes testamente där den som överlever den andre med fri förfoganderätt ärver den andre med undantag för bröstarvingars laglott.
Vi har två gemensamma barn och två särkullbarn var. Samtliga myndiga. Hur ser arvskiftet ut om vi utgår från 100 kr för exemplets skull.
Vad ärver den överlevande maken/makan?
Vad ärver den avlidnes särkullbarn.
Vad ärver de gemensamma barnen till den överlevande?
Vilken rätt har den överlevande maken/makan att disponera de gemensamma barnens arvedel?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline.
Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken.
Vid den förste makens bortgång görs först en bodelning där makarnas giftorättsgods fördelas mellan dem. Den ena delen går till efterlevande make, medan den andra går till den avlidne maken och utgör dennes kvarlåtenskap. Eftersom ni har skrivit testamente, kommer efterlevande make att få rätt till hela kvarlåtenskapen förutom den del som sammantaget utgör alla barnens laglotter.
Arvsandelar/Laglott
Den förste makens närmaste arvingar är hans/hennes barn, s k bröstarvingar, och dessa utgörs av två gemensamma barn och två särkullbarn. Dessa fyra barn har rätt att dela lika på den avlidne makens kvarlåtenskap. De har således rätt till en arvsandel på 1/4 vardera. Detta framgår av Ärvdabalken 2 kap 1§. I testamentet har ni dock reglerat det som så att barnen endast har rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av deras arvsandel, enligt Ärvdabalken 7 kap 1§. Deras laglotter blir således 1/8 vardera och det är detta som de har rätt att få från den först avlidne makens kvarlåtenskap. Om vi då utgår från att den avlidne makens kvarlåtenskap är 100 kr, efter att bodelning alltså skett, har barnen som utgångspunkt rätt till 12,50 kr vardera. Den efterlevande maken har således rätt till resterande 50 kr.
Gemensamma barnen
Eftersom den avlidne maken var gift, ska dock hans/hennes kvarlåtenskap först tillfalla efterlevande make. De två gemensamma barnen har då istället rätt till efterarv, vilket innebär att de får vänta med att få ut sina arv efter den först avlidne maken tills även efterlevande make har gått bort. Vid den efterlevande makens bortgång beräknas de gemensamma barnens arv efter de andelar de hade rätt till vid den först avlidne makens död, dvs. 1/8. vardera (notera att beräkningen sker efter andelen och inte beloppet 12,50 kr). Om fördelningen vid bodelningen mellan makarna var 50/50 (detta är fallet om makarna hade full giftorättsgemenskap), ska de gemensamma barnens andelar beräknas ur halva efterlevande makes behållning vid dennes bortgång. Ena halvan utgör nämligen den först avlidne makens kvarlåtenskap (som de gemensamma barnen + två särkullbarn har rätt att ta del av), medan andra halvan utgör efterlevande makes egen kvarlåtenskap (som de gemensamma barnen + två särkullbarn har rätt att ta del av). Vad som nu sagts framgår av Ärvdabalken 3 kap 1§ 1st och 3 kap 2§ 1st.
Särkullbarnen
Vad gäller de två särkullbarnen har de rätt att, vid sin förälders bortgång, välja om de vill få ut sina arv direkt eller om de vill avstå från det till förmån för efterlevande make. Om de väljer att avstå, får särkullbarnen istället rätt till efterarv precis som de gemensamma barnen. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 1§ 1st och 3 kap 9§.
Tillsammans med vad som tidigare sagts innebär detta att hela kvarlåtenskapen, inklusive alla barnens laglotter (dvs. 100kr) först ska tillfalla efterlevande make om särkullbarnen väljer att avstå från sina arv. Om de istället väljer att ta ut arven direkt, får efterlevande make hela kvarlåtenskapen exklusive två av barnens laglotter (dvs. 75kr).
Fri förfoganderätt
Efterlevande make får hela den först avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (enligt testamentet och Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st sista men.). Detta innebär att efterlevande make fritt får disponera (sälja, nyttja, förbruka, skänka) över den avlidne makens kvarlåtenskap, men inte testamentera bort den. Om efterlevande make orsakar en väsentlig minskning av sin egendom genom gåva eller annan liknande handling och utan att ta hänsyn till den först avlidne makens arvingar, kan dessa arvingar kompenseras ur efterlevande makes egen kvarlåtenskap. Normalt sett krävs här att egendomen i vart fall minskat med en fjärdedel för att kompensation ska kunna bli aktuellt.
Vid beräkningen av barnens efterarv, kommer deras arv efter den först avlidne maken beräknas ur halva efterlevande makes behållning oavsett vad den är. Detta innebär att efterlevande make därmed inte kan minska den först avlidne makens kvarlåtenskap utan att även påverka och minska sin egen egendom.
Hoppas att detta besvarar din fråga! Om du har ytterligare frågor, är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.
Med vänlig hälsning,
