FrågaFAMILJERÄTTBodelning06/09/2014

Lottläggning

Jag är gift och vi har äktenskapsförord. Både jag och min man har barn sen tidigare äktenskap men inga gemensamma barn. Jag undrar hur våra tillhörigheter delas upp om vi skiljer oss eller när vi går bort. Då menar jag inte i huvudsak de saker vi tog med oss in i boet (som jag gissar tillfaller den bidrog) - utan det som köpts "till hemmet" under vårt äktenskap.

Mycket glad för ett snabbt mailsvar!

Lawline svarar

Hej!
Tack för din fråga.

När ett äktenskap upplöses är huvudregeln att en bodelning ska ske. Det så kallade giftorättsgodset ska ingå i bodelningen enligt 10:1 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1. Godset består av den bostad och det bohag makarna äger oavsett om egendomen har förvärvats innan äktenskapets ingående. Vad som inte utgår giftorättsgods är bland annat den enskilda egendomen, se 7:1 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1. Eftersom ni har ett äktenskapsförord pekar detta avtal ut vad som utgår enskild egendom och ska således inte ingå i bodelningen. Även personliga tillhörigheter så som kläder undantas från bodelningen.

Vid en bodelning dras tillgångarna av från skulderna och en likadelning sker av det kvarstående beloppet, vilket resulterar i att ni får hälften var. Detta framgår av 11:3 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1. Vid den så kallade lottläggningen - när man delar upp tillgångarna i boet och bestämmer vem som ska få vad på sin lott - beaktar man vad respektive part äger och således önskar få behålla samt vad man önskar få på sin lott. Om du önskar behålla de tillgångar du har köpt och således äger är det högst troligt att så blir fallet. Skulle det resultera i att den andra parten får en mindre summa på grund av detta får man kompensera det i form av pengar. Det finns en specialreglering i 11:8 ÄktB, https://lagen.nu/1987:230#K11P8S1 , som ger den part som har bäst behov och bostad och bohag rätt till detta i utbyte mot att kompensera den andra parten ekonomiskt.

Vid ett dödsfall kommer en bodelningen ske ungefär likt ovan, eftersom ett äktenskap anses upplöst även vid ena partens dödsfall, se 10:1 och 1:5 ÄktB. Man tar således likt ovan hänsyn till äktenskapsförordet och skiljer mellan giftorättsgods och enskild egendom vid en delning. Likt ovan sker en lottläggning, men 11:8 ÄktB - som talar om att den make som har bäst behov av bostad och bohag har rätt till det - kan bara användas till fördel för den efterlevande maken och kan således inte åberopas av dödsboet. 

Det finns en möjlighet vid dödsfall att inte bodela, se 12:2 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K12P2S1. Denna valfrihet har den efterlevande maken och således inte dödsboet efter den avlidne. Ifall den efterlevande har mer tillgångar än den avlidne kan det vara en anledning till att inte bodela. 

När en bodelning på grund av dödsfall har skett kommer självfallet den efterlevande maken erhålla vad den tilldelades vid bodelningen. I ditt fall kommer den efterlevande maken inte ärva någonting från den avlidne, utan alla tillgångar den avlidne hade tillfaller dennes barn. Anledningen härtill är för att ni inte har några gemensamma barn. Hade ni haft det skulle den efterlevande ärva med så kallad fri förfoganderätt. Allt detta framkommer av 3:1 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Man har dock som efterlevande make rätt till vissa minimibelopp.

Jag hoppas att du känner att du fick din fråga besvarad.

Vänliga hälsningar

Beatrice RohdinRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Bodelning? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000