Kan borgensmannen upplåta fastighetspant som säkerhet?
hej
Kan man upplåta panträtt i sin egen fastighet som säkerhet för någon annan som vill ta ett lån hos en privatperson? Har en syster som vill låna 50000 kr av en annan, men personen i fråga vill först ha någon form av säkerhet och min syster har ingen säkerhet för lånet, men då tänkte jag att jag kan upplåta panträtt i min egen fastighet för hennes lån? Går det att göra så? Eller måsta hon bli delägare i fastigheten?
Och vad skulle i sådana fall hända om jag säljer min fastighet till någon annan? Kan då långivaren som lånat ut pengar till min syster, säga upp lånet?? Har långivaren i fråga regressrätt??? När faller regressrätten ut?? Har man fortfarande regressrätt tex låt sig om lånet blir preskriberat?
väldigt tacksam för svar!
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som så att du funderar kring möjligheterna till ett borgensåtagande i form av pantsättning av en del av din fastighet som säkerhet för ett lån som din syster ska ta. Eftersom att din fråga innehåller flera delfrågor kommer jag i det följande att besvara dessa delfrågor för sig.
Bestämmelserna kring detta regleras i handelsbalken (HB), jordabalken (JB) och preskriptionslagen (PreskL).
1. Är det möjligt att pantsätta del av sin egen fastighet till säkerhet för ett lån som någon annan ska ta?
I juridisk mening kan detta som närmast utgöra ett så kallat borgensåtagande, vilket innebär att du som borgensman garanterar att gäldenärens (din systers, dvs. låntagarens) skuld i framtiden kommer att bli betald till borgenären (privatpersonen som ska låna ut pengarna, dvs. långivaren).
Som säkerhet för detta lån har du alltså för avsikt att pantsätta en del av din egen fastighet. I och med detta blir du pantsättare och privatpersonen/långivaren blir panthavare. Både borgensåtagandet och pantsättningen är fullt möjliga att ingå, det föreligger alltså inga juridiska hinder mot detta.
Det du bör känna till är att det finns olika typer av borgensåtaganden:
* Proprieborgen - Borgensmannen har gått i borgen "såsom för egen skuld", vilket innebär att du tar på dig ett ansvar för din systers skuld som om det vore din egen skuld. I detta fall har långivaren, dvs. privatpersonen möjlighet att kräva vem han vill, antingen dig eller din syster, på betalning.
(10 kap. 9 § HB).
* Enkel borgen - Borgensmannen blir betalningsskyldig först när det har konstaterats att långivaren inte själv kan betala.
(10 kap. 8 § HB).
Innan du ådrar dig ett borgensåtagande och/eller pantsätter en del av din fastighet rekommenderar jag dig att du kommer överens med din syster och privatpersonen om detta ska utgöra en proprieborgen eller en enkel borgen. Det finns inga särskilda formkrav för borgensåtagandet men vanligtvis undertecknar borgensmannen en så kallad borgensmening på låntagarens skuldebrev, dvs. på det skuldebrev som skrivs mellan din syster och privatpersonen. Borgensåtagande kan även framgå av ett separat dokument. Å andra sidan skulle det vara tillräckligt att du och privatpersonen skriver ett pantbrev där det tydligt framgår att pantsättningen görs till säkerhet för din systers skuld till privatpersonen. Ifall du inte menar att ådra dig ett borgensåtagande men ändå vill pantsätta en del av din fastighet som säkerhet för din syster lån, rekommenderar jag dig att du och din syster skriver ett skuldebrev om det är så att du genom pantsättningen betalar hela eller delar av hennes lån.
2. Måste låntagaren bli delägare i fastigheten för att pantsättningen ska vara möjlig? Vad händer om pantsättaren säljer fastigheten?
Det krävs inte att din syster blir delägare i fastigheten om du själv står som borgensman eller om du själv står som pantsättare eftersom att du också är fastighetsägare. Om du säljer fastigheten kan panten antingen lösas eller skrivas av i samband med försäljningen, vilket du, din syster och privatpersonen får komma överens om i sådant fall. Köparen kan även köpa din fastighet med kvarvarande pant som privatpersonen senare har möjlighet att kräva, men utgångspunkten är ändå att fastigheten ska vara fri från panträttsupplåtelser när den säljs. Om ni väljer det sista alternativet måste du upplysa köparen om att denne köper fastigheten med kvarvarande pantsättning. Att en fastighet byter ägare påverkar alltså inte den rättighet långivaren har. Konsekvensen av detta blir att den nya ägarens fastighet är säkerhet för den gamla ägarens lån.
(4 kap. 16 § JB).
3. Vem har regressrätt, när kan man åberopa regressrätten och vad händer om lånet blir preskriberat?
Långivaren i fråga, dvs. privatpersonen har rätt kräva dig på betalning direkt eller först när det står klart att din syster som är låntagare inte kan betala - det beror alltså på vilken typ av borgensåtagande som du ingår.
Du som borgensman som tvingas att betala hela eller delar av skulden har alltid regressrätt mot låntagaren, dvs. din syster. Regressrätt betyder att man har rätt att kräva återbetalning från den egentliga betalningsskyldiga personen, om man har betalt hela eller delar av dennes skuld. Regressrätten (eller den så kallade regressfordran) kan åberopas när du som borgensman har betalat hela eller delar av din systers skuld.
En regressfordran preskriberas tio år efter tillkomsten, dvs. från den dag som du betalade hela eller delar av din systers skuld. Oavsett om en del av den ursprungliga skulden skulle bli preskriberad påverkar inte detta faktum att även din eventuella regressfordran preskriberas.
(2 § PreskL).
Om du, din syster och privatpersonen önskar hjälp med att skriva skuldebrev med (eller utan) ett borgensåtagande eller ett pantbrev, vill Lawlines jurister gärna hjälpa er med detta. Information om tidsbokning och pris hittar ni i sådant fall här.
Hoppas att du har fått svar på dina frågor!
Med vänlig hälsning,
