Kan barnets pappa fördröja processen genom att inte svara tingsrätten?
Hej.
Jag har ensam vårdnad om min dotter på 4 år. Hon bär sin fars efternamn, men då hon endast träffar honom sporadiskt, och då han har problem med bl.a skulder till "fel" personer, och narkotika, vill jag att hon ska få byta till mitt efternamn. Han motsätter sig, och jag har därmed skickat in en stämningsansökan, som igår blev utskickad från TR till fadern, med en två veckors svarsfrist. Vad händer om han inte svarar inom fristen? Han är svensk medborgare, bosatt i Norge, och jag vet att han har en tendens att hålla sig så långt undan myndigheter det bara går.
Kommer det tillämpas en sk tredskodom, eller kommer han kunna dra ut i evigheter på processen, genom att låta bli att svara?
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av situationen som du beskriver förutsätter jag att du har ansökt om namnbyte enligt 6§ namnlagen. Domstolen prövar då om namnbytet är förenligt med barnets bästa trots att den förälder vars efternamn barnet bär, motsätter sig namnbytet.
Av 45§ namnlagen framgår att domstolen i sådana här ärenden skall, om det kan ske, höra den vars efternamn barnet bär, om denne inte är vårdnadshavare. Domstolen skall även inhämta yttrande från socialnämnden. Det betyder att domstolen har en skyldighet att låta er dotters pappa att uttala sig angående namnbytet innan ärendet avgörs. Eftersom du skriver att din stämningsansökan har skickats till fadern med två veckors svarsfrist innebär detta att han får tillfälle att uttala sig angående namnbytet inom loppet av två veckor. I ett namnärende följer domstolen de regler som finns i lag om domstolsärenden (Ärendelagen) I 15§ Ärendelagen framgår att domstolen skall upplysa motparten (i detta fall barnets fader) att ärendet kan komma att avgöras även om han inte uttalar sig i frågan.
Av 46 § ärendelagen framgår att tingsrätten har möjlighet att använda sig av s.k "delgivning" för att underrätta motpart om handlingar (exempelvis när domstolen skickar en stämningsansökan till motpart). Delgivning innebär att handlingen skall mottas på ett speciellt sätt. Regler om detta finns i delgivningslagen. Detta förfarande kan göra att processen drar ut på tiden, eftersom svarsfristen räknas först från den dag som mottagaren blivit delgiven handlingen. Å andra sidan fyller delgivningsmomentet funktionen att ”fungera som ett bevis” för att mottagaren faktiskt har mottagit stämningsansökan och däremd fått tillfälle att yttra sig angående namnbytet. Detta utgör en garanti för att mottagaren i efterhand inte skall kunna invända att han exempelvis inte fått tillfälle att uttala sig i ärendet.
Sammanfattningsvis, domstolen är i sådana här ärenden skyldiga att låta barnets pappa uttala sig angående namnbytet. Eftersom du skriver att tingsrätten har skickat din stämningsansökan till fadern har han fått tillfälle att yttra sig. Om stämningsansökan har skickats till fadern genom delgivning kan detta delgivningsmoment göra att processen fördröjs. Dock är det inget hinder för domstolen att avgöra ärendet trots att barnets fader undviker att uttala sig i ärendet.
Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.
