Kan barn få ut sitt arv efter en gift förälder vars make ska sitta i "orubbat bo"?
En man 81år dör och efterlämnar ett arv till en dotter och en fru 84 år. Frun ska sitta i orubbat bo. Arvet består bl a av ett hus värderat till 7,5 miljoner med lån på 2 miljoner. När alla skatter och utgifter samt avdrag är gjorda finns ca 3.5 - 4 miljoner netto kvar. Frun sätter sig nu i en hyreslägenhet och sätter in pengarna på banken till låg ränta. Finns det någon möjlighet för dottern att få ut en del av sitt farsarv?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.
Svaret på din fråga beror på en rad omständigheter som inte klart framgår ur din fråga:
- Finns det ett testamente? Du skriver att frun ska sitta i orubbat bo, vilket antyder att det finns ett testamente. Jag kommer i mitt svar utgå från att det finns ett testamente som anger att frun ska sitta i orubbat bo. Finns det inget testamente så kan svaret på din fråga bli annorlunda.
- Är dotter även dotter till frun? Jag gör antagandet att dottern inte är dotter även till frun, eftersom du skriver “frun” och inte modern, mamman eller liknande. Om frun är dotterns mor så blir svaret också annorlunda.
- Har en bodelning gjorts mellan fadern och frun? Om inte, så kan arvet bli mindre, eftersom frun då kan ha rätt till en stor del av egendomen eftersom bodelning görs före beräkningen av arvet. Bodelning ska nämligen göras när fadern dör, eftersom äktenskapet då upplöses.(1 kap. 5 § och 9 kap 1 § första stycket äktenskapsbalken)
Om mina antaganden stämmer så gäller följande:
Reglerna om arv finns i ärvdabalken.
I 3 kap. 1 § första stycket, första ledet, anges att make som utgångspunkt ärver allt tills vidare, och dottern har s k efterarvsrätt, vilket betyder att hon får ut sitt arv från fadern först då hustrun dör. Detta gäller alltså som utgångspunkt.
Dottern är dock s k särkullbarn eftersom hon är bröstarvinge till sin far, och hon är inte barn till frun. Då skall fruns arvsrätt bara gälla om inte dottern avstår sin rätt tills vidare. (3 kap. 1 § första stycket, andra ledet, ärvdabalken)
I det här fallet så har fadern dock i testamente angett att frun ska få sitta i orubbat bo. Detta innebär att fadern uttryckt att han vill att dottern som särkullbarn inte ska kunna få ut sin arvslott omedelbart, utan först då frun också dör.
Det enda sättet dottern då kan få ut något omedelbart är genom att påkalla jämkning av testamentet. Om dottern gör det så kan hon få ut sin s k laglott. Laglotten är halva arvslotten. Hon kan alltså som mest få ut hälften av sin arvslott genast, på grund av testamentet. (7 kap 1 § och 3 § första stycket, ärvdabalken)
Dottern påkallar jämkning av testamente genom att meddela frun att hon påkallar jämkning av testamentet och vill få ut sin laglott. Hon måste göra det inom 6 månader från det att hon fick del av testamentet. (7 kap. 3 § tredje stycket, ärvdabalken)
Sammanfattning:
Svaret på din fråga är alltså ja, om dottern inte är barn till frun så kan dottern få ut hälften av sin arvslott nu. För att få det måste hon påkalla jämkning av testamentet.
Jag hoppas att du tycker dig ha fått ett svar på din fråga, använd annars gärna kommentarfunktionen nedan, så ska jag försöka reda ut eventuella oklarheter.
Vänligen,
