FrågaPROCESSRÄTTÖvrigt29/09/2016

Innebörden av strafföreläggande samt möjligheter till utevarohandläggning i brottmål

Hej. Jag ställde en fråga om jag kunde undvika rättegång på något sätt och fick lite alternativ. Ett av alternativen var Strafföreläggande. Jag undrar hur det funkar, hur man går till väga osv? Ett annat alternativ var Tredskodom. Där skrev ni "Kan saken utredas tillfredsställande, får målet avgöras trots att den tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om

det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst tre månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening," betyder det att jag inte behöver gå på rättegången även om jag inte får strafföreläggande? Tack för svar.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Strafföreläggande
Reglerna om strafföreläggande hittar du i 48 kap. rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740#K48P1S1. Ett strafföreläggande är ett av åklagare utfärdat föreläggande där den misstänkte uppmanas att omedelbart eller inom viss tid erkänna en gärning samt godta den påföljd som upptagits i föreläggandet. De påföljder som kan bli aktuella i ett strafföreläggande är antingen böter eller villkorlig dom alternativt en kombination av dessa, 48 kap. 2 och 4 §§ RB (). Skulle den misstänkte vara under 18 år får villkorlig dom inte föreläggas utan endast böter kan då bli aktuellt, 48 kap. 4 § 2 st. RB (https://lagen.nu/1942:740#K48P2S1) och (https://lagen.nu/1942:740#K48P4S1). Ifall det är allvarligare påföljder än så som är aktuella för den misstänkta brottsligheten, t.ex. fängelse, ska åklagaren istället väcka åtal. Föreläggandet kan även omfatta en särskild rättsverkan, t.ex. förverkande av egendom, samt ett skadeståndsanspråk, 48 kap. 2 och 5a §§ RB (https://lagen.nu/1942:740#K48P2S1) och (https://lagen.nu/1942:740#K48P5aS1).

Godkänner den misstänkte strafföreläggandet innebär det att den misstänkte erkänner gärningen, godtar den förelagda påföljden samt ger sitt medgivande för särskilda rättsverkningar som upptagits i föreläggandet och godkänner ett eventuellt enskilt anspråk (anspråk om skadestånd). Ett godkännande görs genom att den misstänkte undertecknar strafföreläggandet som ska framställas till denne skriftligen, 48 kap. 9 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K48P9S1). Ifall den misstänktes godkännande endast omfattar t.ex. erkännande av gärningen är inte godkännandet att anse som giltigt. Om den misstänkte godkänner föreläggandet kommer något åtal inte väckas. Föreläggandet ses då som en dom som vunnit laga kraft, 48 kap. 3 § 2 st. RB (https://lagen.nu/1942:740#K48P3S2). Det kan med andra ord inte sedan överklagas.

Det är åklagaren som tar beslut om att utfärda ett strafföreläggande och är alltså inget som du som misstänkt kan påverka. Vad du kan göra är möjligen att meddela åklagaren att du ställer dig positiv till ett eventuellt strafföreläggande. Det är dock i slutändan ändå upp till åklagaren att besluta om ett strafföreläggande är lämpligt eller inte. T.ex. förutsätter ett strafföreläggande att det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal. Vidare gäller som sagt att det inte ska röra sig om brottslighet där strängare påföljder än böter eller villkorlig dom är föreskrivet. Brottet bör även vara av sådan slag att det enligt praxis är möjligt för åklagaren att göra en korrekt påföljdsbedömning. Brott som i regel är svårbedömda lämpar sig därför inte för strafföreläggande.

Utevarohandläggning
När det gäller det andra alternativet du tar upp, tredskodom, så får en sådan dom inte meddelas i brottmål. En tredskodom innebär nämligen att målet döms emot den part som inte har inställt sig i rätten utan att målet prövas på materiella grunder. Detta skulle i brottmål innebära att en misstänkt döms för brottet utan att domstolen tittar närmare på huruvida bevisningen verkligen räcker till för en fällande dom eller inte, något som absolut inte skulle vara förenligt med grundläggande rättsliga principer och mänskliga rättigheter. Tredskodom används däremot i vissa civilrättsliga mål (tvistemål).

Däremot så stämmer det att ett brottmål i vissa fall kan avgöras utan att den misstänkte, som nu är tilltalad, infinner sig i rätten men i och med att domstolen då gör en materiell prövning av målet är det inte en så kallad tredskodom det handlar om i dessa fall. Först och främst kan det nämnas att den tilltalade oftast föreläggs att inställa sig personligen vid huvudförhandlingen (rättegången). Ifall den tilltalade inte är häktad utan befinner på fri fot förläggs hen ofta vid påföljd av vite. Ett vite är ett penningbelopp som domstolen ålägger den tilltalade att betala för det fall hen inte följer föreläggandet. Ifall den tilltalade ändå uteblir ska domstolen i första hand pröva ifall målet kan avgöras i den tilltalades utevaro, 46 kap. 15 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K46P15S1). Förutsättningarna för en så kallad utevarohandläggning stadgas i 46 kap. 15a § RB (https://lagen.nu/1942:740#K46P15aS1). Flera omständigheter har betydelse för ifall saken, vilket då innefattar både skuldfrågan och påföljdsfrågan, kan utredas tillfredsställandet. Den vanligaste grunden för att en utevarohandläggning ska bli aktuell är att det inte finns andning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i sex månader, villkorlig dom, skyddstillsyn eller en kombination av dessa. Exempel på andra omständigheter som kan ha betydelse är i fall den tilltalade har erkänt gärningen eller inte och hur stark bevisningen i målet är. Föreligger omständigheter som ovan beskrivits förekommer det ibland att tingsrätten skickar ut så kallade erkännandeblanketter där den tilltalade kan kryssa i att de erkänner eller förnekar gärningen. Erkänner den tilltalade gärningen behöver hen inte inställa sig vid huvudförhandlingen.

Kommer domstolen istället fram till att det inte är möjligt att avgöra målet utan den tilltalades närvaro ska domstolen ta ställning till om ett förelagt vite ska dömas ut. Domstolen ska också ta ställning till om den tilltalade ska hämtas till domstolen, antingen omedelbart eller till en senare dag, alternativt om den tilltalade ska häktas, 46 kap. 15 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K46P15S1). För att kunna häkta den tilltalade måste förutsättningarna för häktning i 24 kap. RB (https://lagen.nu/1942:740#K24P1S1) också vara uppfyllda.

För att summera detta så innebär ett godkänt strafföreläggande att den misstänkte erkänner sig skyldig till den anklagande brottsligheten samt godtar de påföljder samt särskilda rättsverkningar och ett eventuellt enskilt anspråk som åklagaren förelagt. Strafföreläggandet vinner sedan laga kraft som en dom och någon rättegång blir inte av. Åklagaren är den som tar beslut ifall ett strafföreläggande är lämpligt eller inte.

Ifall ett strafföreläggande inte är aktuellt och åklagaren istället väljer att väcka åtal finns det i vissa fall möjlighet för domstolen att avgöra målet i den tilltalades utevaro. Följer du dock inte ett föreläggande om att inställa dig personligen vid rättegången riskerar du att bli skyldig att betala vite (denna risk ska då framgå av föreläggandet) alternativt bli hämtad av polis till rättegången och i värsta fall häktad tills dess att rättegången blir av. Du gör här av klokast i att följa det föreläggande som domstolen meddelar ifall det blir aktuellt med en rättegång.

Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,


Jenny VilanderRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Processrätt och Övrigt? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo