Inbördes testamente - särkullbarn och laglott

Question

Min man och jag har skrivit ett inbördes testamente.
Testamentet är formulerat: Den av oss som överlever den andre, skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Efter den efterlevande makens död skall kvarlåtenskapen fördelas mellan våra arvingar enligt lag. Om bröstarvinge till den först avlidne påkallar jämkning av detta testamente för att få ut sin laglott, skall laglotten utgå i likvida medel eller i annan lämplig egendom som bestäms av den efterlevande maken.

Vi äger bl.a. två fastigheter i Halmstad och en bostadsrätt i Stockholm tillsammans. Vi har även skrivit avtal om enskild egendom på vissa saker, ex min mans firma, aktier, kapital utomlands, pensionsstiftelse etc.
Vi har båda barn från tidigare äktenskap.

Min fråga är nu vad som skulle hända om min man skulle avlida. Vad skulle jag ärva och vad har hans barn rätt till?
Kan jag bo kvar i våra bostäder? Jag behöver veta för att känna mig trygg.

Önskar svar per e-mail. [e-mail]
Mvh
Anna

Answer 1

Hej, och tack för din fråga.

Jag utgår ifrån att det rör sig om ett giltigt testamente som tillkommit i av lagen bestämd form. Ett så kallat inbördes testamente, utgör egentligen två testamenten, ett av vardera make fast det är skrivet på samma papper. Behovet av denna typ av testamente minskade när reglerna kring efterlevande makes arvsrätt inträdde, det fyller dock fortfarande en viktig funktion för sambos och (likt alla testamenten) där det finns särkullbarn.

För att besvara din fråga tänker jag börja med att förklara hur det skulle kunna bli om ni inte hade skrivit ett testamente. Om din make avled skulle först en bodelning göras, där ingår giftorättsgodset, d.v.s. allt som inte är enskild egendom. Värdet av giftorättsgodset skulle sedan delas på två, en del till dig (giftorättsanspråk) och en del till makens barn. Om barnen hade varit era gemensamma hade du ärvt din makes del, med fri förfoganderätt, före hans barn och barnen hade i så fall inte fått ut sina arv förrän du avlidit. Barnen är dock inte era gemensamma utan så kallade särkullbarn, vilket medför att de skulle kunna kräva ut sin del av arvet direkt. (3 kap 1§ st1 och 3 kap 9§ÄB).

Det är denna situation ni söker undvika genom att skriva testamentet. Enligt testamentet får du fri förfoganderätt över din makes barns arv, likt du hade haft om de var era gemensamma barn. Ett testamente är dock aldrig ett hundraprocentigt skydd. Även om testamentet utesluter bröstarvingar (barn), har dessa alltid rätt att kräva ut sina laglotter. Laglotten är alltså en del av arvslotten som arvingen har rätt till trots ett testamente som säger något annat. Laglotten utgörs av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer vederbörande (7 kap 1§ ÄB). Den andra halvan av arvslotten tillhör den disponibla kvoten som arvlåtaren fritt kan förfoga över genom testamente.

I praktiken innebär detta att om din make avlider, och hans barn inte vill avstår från sin arvslott till förmån för dig, måste de ändå göra det (p.g.a. testamente), i vart fall till hälften, om de väljer att utkräva sin laglott. Särkullbarnens rätt inskränks alltså på detta sätt.

Angående vad din makes barn skulle ärva mer exakt, om de utkräver sin laglott i strid mot testamentet, är detta så klart omöjligt att säga. Enligt klausulen i ert testamente stadgas dock att laglotten skulle utgå i pengar eller annan egendom som efterlevande maken bestämmer, vilket indikerar att det är upp till dig att avgöra hur laglotten bäst skulle utbetalas.

Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1958:637) 

Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga.

MVH /Veronica Eriksson