Hur testamente och arvslott fungerar/Efterarv
Vår morfar avled 1998, han var då omgift sedan flera år. Vår mormor avled 1975 och 1979 avled vår mamma som var och blev min morfars enda barn. Hans nya fru har/ hade inga barn. Det visade sig att de skrivit testamente tillsammans där allt skulle ärvas av mig och min bror. Den som överlevde den andre skulle ha fri förfoganderätt tills även den andre avled. Nu har även hon avlidit. Hennes två bröder har under denna tid tagit allt av värde, hon har dessutomtydligen ändrat sin del av testamentet trots att hon många år bott på demensboende. Bör vi ha en advokat med vid bouppteckningen? Hur ska vi bete oss? Dessa bröder har planerat och hittat alla kryphål för att komma åt vårt arv.
Lawline svarar
Hej.
Tack för din fråga. Jag kommer sammanfattat förklara hur arv och testamente fungerar nedan. Längst ned finns ett sammanfattat svar.
Bodelning:
När någon som var gift går bort kommer en bodelning ske (9 kap. 1§ äktenskapsbalken) där egendomen delas upp. Bodelning sker eftersom någon bortgång räknas som att äktenskapet tar slut (1 kap. 5§ äktenskapsbalken). Då kommer man alltså göra en lista över vad som tillhör vem inklusive hur stor del man har i t.ex. hus eller båt etc. Det som ska ingå i listan är den egendom som inte är gemensam (7 kap. 1§ äktenskapsbalken). Saker som personliga föremål som kan vara kläder, dekorationer etc. eller saker man fått i gåva med villkor om att det ska vara ens egen egendom tillhör alltså en själv (7 kap. 2§ äktenskapsbalken) Egendom som man köpt gemensamt eller som har använts av båda lika mycket är giftorättsgods/gemensam egendom. Denna ska delas lika.
Däremot finns en regel som menar att den överlevande maken begära att vardera part behåller sin del av den gemensamma egendomen (12 kap. 2§ äktenskapsbalken). Man får även undanta större del av giftorättsgodset om den ena hade mycket mer från början än den andre (12 kap. 1§ äktenskapsbalken).
Det är även viktigt att nämna att arvet från er mormor som er morfar fick inte ska räknas in i bodelningen (3 kap. 6§ ärvdabalken). T.ex. om er mormor hade 200 000 och er morfar hade 200 000 kommer er morfar ha 400 000, eftersom ni är gemensamma barn och får vänta på ert arv. När er morfar gifte om sig hade han 400 000 men 200 000 räknas inte med i bodelningen. De 200 000 som var er mormors arv. Ni ska ha fått denna egendom innan bodelningen skedde efter er morfar.
Arvsfördelningen:
Enligt 2 kap. 1§ 2 stycket ärvdabalken är du och din bror arvtagare efter er morfar. Det innebär att den egendom som er morfar lämnade efter sig ska du och din bror dela lika på. Den rätten gäller bara mot er morfars egendom så ni ärver alltså inte den egendom som tillhör er morfars fru. Den egendomen kommer gå till hennes bröder (2 kap. 2§ 2 stycket ärvdabalken).
Avtal om att den efterlevande maken ska få all egendom med fri förfoganderätt är vanligt. Det innebär att du och din bror måste vänta på ert arv. När er morfars fru går bort kommer ni få ut efterarv (3 kap. 2§ ärvdabalken). Ni ska därför få ut halva hennes arv + er mormors arv som juridiskt sett inte tas med i bodelningen.
Testamente:
Man kan ändra ett testamente hur man vill så länge man har det skriftligt och inför 2 vittnen (10 kap. 1§ ärvdabalken). De 2 vittnena måste närvara samtidigt och inte vara nära släkt till den som upprättar testamentet (10 kap. 4§ ärvdabalken). Har nära släkt bevittnat underskriften/testamentet är testamentet ogiltigt.
I testamentet får man inte testamentera hur som helst. Man får inte testamentera bort laglott. Laglott är det skydd som bröstarvingar/direkta barn har (7 kap. 1§ ärvdabalken). Detta gäller även barnens barn eftersom de träder in i deras ställe om barnen gått bort. Ett testamente som inte tar hänsyn till laglotten är i den delen ogiltig. Bröder, systrar och andra arvtagare har ingen laglott.
Om man anser att testamentet är ogiltigt eller inte har hänsyn till laglotten måste man påkalla jämkning (7 kap. 3§ ärvdabalken). Alltså begära ändring av testamentet.
Arv i praktiken:
Det första som ska ske vid någons bortgång är att man utser någon att förvalta dödsboet. Detta kan göras av dödsbodelägarna/arvtagarna (18 kap. 1§ ärvdabalken). Om man inte kommer överens kan man begära att rätten ska utse en dödsboförvaltare (19 kap. 1§ ärvdabalken). Förvaltaren ska alltså gå igenom vad som personen lämnade efter sig och reda ut om det finns avklarade affärer. Detta kan t.ex. vara räkningar eller skatter som den avlidne ej betalat. Det som finns kvar blir sedan arvet.
I ert fall är ni inte dödsbodelägare (18 kap. 1§ 3 stycket ärvdabalken) efter er morfars fru dödsbo men ni har fortfarande rött till er del av arvet.
Svar:
Det som var er morfars enskilda egendom är ert. Det som er morfar fick fri förfoganderätt över från er mormor är ert och er morfars del av giftorättsgods från bodelningen med hans fru är ert. Detta ska ni få i etterarv från er morfars fru.
Vad gäller testamentet kan ni kontrollera att testamentet är giltigt eller går emot er laglott/del av arv. Om testamentet inte bevittnats av 2 vittnen som närvarat samtidigt är testamentet ogiltigt. Då gäller det tidigare testamentet.
Normalt sett delar man bara upp värdet i bodelningen. Om 500 000 ska delas har man alltså rätt till egendom värt 250 000. Hur man delar upp objekten i sig är upp till varje fall. Att er morfars frus bröder redan tagit saker från dödsboet är normalt sett inte okej och ska återges. Eller så räknas värdet av sakerna de tog från deras senare del av arvet.
Jag skulle råda er att kontakta advokat för mer hjälp.
Hoppas att du fick svar på din fråga. Du är varmt välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå för hjälp i ärendet.
Mvh/Henrik Berg
