Hur skyddas fordringsägare i en ekonomisk förening?
Hej jag undrar vad finns för ekonomisk skydd för fordringsägare i en ekonomisk förening.
I ett aktiebolag är väl skyddet de 50 000 som sätts in vid start. Hur är det vid ekonomiska föreningar?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Medlemmarna respektive ägarna ansvarar inte för skulderna
I både aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller att delägarna (aktiebolag) och medlemmarna (ekonomiska föreningar) som huvudregel inte ansvarar för bolagets respektive föreningens förpliktelser (1 kap. 3 § aktiebolagslagen samt 1 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar). Det finns dock bestämmelser i båda lagarna om personligt betalningsansvar för bl.a. styrelseledamöter i vissa fall.
Vad är bundet eget kapital?
I ett (privat) aktiebolag ska aktiekapitalet mycket riktigt uppgå till minst 50 000 kr (1 kap. 5 § aktiebolagslagen). Aktiekapitalet är en del av det bundna egna kapitalet. I en ekonomisk förening gäller att medlemmarnas insatser är bundet eget kapital. Hur stort det bundna egna kapitalet är i en ekonomisk förening beror alltså dels på hur många medlemmar föreningen har, dels hur stor varje medlems insats är.
Hur skyddas det bundna egna kapitalet?
Bundet eget kapital får inte användas hur som helst, delvis på grund av att fordringsägarna ska skyddas mot att tillgångar lämnar föreningen eller bolaget. När tillgångar lämnar bolaget kallas detta för en värdeöverföring.
En ekonomisk förening kan exempelvis välja att köpa en bil för pengarna som sattes in av medlemmarna när föreningen startades (det finns ju fortfarande 50 000 kr kvar i tillgångar i föreningen, förutsatt att bilen inte köptes för mer pengar än den faktiskt är värd). Om föreningen däremot beslutar att medlemmarna ska få plocka ut pengarna som finns på bankkontot försvinner dessa helt från föreningen och därmed har en värdeöverföring skett.
Värdeöverföringar får endast ske om det efter överföringen finns täckning för det bundna egna kapitalet (9 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar; jämför 17 kap. 3 § aktiebolagslagen). Om det bundna egna kapitalet är 50 000 kr ska motsvarande tillgångar finnas kvar i föreningen efter överföringen. Om föreningen går bra och tillgångarna har ökat till 100 000 kr får alltså utdelning göras med högst 50 000 kr.
Vad händer om en värdeöverföring sker ändå?
Om en värdeöverföring har skett på så sätt att föreningens tillgångar är lägre än det bundna egna kapitalet kan den som har mottagit värdeöverföringen bli tvungen att återbära denna, dvs. betala tillbaka eventuella pengar eller ge till baka egendom (9 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar; jämför 17 kap. 6 § aktiebolagslagen). Det förutsätter dock att mottagaren var i ond tro (visste eller borde ha insett att värdeöverföringen var otillåten). Annars kan istället den som t.ex. den som har beslutat om värdeöverföringen bli skyldig att ersätta föreningen.
Det är ofta i samband med konkurs eller likvidation som eventuella återbäringar blir aktuella med syfte att se till att fordringsägarna får betalt.
Slutsats
Skyddet för fordringsägarna i aktiebolag och ekonomiska föreningar är mycket snarlikt. Den stora skillnaden är att ett aktiebolag har ett bestämt belopp som det bundna egna kapitalet inte får understiga (50 000 kr).
