Hur skyddas bröstarvingars rätt till efterarv?

2017-03-20 i Efterarv
FRÅGA
Hej! Tack för en jättebra sida.Jag har en farmor som nyligen gått bort. Hon har två barn varav den ena (min far) gått bort sedan tidigare och hennes man (min farfar) är även han avliden sedan flera år tillbaka. Detta lämnar min farmors dotter (min faster) och jag och min syster kvar som arvtagare.För 7 år sedan gav min farmor bort sitt hus samt all mark till min faster. Detta var skrivit som en gåva och inte ett förskott på arv. Vad gäller i detta fallet, kan man ge bort fastigheter och ägor som man vill?Vidare undrar jag också om min farmor kan (på lagligt vis) ha skänkt hela arvet till min faster eller till min fasters barn?När min farfar gick bort fanns det cirka 4,9 miljoner i tillgångar så jag är lite nyfiken på hur mitt och min systers arv kan se ut.Tack igen för en bra sida.Mvh
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag uppfattar det som att din farmor gav bort sitt hus efter din farfars bortgång. Jag utgår även ifrån att din farmor och din farfar var gifta när din farfar gick bort samt att inget testamente finns. Om det förhåller sig på något annat sätt kan du komplettera din fråga genom kommentarsfältet nedan.

Jag kommer först och främst att redogöra för vem som ärver. Därefter kommer jag att redogöra för hur en gåva kan påverka arvet. Jag vill även klargöra att beloppen jag hänvisar till i mitt svar inte nödvändigtvis behöver stämma i ert fall eftersom en rad olika omständigheter kan påverka hur stora beloppen blir i slutändan (eventuell enskild egendom i ett äktenskap kan t.ex. påverka andelarna). Beloppen bör dock ge en fingervisning om hur en fördelning kan komma att se ut.

Sammanfattning

För att kunna besvara dina frågor behövde jag först klargöra en del bakomliggande faktorer och därefter redogöra för de olika möjligheterna som finns. Eftersom mitt svar av den anledningen blev långt har jag sammanfattat vad som gäller:

Du och din syster ärvde en fjärdedel var och din faster ärvde hälften av din farfars egendom. Denna egendom tillföll dock din farmor med fri förfoganderätt (som innebär att hon inte får testamentera bort egendomen). Hon fick även, efter en s.k. fiktiv bodelning, hälften av makarnas totala förmögenhet med full äganderätt. När din farmor avled hade du, din syster och din faster rätt till sammanlagt hälften av hennes egendom i efterarv efter din farfar.

Som utgångspunkt hade din farmor rätt att ge bort egendom som hon ville. Din farmors gåva till din faster kan dock ha inneburit att din och din systers rätt till efterarv kränktes. Om din faster insåg eller borde ha insett att er rätt till efterarv kränktes kan hon bli skyldig att ge tillbaka fastigheten (eller betala motsvarande värde i pengar) till dödsboet. Detsamma gäller om din farmor har gett egendom till din fasters barn. Denna möjlighet försvinner dock fem år efter gåvotillfället.

I vissa fall kan en gåva även innebära en återbetalningsskyldighet om en arvtagares laglott (hälften av arvslotten) kränks.

Vem ärver?

Vem ärver din farfar?

Som utgångspunkt är det den avlidnes (arvlåtarens) barn som ärver (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Om ett av barnen har avlidit före arvlåtaren ärver eventuella barnbarn dennes del (2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). De som är närmast arvsberättigade i nedstigande led kallas bröstarvingar. Eftersom din far avled före din farmor är det du, din syster och din faster som är bröstarvingar till din farmor.

Om arvlåtaren var gift ska som utgångspunkt en bodelning göras när arvlåtaren avlider (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). En bodelning ska då göras mellan dödsboet och den efterlevande maken. Bodelningen mellan din farmor och din farfars dödsbo skulle dock innebära att din farmor (som är den enda dödsbodelägaren och således ensam företräder dödsboet) skulle göra en bodelning med sig själv, vilket inte är möjligt. Man kan dock i sådana situationer göra en s.k. fiktiv bodelning (en efterhandsberäkning av hur en "vanlig" bodelning hade sett ut). Om din farfar och din farmor tillsammans hade giftorättsgods som var värd 4 900 000 kr (och inga skulder finns) skulle en bodelning innebära att dödsboet får 2 450 000 kr och din farmor får 2 450 000 kr.

Din farfars del ska i första hand tillfalla din farfars bröstarvingar. Varje barn tar lika stor del, och om ett barn har avlidit tillfaller barnets andel dennes barn. I ditt fall innebär det att du och din syster ärver en fjärdedel var (612 500 kr) och din faster ärver hälften (1 225 000 kr).

Vem har rätt till efterarv efter din farfar?

Efterlämnar arvlåtaren inga barn från tidigare förhållanden (så kallade särkullsbarn) ärver dock den efterlevande maken all kvarlåtenskap från arvlåtaren med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendomen, men i övrigt kan den efterlevande maken som utgångspunkt sälja, använda, ge bort eller förbruka egendomen.

Ovanstående innebär att din farmor, efter bodelning och arv av din farfars egendom, fick 2 450 000 kr från bodelningen (med full äganderätt) och 2 450 000 kr i arv (din och din fasters del) med fri förfoganderätt. Den del som din farmor fick med fri förfoganderätt har din far och din faster efterarvsrätt i (3 kap. 2 § ärvdabalken). Efterarvet bestäms till en kvotdel av den efterlevande makens egendom (3 kap. 2 § tredje stycket ärvdabalken). Eftersom din fars (numera din och din systers) andel i din farfars kvarlåtenskap var 1 225 000 kr har du och din syster rätt till en åttondel var av din farmors kvarlåtenskap när hon nu har avlidit. Din faster har rätt till en fjärdel.

Vem ärver din farmor?

Först och främst ska efterarvet utgå till efterarvingarna. Om din farmor inte efterlämnar några andra arvingar än dig, din syster och din faster ärver du och din syster en fjärdedel var och din faster ärver hälften av den del som kvarstår när efterarvet har utbetalats (3 kap. 2 § och 2 kap. 1 § ärvdabalken).

Eftersom efterarvet utgör en kvotdel av den efterlevande makens tillgångar påverkas efterarvet som huvudregel av värdeförändringar i den efterlevande makens egendom. Om t.ex. en fastighet har ökat i värde ökar också efterarvets storlek. Detsamma gäller eventuella värdeminskningar i egendomen.

Hur påverkar en gåva arvet?

Förskott på arvEn gåva till en bröstarvinge är som huvudregel att betrakta som förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). Om arvlåtaren har tydliggjort att gåvan inte ska räknas som förskott på arv bryts dock denna presumtion. Din farmors gåva till din faster är alltså enligt min uppfattning inte att betrakta som ett förskott på arv. Om din farmor har skänkt bort egendom till din fasters barn (som inte är bröstarvingar) är presumtionen den motsatta (gåvan räknas som huvudregel inte som förskott på arv).

Gåvor utan tillbörlig hänsyn till efterarvningar

Den efterlevande maken får inte skänka bort egendom som denne innehar med fri förfoganderätt hur som helst. Om den efterlevande maken har gett bort egendom utan tillbörlig hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar kan efterarvingarna kompenseras (genom att efterarvingarnas rätt till förmögenhet från den efterlevande maken ökas, så kallat vederlag). Detta förutsätter att gåvan har inneburit en väsentlig minskning av den efterlevande makens förmögenhet. (3 kap. 3 § första stycket ärvdabalken.)

Det framgår inte i din fråga hur mycket fastigheten var värd, men i Högsta domstolens praxis har en minskning med 25 % av den totala förmögenheten ansetts utgöra en väsentlig minskning (NJA 2013 s. 736).

Ovan nämnda skydd för efterarvingarnas rätt gäller även om din farmor har skänkt bort egendom till din fasters barn, såvida kraven beträffande dessa gåvor också är uppfyllda.

Återbäringsskyldighet

Om vederlag enligt ovanstående inte räcker för att kompensera efterarvingarna (om det helt enkelt saknas förmögenhet i dödsboet) kan den som mottog gåvan bli tvungen att återbära denna eller betala motsvarande värde i pengar. En sådan återbäringsskyldighet föreligger om (1) gåvomottagaren insåg eller borde ha insett att efterarvingarnas rätt kränktes och (2) det var max fem år sedan gåvan mottogs (3 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken). Eftersom talan inte kan väckas förrän den efterlevande maken har avlidit innebär detta att en gåva som fullbordades tidigare än fem år före den efterlevande makens död inte kan återbäras på denna grund.

Bröstarvingars rätt till sin laglott

Hur stor är laglotten?

Hälften av den arvslott som tillkommer en bröstarvinge utgör hans eller hennes laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom du och din syster är bröstarvingar efter din farmor har ni alltid rätt till minst hälften av den arvslott ni skulle få enligt lag, oavsett vad ett eventuellt testamente säger.

Det förstärkta laglottsskyddet

Det framgår inte av din fråga, men om din farmor skänkte bort fastigheten med förbehåll om att själv få utnyttja fastigheten fram till sin död kan detta innebära att det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt (7 kap. 4 § ärvdabalken). Detsamma gäller om arvlåtaren har skänkt bort egendom när han eller hon antog att döden började närma sig. Man kan säga att paragrafen är tillämplig i sådana situationer där det framstår som att arvlåtaren har försökt ordna med sitt arv redan under sin livstid och på så vis kringgå laglottsskyddet. Även om gåvan inte är ett formellt testamente liknar den ett testamente och utlöser därför detta skydd.

Om egendom har skänkts bort under sådana omständigheter ska egendomen återbetalas till dödsboet (till den del gåvan kränker rätten till laglott) om inte särskilda skäl talar emot det. Särskilda skäl kan t.ex. vara att gåvomottagaren har jobbat för gåvogivaren under en längre tid och fått en låg lön för sitt arbete (NJA 1942 s. 609). Enligt min bedömning är det osannolikt att särskilda skäl föreligger i ditt fall.

Fler frågor?

Har du fler frågor rekommenderar jag att du bokar en tid med en av våra jurister för att få hjälp i ditt ärende. Du är även varmt välkommen att ställa frågor i kommentarsfältet nedan om du har någonting du vill förtydliga eller tillägga.

Viktor Svensson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (300)
2017-03-20 Hur skyddas bröstarvingars rätt till efterarv?
2017-03-16 Efterlevande makes arvsrätt och efterarv
2017-03-07 Arvsfördelning till efterarvingar
2017-03-06 Vad händer om särkullbarn väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken?

Alla besvarade frågor (38410)