Hur se till att hel- och halvsyskon på vardera sidor om ett gift par inte ärver makarna?
Hej,
Vi är ett gift par utan barn och vill skriva ett testamente för att säkerställa framtiden. Jag har 2 helsyskon som då ärver mig (vilket jag inte vill), och min man har 4 halvsyskon som han precis har fått kontakt med. Frågan är: kan vi skriva bort så dom inte ärver av våra tillgångar? Och hur gör vi det? Tacksam för hjälp
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Frågor om hur arv skall fördelas regleras i Ärvdabalken (ÄB, se: https://lagen.nu/1958:637). Först några ord, generella sådana, om hur arv fördelas när den avlidne var gift. Enligt 1 kap. 5 § Äktenskapsbalken (ÄktB, se: https://lagen.nu/1987:230) anses ett äktenskap upplöst när en make avlider, varvid makarnas gemensamma egendom ska fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § 1 st. ÄktB). I det läget förrättas en boutredning, genom vilken makarnas egendomar (makar kan ha egendomar av två slag, enskild egendom och giftorättsgods; egendom kan göras till enskild genom äktenskapsförord, se 7 kap. 1-3 §§ ÄktB, och kommer då inte att ingå i en bodelning) och skulder värderas, upptecknas m.m. Från summan av vardera makens giftorättsgods avräknas sedan det belopp som behövs för att täcka vederbörandes skulder, och i bodelningen ingår sedermera, enligt 10 kap. 1-4 §§ ÄktB, den sammantagna behållningen av boet. Boet ska nu, förenklat, delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Det halva som tillfaller den efterlevande utgör dennes s.k. bodelningslott. Den andra halvan konstituerar den avlidnes kvarlåtenskap (dennes bodelningslott jämte enskild egendom). Kvarlåtenskapen kommer delägarna i den avlidnes dödsbo (mer om den vilka som utgör den avlidnes arvingar nedan) till del genom arvskifte. Vid arvskiftet fördelas kvarlåtenskapen mellan arvingarna och eventuella testamentstagare i dödsboet enligt en viss ordning.
Nu några ord om den s.k. arvsordningen, dvs. med vilken prioritet kvarlåtenskapen efter en avliden ska fördelas på dennes arvingar. Som utgångspunkt ärver en avlåtares avkomlingar vederbörande (dessa utgör den s.k. första arvsklassen). En arvlåtares barn är närmaste arvingar (s.k. bröstarvingar), se 2 kap. 1 § Ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637#K2.
Där inga barn finns tar efterlevande i den s.k. andra arvsklassen vid. Först och främst ska då den avlidnes föräldrar ta hälften var av arvet (2 kap. 2 § 1 st. ÄB); om en förälder inte är i livet tar arvlåtarens syskon (eller syskonbarn) den avlidne förälderns arvslott (den s.k. istadarätten, 2 st.). Av det senare följer att om bägge föräldrarna är avlidna så tillfaller hela arvet syskon och eventuella syskonbarn. Finns motsatsvis inga syskon eller syskonbarn tar den enda kvarlevande föräldern hela arvet.
Beträffande halvsyskon tar dessa enligt 3 st. på motsvarande sätt del i den lott som skulle ha tillfallit halvsyskonens och arvlåtarens gemensamma förälder om vederbörande varit i livet.
Jag antar utifrån detta att era hel- och syskon är arvtagare till följd av istadarätt därför att varken dina eller din mans föräldrar är kvar i livet.
Arvsordningen enligt ovan modifieras dock när efterlevande make finns (se 3 kap. 1 § ÄB). Efterlevande make har rätt till arv efter den avlidne och kommer att överta den avlidnes kvarlåtenskap med s.k. fri förfoganderätt. Eventuella arvtagare på den avlidnes sida får då avvakta arvet med ett s.k. efterarvsanspråk (3 kap. 2 § ÄB). Detta anspråk aktualiseras i form av en andel i den efterlevande makens kvarlåtenskap sedan även denne gått bort. Först då kommer arvtagarna alltså att ta arvet efter den först avlidne arvlåtaren. (Detta modifieras på olika sätt genom vissa arvtagares rättigheter att omedelbart utfå sina s.k. laglotter – men detta är inte aktuellt här och lämnas följaktligen därhän).
En arvlåtare äger genom testamente förfoga – i större eller mindre omfattning – över kvarlåtenskapen så att den fördelas i en annan ordning än den legala (9 kap. 1 § ÄB). Det är bara bröstarvingar (barn, deras barn, osv.) som har en absolut rätt till viss del av arv (laglott); i övrigt kan arvet i stort sett omfördelas efter arvlåtarens gottfinnande. Utgångspunkten i svensk rätt är att där ett testamente har upprättas ska det respekteras i möjligaste mån (11 kap.1 § ÄB), så länge som det uppfyller de formella kraven enligt 10 kap. ÄB som ett testamente måste möta för att bli gällande.
Med det sagt: om det är er önskan att era syskon och halvsyskon inte ska ärva er måste testamente upprättas. På vardera sidan bör ni formulera varsitt testamente där ni uttrycker er vilja att er respektive kvarlåtenskap ska tillfalla den eller dem som ni önskar. Observera att det givetvis är er kvarlåtenskap som ni disponerar över och att det är era respektive arvingar som ni genom testamente kan frånta arv till förmån för någon som ni föredrar; i testamente kan alltså inte den efterlevande maken testamentera bort den andre, först avlidne, makens kvarlåtenskap (detta är verkan av att efterlevande make ärver kvarlåtenskapen med ”fri förfoganderätt”).
I avsaknad av testamente kommer annars arvet att falla på det sättet att kvarlåtenskapen från den make som avlider först tillfaller den efterlevande maken med fri förfoganderätt. När även den efterlevande maken avlider kommer den först avlidnes arvingar att kunna göra sina arvsanspråk gällande i form av en andel i den sist avlidnes kvarlåtenskap. Resterande del av kvarlåtenskapen kommer tillfalla den sist avlidne makens arvingar. Som ni ser blir enligt den modellen alla era då levande syskon, halvsyskon och syskonbarn arvtagare.
Vill ni ha hjälp med att upprätta testamente råder jag er att använda er av tjänsterna som tillhandahålls här ovanför till höger.
Jag hoppas att ni fått svar på er fråga!
Vänligen,
