Hur mycket ska varje syskon ärva, och vad är det lägsta möjliga arvet om det finns ett testamente?
Hej
Jag skall genom fullmakt företräda en av min dotters vänner som bor utomlands vid bouppteckning och arvskifte . Förutsättningarna är att det är två syskon vars mamma gick bort för 12 år sedan. Tillgångarna var 3 miljoner i dödsboet och deras pappa satt kvar i orubbat bo . Efter ett par år gifte pappan om sig och hans nya fru hade 3 vuxna barn och hade inga egna tillgångar med sig in i det nya hemmet. Nu har deras far gått bort och tillgångarna i dödsboet är fortfarande 3 miljoner. Hur mycket skall då respektive syskon ärva om det inte finns något testamente? Vad är det lägsta arv som respektive syskon kan erhålla om pappan upprättat ett testamente?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!
Utifrån samtliga omständigheter du givit, tolkar jag detta som att pappan alltså fick totalt 3 miljoner när mamman dog. Det är här viktigt att särskilja den del av denna summa som blev hans genom bodelningen efter hennes död, och den del av denna summa som han ärvde efter henne i döttrarnas ställe.
För att förklara principen kommer jag utgå från att 1,5 miljon har tillkommit honom genom bodelningen efter hennes död och 1,5 miljon i form av arv från henne. Jag antar också att han inte fått några fler barn efter de två döttrarna, eftersom inget i omständigheterna du har presenterat tyder på det.
Eftersom frågan handlar om hur arvet fördelas blir reglerna i ärvdabalken (ÄB) tillämpliga. Jag kommer även att hänvisa till två regler i äktenskapsbalken (ÄktB) och socialförsäkringsbalken (SFB).
ARVET EFTER MAMMAN
Bröstarvingarna (barnen) har rätt till lika lott
Systrarna har rätt till lika stor lott av det som ska ärvas (ÄB 2 kap. 1 §).
I den här situationen innebär det att de har rätt till hälften var av den 1,5 miljon kr som arvet från mamman var, alltså 750 000 kr. Detta görs innan bodelningen genomgörs med den kvinna han nu var gift med (ÄB 3 kap. 6 § 1 st).
Den efterlevande maken får inte testamentera bort egendom som barnen har rätt till efter den först avlidne maken
Pappan har inte rätt att genom ett testamente bestämma över den 1,5 miljonen, eftersom systrarna redan efter mammans bortgång har haft rätt till att få dessa pengar, dock först vid pappans bortgång (ÄB 3 kap. 2 § 1 st sista meningen).
ARVET EFTER PAPPAN
Efter att det som systrarna hade rätt att ärva från mamman plockats ur pappans dödsbo, görs vanligen en bodelning med den kvinna han nu var gift med (ÄktB 9 kap. 1 § 5 §).
Efter den bodelningen ska döttrarna ha rätt till sitt arv efter pappan direkt, eftersom de i detta nya äktenskap är "särkullbarn", alltså hans barn från ett tidigare äktenskap (ÄB 3 kap. 1 § 1 st).
Döttrarna har rätt till lika lott, som jag nämnt ovan. Som jag ser det är det främst två saker som skulle kunna hända här. Den ena är att pappan försökt testamentera bort döttrarnas rätt till arv. Den andra är att hans efterlevande fru inte lämnas med så mycket pengar att hon har 4x det prisbasbelopp som anges i socialförsäkringsbalken i tillgångar (SFB 2 kap. 6 § och 7 §). Jag ska behandla dessa två situationer nedan.
Barn har rätt till laglott (halva arvslotten) även om förälder försökt testamentera bort hela arvet
Om det finns ett testamente som tar ifrån bröstarvingarna (barnen) rätten att ärva överhuvudtaget från sin bortgångna förälder, har de ändå alltid en lagstadgad rätt till sin laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Laglotten är halva arvslotten.
Så om pappan i det här fallet skulle ha testamenterat bort den 1,5 miljon kr som döttrarna har att ärva till någon annan, har de ändå rätt till sin laglott. Detta skulle alltså bli 375 000 kr vardera.
Efterlevande make måste lämnas med 4x prisbasbeloppet i totala tillgångar
Ett annat scenario är att den nu efterlevande frun lämnas med mindre än 4x prisbasbeloppet i tillgångar efter bodelningen. Då har hon rätt att få så mycket pengar ur hans dödsbo att hon kommer upp i det beloppet totalt. Detta kallas prisbasbeloppsregeln och den går alltså före både testamente och särkullbarns rätt att få ut sitt arv direkt. Prisbasbeloppet anges i socialförsäkringsbalkens 2 kap. 6 § och 7 §. (ÄB 3 kap. 1 § 2 st) Skulle detta hända har döttrarna i så fall rätt att ärva ur den efterlevande fruns dödsbo (ÄB 3 kap. 2 §).
Sammanfattning
Systrarna har rätt till lika stor lott av arvet, ÄB 2 kap. 1 §.
Även om försök görs att frånta en bröstarvinge (ett barns) rätt att ärva, har denne alltid en lagstadgad rätt till sin laglott som alltså är halva arvslotten, ÄB 7 kap. 1 §.
Den nu efterlevande frun har rätt att lämnas med 4x prisbasbeloppet, och detta kan påverka döttrarnas rätt att få ut sitt arv efter pappan direkt. Om hon inte kommer upp i 4x prisbasbeloppet får hon ta del av pappans arv i så stor mängd som behövs, och sedan får döttrarna ärva motsvarande andel i hennes dödsbo efter hennes bortgång (ÄB 3 kap 1 § 1 st och 2 §).
Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor.
Med vänlig hälsning,
