Hur delas pengarna vid en skilsmässa?
Jag gifte mig för 8 månader sedan. Har en gård värd 10 miljoner samt tillgångar på 3 miljoner. Har inget äktenskapsförord. Har nu upptäck att hon förbrukar massor med pengar och jag känner mig lurad. Hur delar vi om jag begär skilsmässa. Hon vägrar.
Jag frågar för en väns räkning.
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga!
När skilsmässa har skett ska det som huvudregel ske en bodelning där er egendom ska fördelas mellan er, 9 kap 1 § och 4 § ÄktB. Det är de egendomsförhållanden som föreligger den dag då talan om skilsmässa väcktes, som ska ingå i bodelningen, 9 kap 2 § ÄktB.
Bodelningen får egentligen ske hur ni vill, äktenskapsbalkens regler används i det fall att ni är oense. Du hittar äktenskapsbalkens regler här!
I bodelningen kommer ert giftorättsgods att ingå, dvs all egendom som inte är enskild (till exempel genom gåva, arv eller testamente), 10 kap 1 § och 7 kap 1 § och 2 § ÄktB. Den enskilda egendomen behåller var make för sig själv. Ni båda kommer självklart få ta undan kläder och andra föremål som bara används för personligt bruk, 10 kap 2 § ÄktB. Det finns även vissa andra undantag från vad som ska ingå i bodelningen, se 10 kap 2a § och 3 § ÄktB.
Hur bodelningen går till förklaras i 11 kap ÄktB. Först beräknas era andelar i boet. Egendomen ska då listas. Din gård (10 miljoner) och dina tillgångar (3 miljoner) ska då listas under rubriken "giftorättsgods", du får då alltså 13 miljoner i giftorättsgods. Skulle en del av din egendom vara enskild egendom genom gåva, arv eller testamente, kommer den delen listas under rubriken "enskild egendom".
Även skulder ska listas och sedan avräknas från giftorättsgodset. Skulle det finnas skuld hänförlig till eventuell enskild egendom och den egendomen inte täcker skulden, kommer resterande dras av från giftorättsgodset. Har du skulder kan alltså ditt giftorättsgods minska för att du ska få behålla pengar att betala av skulden med.
Det som sedan återstår av ert giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika. Om du inte har några skulder kommer alltså du bidra med 13 miljoner till delningen.
Exempel: Du har 13 miljoner i giftorättsgods, anta att din exfru har 5 miljoner i giftorättsgods. Anta också att inga skulder finns. Ni ska då dela lika på 18 miljoner, dvs ni får 9 miljoner var. Du måste då ge 4 miljoner till din exfru för att ni båda ska få 9 miljoner.
(Det kan även tilläggas att vederlag kan utgå om man till exempel genom gåva minskat sitt giftorättsgods med minst 10% eller om man har en skuld som uppkommit på grund av brott (t.ex. skadestånd). Den vederlagsgrundande omständigheten får inte ha skett mer än 3 år innan talan om skilsmässa väcktes, då utgår inget vederlag.)
När man delat det sammanlagda giftorättsgodset lika mellan sig, ska man på det beloppet lägga på det man har fått behålla för att täcka sina skulder. De nya summorna utgör er respektive andel i boet.
Exempel: Du har 13 miljoner i giftorättsgods, anta att din exfru har 5 miljoner i giftorättsgods. Du har skulder på 2 miljoner, dessa ska dras av från ditt giftorättsgods. Du kommer då bidra med 11 miljoner till delningen. Totalt ska ni dela lika på 16 miljoner, dvs ni får 8 miljoner var. Du måste ge 3 miljoner till din exfru för att hon ska komma upp i 8 miljoner. På dina 8 miljoner läggs det du fått behålla för att täcka dina skulder. Din andel i boet blir därför 10 miljoner och din exfrus andel blir 8 miljoner.
Härefter ska giftorättsgodset, dvs 18 miljoner, fördelas på lotter mellan er. Du ska få egendom värd 10 miljoner och din exfru ska få egendom värd 8 miljoner. Det man själv äger har man rätt att få på sin lott, dvs du har rätt att få behålla det du äger. Dock ska du ge 3 miljoner till din exfru, vilket gör att du tvingas ge bort en del av det du äger. Du kan välja att ge 3 miljoner till henne i egendom och/eller pengar.
Att ni bara har varit gifta i 8 månader är till din fördel vad gäller fördelningen av egendomen. Det kan nämligen ske en jämkning med hänsyn till äktenskapets längd enligt skevdelningsregeln, 12 kap 1 § ÄktB. Denna regel syftar till att man inte ska kunna "skilja sig till" egendom. Vid äktenskap som varat i ca 1 år kan båda makarna ta bort 4/5 av sitt giftorättsgods, dvs bara 1/5 av vardera makes giftorättsgods går till delning. I äktenskapets längd ska inrkänas även den tid ni bott tillsammans innan äktenskapet. Kommer ni då istället upp till 2 år kommer bara 2/5 av ert respektive giftorättsgods att gå tilldelning (3 år --> 3/5, 4 år 4/5, vid äktenskap över 5 år gäller som huvudregel att allt giftorättsgods går till delning). Att påkalla jämkningsregeln innebär att du får behålla en betydligt större del av ditt giftorättsgods för dig själv.
Exempel: Du har 13 miljoner i giftorättsgods. Anta att din exfru har 5 miljoner. Inga skulder. Påkallar du jämkningsregeln kommer bara 2,6 miljoner av ditt giftorättsgods och bara 1 miljon av din exfrus giftorättsgods att gå till delning. Ni får då 1,8 miljoner var (3,6 miljoner / 2). Du kommer då bara behöva ge din exfru 800 000 kr.
Sammanfattningsvis, om ni är oense om hur bodelningen ska ske kommer äktenskapsbalkens regler att bli tillämpliga. Enligt dessa ska allt giftorättsgods ingå i bodelningen. Bådas giftorättsgods slås samman och delas lika. Du, som har mest egendom, måste ge en del av den till din exfru för att jämna ut förhållandena. Detta kan innebära mycket pengar om det är stora skillnader mellan er. Om du inte vill att din exfru ska få en så stor del av ditt giftorättsgods kan du påkalla jämkningsregeln eftersom ni inte har varit gifta en mycket kort tid.
En annan lösning är att skriva ett äktenskapsförord, innan skilsmässa begärs, där ni gör viss egendom enskild, sådan egendom ingår ju inte i bodelning. Detta kräver förstås att ni båda är med på det.
Hoppas du har fått någorlunda svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
