Hemliga tvångsmedel
Lawline svarar
Hej! Tack för din fråga.
Det framgår inte helt av din fråga vilken form av hemlig övervakning du funderar över, därav besvarar jag din fråga utifrån olika tvångsmedel.
(1.) Enligt 27 kap 19 § Rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740#K27P19S1 , får hemlig teleövervakning användas vid förundersökning för brott som det inte är föreskrivet lindrigare straff än 6 månader (här får man alltså titta i straffskalan för brottet). Med hemlig teleövervakning menas då man övervakar vilka telefonsamtal som görs eller mottas, men inte att man övervakar innehållet. I 27 kap 19§ p.2 RB återfinns även andra brott då hemlig teleövervakning får användas, som exempelvis narkotikabrott. Det finns även reglerat kring förberedelse, försök osv. Teleövervakning får därutöver bara ske om någon är skäligen misstänkt och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Övervakningen får bara ske vid en teleadress som innehas eller har innehafts av den misstänkte, eller som annars kan antas komma att användas av den misstänkte. Teleövervakning får dock även ske vid platser där det inte kan antas att den misstänkte kommer inneha, men däremot kan antas att kommer ringa till. Det ovanstående regleras i 27 kap 20§ RB.
Det finns även vad man kallar hemlig kameraövervakning. Sådan övervakning får användas vid brott för vilka det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, 27 kap 20a§ RB (finns även reglerat kring förberedelse, försök osv). Det får som huvudregel bara användas om någon är skäligen misstänkt samt att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Hemlig kameraövervakning får bara ske över en sådan plats där den misstänkte kan antas komma att uppehålla sig, 27 kap 20b§ RB. I det fall att det saknas en skäligen misstänkt för brottet får även hemlig kameraöverakning ske vid platsen för brotten eller en nära omgivning till denna plats. Syftet för en sådan övervakning måste vara att fastställa en skälig misstänkt för brottet, 27 kap 20c§ RB.
(2.) Frågor om hemlig tele- eller kameraövervakning ska prövas av rätten på ansökan av åklagaren, 27 kap 21§ RB. Om det finns fara för att inhämtande av rättens tillstånd kan medföra fördröjning som är av väsentlig betydelse för utredningen så får åklagaren ge tillstånd. Detta tillstånd ska dock prövas av rätten senare, 27 kap 21a§ RB. Det är sedan rätten eller åklagaren som har möjlighet att häva ett sådant beslut, 27 kap 23§ RB.
(3.) Eftersom det rör sig om ett hemligt tvångsmedel så har inte den "övervakade" någon möjlighet att få veta att den blir övervakad. Inte heller om den övervakade misstänker detta kan den således få detta bekräftat. Vid hemlig kameraövervakning ska dock ett offentligt ombud bevaka den enskildas integritetsintressen. Detta ombud har rätt att ta del av det som förekommer i ärendet, samt yttra sig. Ombudet har även möjlighet att överklaga rättens beslut. Denna reglering återfinns i 27 kap 26§ RB. Det offentliga ombudet agerar således utan att ha kontakt med den övervakade.
(4.) Rikspolisstyrelsen (RPS) är en myndighet och lyder under förvaltningslagen. I 1 kap 4§ regleras myndigheternas serviceskyldighet, se https://lagen.nu/1986:223#P4S1. Myndigheterna har en skyldighet att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp rörande myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Någon tidsfrist anges inte, men svaret ska inte dröja längre än nödvändigt.
Hoppas du fått svar på dina frågor. Då de paragrafer jag nämnt är av utförlig karaktär så har jag valt det som jag uppfattat vara av intresse för dig. För paragraferna i sin helhet följ länken ovan.
Vänligen,
