Gåva och förstärkt laglottsskydd
Hej,
Jag har en fråga angående gåva. Case:
Min fru har av sin mor fått en villa som gåva (ej förskott på arv) för ett antal år sedan. Modern kommer bo kvar i huset tills hon inte längre orkar bo själv.
Hon är ogift och ensamstående - men har en son sedan tidigare äktenskap som hon ej har haft någon kontakt med de senaste 20 åren. Därav ville hon ge huset som gåva - endast till sin dotter.
Det finns gåvobrev skrivet mellan parterna där det framgår att det inte rör sig om förskott på arv. Lagfart, ägande och samtliga lån står nu på min fru.
Frågan till er är om det är helt säkert att det är utfört på korrekt sätt eller finns det någon laglig rätt för sonen att kräva någon ersättning gällande fastigheten vid ett eventuellt dödsfall? I så fall, kan vi göra något ytterligare för att detta inte ska kunna ske? Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Enligt huvudregeln finns en presumtion för att egendom som arvlåtare skänker bort till bröstarvinge under sin livstid ska avräknas på bröstarvingens arv (s k förskott på arv, se 6 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Detta gäller dock inte om annat uttryckts av arvlåtaren eller framgår av omständigheterna, t.ex. om det stadgas i testamente att egendomen i fråga inte ska avräknas eller om ett gåvobrev explicit uttrycker att det rör sig om en gåva och inte om ett förskott på arv. Det senare finns upprättat i det här fallet.
Det finns dock vissa fall där gåvomottagaren (dvs dottern i det här fallet) kan bli ersättningsskyldig för huset i förhållande till övriga bröstarvingar (dvs brodern här). Det rör sig om två fall: dels då arvlåtaren skänker egendom på sin dödsbädd, dels om arvlåtaren förväntas ha nytta av egendomen fram till sin död (se 7 kap. 4 § ÄB om s k förstärkt laglottsskydd). I dessa fall likställs gåvan med ett testamente och en arvlåtare får inte testamentera bort bröstarvinges laglott. Laglotten motsvarar halva arvslotten (se 7 kap. 1 § ÄB). Det krävs dock att den arvinge som gått miste om sin laglott väcker talan vid domstol inom ett år från det att boupptäckningen avslutades.
I det här fallet bor arvlåtaren kvar i huset, varför det inte rör sig om någon direkt uppoffring för henne. Däremot verkar det inte tänkt att hon ska bo kvar i huset fram till sin död. Bor hon däremot kvar i huset tills dess riskerar regeln om förstärkt laglottsskydd att slå in och därmed riskerar också dottern ersättningsskyldighet gentemot sonen avseende sonens laglott. Då hjälper inte gåvobrevet, utan enda möjliga sätt att undvika den situationen är att arvlåtaren inte nyttjar bostaden fram till sin död. Poängteras bör dock att detta endast inträffar om arvlåtarens övriga egendom inte räcker till för att täcka sonens laglott. Resterande egendom är arvlåtaren fri att testamentera bort, varför det faktum att gåvan räknas som testamente inte har någon betydelse för den del av kvarlåtenskapen som inte utgör sonens laglott.
Hoppas du fått svar på dina funderingar. Annars är du mer än välkommen med en ny fråga!
Vänliga hälsningar,
