Från gemensam till ensam vårdnad
Jag har gemensam vårdnad och växelvist boende för min 3,5 åriga dotter.
Jag har i 3 år påvisat och orosanmält till familjerätten då hennes mamma missbrukar alkohol och tramadol. (hon har recept på tramadol men överskrider receptet)
Nyligen överdoserade hon och trillade ihop i nån form av epileptiskt anfall då hon utförde vårdnaden om vår dotter och hennes 9 månaders dotter. Innan när jag påvisat att barnet/barnen far illa i hennes händer har hon nekat till alla påståenden, nu när hon däremot blivit testad positivt och även blivit inlagd har hon erkänt sina problem och är supersamarbetsvillig och beredd att göra allt som soc begär.
Min oro är dock långt från över och jag vill söka om ensam vårdnad.
Jag har lite svårt att tyda föräldrabalken här. Det står att "om ena föräldern brukar". Kan någon hänvisa till att hon inte gör det längre?
Det känns som det är så socialen resonerar; Det spelar ingen roll vad hon har gjort innan, det är bara just nu om det återigen påvisas att barnet far illa akut för stunden har jag rätt att hämta barnet.
Det ska tilläggas att vi har en ca 1,5 år gammal dom som säger att vårdnaden och umgänget ska regleras enligt beskrivet ovan.
Har jag någon möjlighet att få igenom ensam vårdnad eller är det bara att ge upp. Att vända mig till soc är inte en variant längre då jag är så missnöjd med deras agerande och hanterande av ärendet.
Tack på förhand
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Utgångspunkten för hur vårdnaden ska bli, är vad som är barnets bästa. Ett barn har rätt att träffa sina båda föräldrar. Vid bedömningen av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för barnet att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortförd eller fara illa. Dessutom är det av vikt att för barnets bästa upprätthålla en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Gällande barnets egna vilja, ska avseende fästas vid denna med hänsyn till barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § föräldrabalken). I avvägningen av vad som är barnets bästa är även behovet av kontinuitet och stabilitet för barnet av betydelse. Har barnet till exempel trivsamt bott en längre tid hos en förälder, bör barnet helst inte ryckas från sin invanda miljö om detta innebär en omställning.
Om vårdnaden står på båda föräldrarna och vill någon av föräldrarna ändra vårdnaden, ska domstolen besluta om vårdnaden ska bli ensam eller inte. Vid bedömningen om vårdnaden ska anförtros en av föräldrarna beaktas särskilt föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. (6 kap. 5 § föräldrabalken). Det krävs inte att föräldrarna har samma uppfattning beträffande olika frågor, dock så måste de kunna hantera sina delade meningar på ett sådant sätt att det inte påverkar barnet negativt. Om föräldrarna inte kan sätta barnets bästa framför sina konflikter, påverkar detta bedömningen av vårdnaden. Om ni inte vill att domstolen ska avgöra frågan om vårdnaden av barnet, kan ni skriftligt avtala om ensam vårdnad. Detta avtal måste godkännas av socialnämnden (6 kap. 6 § föräldrabalken).
Det är sålunda barnets bästa som är i fokus vid bedömningen av vårdnaden. Barnet har rätt att spendera tid med båda sina föräldrar, dock är inte detta lämpligt om kontakten med ena föräldern är direkt skadlig för barnet. Att ena föräldern missbrukar droger och inte sätter barnets intressen framför sina egna, talar detta starkt för att vårdnaden bör anförtros den andra föräldern som omsorgsfullt tar hand om barnet. Du kan låta frågan om vårdnaden avgöras av domstolen och bör så göra om ni inte genom frivilligt avtal kan komma överens.
Vänliga hälsningar,
