Förundersökning och förundersökningsprotokoll
Var finns info och regler om förundersökningsprotokoll?
Får det finnas påståenden och spekulationer i ett förundersökningsprotokoll?
Vilka regler gäller vid en förundersökning?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är ganska omfattande då det finns en stor mängd regler, föreskrifter och riktlinjer för förundersökning och förundersökningsprotokoll. Jag ska försöka ge dig ett svar med den grundläggande informationen om förundersökning och förundersökningsprotokoll med hänvisning till de grundläggande, lättillgängliga och användbara källorna.
Regler om förundersökning finner du främst i 23 kap. Rättegångsbalken och Förundersökningskungörelsen. 23 kap. 3 § Rättegångsbalken är den centrala regeln om när en förundersökning ska inledas. Där stadgas att förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Inledningsvis krävs m.a.o. varken att man känner till någon gärningsman eller att starka bevis föreligger, syftet är att samla in tillräckligt med material så att åklagaren kan bedöma om åtal ska väckas eller ej. Se 23 kap. 1 - 2 § Rättegångsbalken. På polisens hemsida kan du också läsa steg för steg om hur rättsprocessen fungerar. Se länk: https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Efter-polisanmalan/.
Arbetet under förundersökningen baseras på den s.k. Objektivitetsprincipen. Den innebär att polis och åklagare måste ta hänsyn till omständigheter som talar såväl för som emot den misstänktes skuld. I svensk rätt har åklagaren nämligen bevisbördan för samtliga relevanta omständigheter som läggs till grund för bedömningen om en person gjort sig skyldig till ett brott. Bevisningen för den aktuella gärningen måste vara så stark att den kan läggas till grund för en fällande dom för att åklagaren ska få väcka åtal.
Under en förundersökning förekommer i allmänhet förhör med brottsoffer, förhör med vittnen samt förhör med misstänkta gärningsmän. Ofta förekommer även utredningsarbete i annan form såsom spaningsarbete, undersökning av brottsplatsen, analyser görs exempelvis av spår från brottsplatsen. Detta kan vara fingeravtryck, DNA, verktyg eller vapen som kvarlämnats av en misstänkt gärningsman m.m. Under en förundersökning har polis och åklagare en skyldighet att bedriva förundersökningen så snabbt som möjligt. Detta för att en eventuell rättegång måste hållas inom skälig tid. Förundersökningen avslutas när det antingen står klart att brottet ej går att utreda, i så fall läggs den ned, eller så avslutas förundersökningen när brottet är så utrett att en bedömning kan göras över huruvida åtal ska väckas mot den misstänkte eller ej. Huvudregeln är att förundersökningen och således förundersökningsmaterialet-/protokollet är sekretessbelagt t.o.m. att åtal väcks. Förundersökningssekretess innebär att uppgifterna som samlas in under förundersökningen inte kan ges ut då detta skulle kunna skada utredningen. Om uppgifter inte bedöms skada utredningen om de offentliggörs, kan åklagaren välja att lämna ut uppgifterna redan under pågående förundersökning.
Förundersökningsprotokollet är en sammanställning av det material som samlats in under förundersökningen. Protokollet kan i princip innehålla allt från förhör med misstänkt, målsägande, vittnen, sakkunnig m. fl. till bilder och dokumentation från brottsplatsundersökning. För att uppgifter ska tas med i förundersökningsprotokollet måste de bedömas ha betydelse för utredningen. Påståenden är ett vitt begrepp men om det förekommer påståenden och spekulationer av förhörspersonerna i förhören så lär det också förekomma i förundersökningsprotokollet. Polis och åklagare får däremot inte bygga förundersökningen på spekulationer och indicier. Spekulationer eller indicier har inget, eller väldigt lågt, bevisvärde så även om sådana förekommer under förhören med parterna, vittnen etc så kan åklagaren inte lägga sådana uppgifter till grund för åtal. Detsamma gäller senare i en eventuell rättegång. Detta i linje med den ovannämnda Objektivitetsprincipen som ställer krav på saklighet och opartiskhet.
Regler om förundersökningsprotokoll finns på lite olika ställen och i stort är de desamma som reglerna för förundersökning. I 23 kap. Rättegångsbalken finner du hur en förundersökning går till och därmed vad som kan komma att finnas med i förundersökningsprotokollet. I 23 kap. 18 – 21 §§ Rättegångsbalken regleras vad som gäller vid förundersökningens avslutande. Där anges bl. a. att vidtagna utredningsåtgärder ska redovisas i ett förundersökningsprotokoll, att beslut ska meddelas i åtalsfrågan efter att förundersökningen har avslutats och att åtal inte får väckas förrän den misstänkte har slutdelgivits utredningsmaterialet. Du kan även se Förundersökningskungörelsen för mer information. Under 20 – 25 §§ i Förundersökningskungörelsen framgår vad som ska tas upp i protokollet. I 18 och 35 kap. Offentlighet- och sekretesslagen finner du även regler om sekretess för förundersökningsprotokollet och i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen om handlingars offentlighet. Du kan även gå till Åklagarmyndighetens författningssamling för att läsa föreskrifter och riktlinjer gällande ämnet. Se länk: http://www.aklagare.se/Dokumentsamling/Foreskrifter-och-allmanna-rad-AFS/. Observera dock att riktlinjer ej är juridiskt bindande.
Hoppas att detta kan ge svar på dina frågor!
Vänliga hälsningar,
