Fördelning av arv vid testamente
Hej! Min sambo har 2 barn sedan tidigare och sedan har vi ett gemensamt barn. För att säkerställa tryggheten tänker vi gifta oss och om hon går bort före mig vill hon att jag ärver allt efter henne och vise versa. Men jag ärver väl då "bara" hälften och särkullbarn och vårt gemensamma barn får dela på den andra hälften av det hon efterlämnar sig? Kan hon då skriva ett testamente pga. särkullsbarnen där hon skriver att hon vill att jag skall ärva alla hennes tillgångar och på så sätt får jag ärva 75% av hennes tillgångar och särkullbarn och vårt gemensamma barn får då ärva 25%? Har jag tänkt rätt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken, ÄB, som du hittar här.
Precis som du skriver är den juridiska beteckningen på de barn som din sambo har sedan tidigare - det vill säga de som endast är barn till en av makarna - så kallade särkullbarn. Dessa två är bara bröstarvingar till din sambo, medan det gemensamma barnet är bröstarvinge till er båda.
Den största juridiska skillnaden när ni är gifta istället för sambos är att en make ärver den andra. Du får alltså vid bodelning, som det finns regler om i 9 kap Äktenskapsbalken, för det första behålla din del av giftorättsgodset. Om ni inte har något äktenskapsförord är all egendom giftorättsgods, annars kan det hända att det finns enskild egendom, som bara ena maken äger, se 7:1 Äktenskapsbalken. Du får alltså behålla hälften av giftorättsgodset per automatik. Resterande halva utgör din makas kvarlåtenskap, som skall fördelas mellan hennes arvingar.
Huvudregeln i arvsrätten är att arvlåtarens (den avlidnes) bröstarvingar är närmaste arvingar, se ÄB 2:1. Detta innebär att det är din sambos tre barn som ärver hennes kvarlåtenskap då hon dör, de får alltså en tredjedel var. Dock, eftersom ni är gifta, ärver du i egenskap av efterlevande make, ert gemensamma barns arvslott med försteg, se ÄB 3:1 första stycket. Detta innebär att ert gemensamma barn måste vänta tills också du dör innan han eller hon på rättslig väg kan få ta del av sitt arv. Hens efterarv blir då samma andel av din totala kvarlåtenskap som du ärvde med försteg, alltså 1/6. Regler om detta hittar du i ÄB 3:2 första och tredje stycket.
Särskullbarnen däremot får, om din sambo dör först, ut sitt arv direkt, om de inte avstår från det och väntar tills också du dött, se ÄB 3:1 första stycket andra meningen och ÄB 3:9. De har alltså rätt att direkt få ut 1/3 var av din sambos kvarlåtenskap.
Ni kan självfallet testamentera om en annan utgång. Det går att testamentera bort sin egendom på två sätt, antingen genom fri förfoganderätt eller med full äganderätt. Skillnaden är att med fri förfoganderätt får man bara använda egendomen under sin livstid, inte testamentera bort den till sina egna arvingar, vilket får man får vid full äganderätt.
Viktigt att komma ihåg är att man inte kan testamentera bort en bröstarvinges laglott, som utgör hälften av den arvslott bröstarvingen har rätt till om inget testamente föreligger, se regler om detta i ÄB 7 kap. För att bröstarvinge skall kunna kräva ut sin laglott krävs att denne jämkar testamentet inom 6 mån från att han eller hon blivit delgiven testamentet, ÄB 7:3.
Ert gemensamma barn har alltså alltid rätt till sin laglott, som du i och för sig ändå ärver med försteg enligt ÄB 7:3 2 st. Om du fått ett testamente med full äganderätt, innebär en bröstarvinges laglottsjämkning dock en reservation; du kan inte testamentera bort dennes laglott som du annars kunde ha gjort, se ÄB 3:2 1 stycket 2 meningen.
Vad gäller de två särkullbarnen kan de begära ut sin jämkade laglott direkt, se ÄB 3:1 och 7:3. Om det är ett testamente med fri förfoganderätt har de rätt till efterarv, det vill säga resterande halva av sin arvslott, när du dör. Om ni skrivit ett testamente med full äganderätt, har särskulbarnet inte rätt till mer än sin laglott, inte heller efter din bortgång.
Lycka till framöver!
Med Vänliga Hälsningar
