Efterarvsrätt då efterlevande make gift om sig
Hej, en fråga om arv. Vi är fyra syskon med gemensam mor o far. Vår mor dog för 15 år sen och far ärvde då allt. Han gifte efter några år om sig. Hon har tidigare inte varit gift och har inga egna barn. Hon har en bror. Vad händer när någon av dem går bort, och spelar det någon roll i vilken ordning de går bort? Det finns inget testamente. Antar att de först ärver varandra, och om hon dör först så ärver vi sen vår far. Men blir det samma om far dör först, eller ärver hennes bror då allt eftersom vi inte är hennes biologiska barn?
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Regler om arv finns i Ärvdabalken, ÄB, som du hittar här.
Du och dina tre helsyskon kallas i juridiska termer bröstarvingar, ÄB 2:1. Ni delar lika på det arv ni får efter er mor. Förutsatt att varken er mor eller far hade enskild egendom, delas boets tillgångar på hälften. Ni har alltså rätt till ½ av det så kallade giftorättsgodset, och er far har rätt till ½. Om er far haft enskild egendom undantas den till hans förmån, hade er mor enskild egendom inkluderas denna i kvarlåtenskapen som ni ärver.
Som du skriver erhåller dock efterlevande make, här din far, ert arv med försteg. Det innebär att ni gemensamma bröstarvingar (samma mor och far) inte får ut ert arv från er mor förrän er far dör, 3:1 första meningen ÄB. Denna del ärver er far bara med fri förfoganderätt, vilket innebär att han inte kan disponera över den genom exempelvis testamente, se ÄB 3:2 1 stycket.
Du och dina syskon blir då efterarvingar i er fars bo. Eftersom ni har rätt till samma andel som vid er mors död, kan ni när er far dör få ut ½ av faderns bo i rollen av efterarvingar till er mor, ÄB 3:2 1 stycket (om era föräldrar som sagt inte haft enskild egendom, då blir andelarna annorlunda).
Eftersom er far gift om sig efter er mors död gäller följande;
Om er far dör före den nya makan, ska man vid beräkning av efterarv inte ta hänsyn till den nya makans egendom eller giftorättsanspråk, se ÄB 3:6 1 stycket. Man ska alltså låtsas som att er far inte gift om sig, och ni får då ut samma andel, vanligtvis ½, av er fars bo, som efterarv efter er mor. Resten ingår i bodelningen som vanligt, och ni får då också dela lika på arvet efter er far i egenskap av bröstarvingar också till honom. Eftersom ni inte är barn till den nya frun, utan så kallade särkullsbarn, har ni rätt till ert arv direkt, se ÄB 3:1 1 stycket. Den nya frun ärver alltså inte er del med försteg.
Om istället den nya makan skulle dö först, eller de skulle skilja sig, måste man också här innan bodelning undanta efterarvingarnas andel efter maken i det första äktenskapet, här er mor. Detta belopp ingår alltså inte i bodelningen, se ÄB 3:6 2 stycket. Resten delas upp som en vanlig bodelning mellan din far och hans nya fru eller dennes arvingar, här hennes bror.
Eftersom make ju ärver med försteg och din far fortfarande är i livet, måste ni ändå vänta med att få ut ert efterarv till dess han dör. Er far får i detta fall alltså behålla både sin del i bodelningen och det efterarvsanspråk som satts av till er, till dess att han dör, men ert efterarv från er mor är åtminstone tryggat på så sätt att det inte ingår i bodelningen med den nya frun/hennes arvingar(bror).
Hoppas att svaret bringade lite klarhet
Med vänlig hälsning
