Efterarvingars del i värdeökning av efterlevandes egendom m.m.

Hej! Kan ni förklara vad som menas med "förkovran?" 3:4 ÄB. Jag har alltid trott att man som särkullbarn som avstår från sitt arv till förmån för efterlevande kan göra en "vinst" på detta sen när den efterlevande dör, men enligt den paragrafen så verkar det inte gå? Sen har jag en fråga gällande vad som händer om en testamentstagare dör innan mig och dennes avkomlingar inte är arvsberättigade efter mig? Om jag dör och min avlidna moster står som testamentstagare så ska hennes del väl tillfalla hennes barn. Men det är ju mina kusiner och de är inte legala arvingar? Vem hade ärvt då?

Lawline svarar

Hej!

Rätten till efterarv är en andelsrätt i efterlevande makens egendom. Särkullbarnen har därför, genom sitt avstående, rätt till viss andel av arvet den dag efterlevande går bort. Huvudregeln är att därför att ökningar och minskningar påverkar efterarvingarnas arv. Det är alltså möjligt att göra en vinst (som du formulerar det) som efterarvinge, genom att efterlevande makes egendom har ökat i värde.

I 3:4 ärvdabalken (ÄB) finns dock en undantagsregel, om vissa ökningar som inte efterarvingarna ska vara med och dela på. För det första måste boet ha ökat i värde från först avlidne makens död. För det andra måste denna förkovran bero på att efterlevande ärvt eller fått egendom i gåva, eller att det kan antas härröra från förvärvsarbete. Arv eller gåva av större värden är inte så svårt att visa, men förkovran genom förvärvsarbete gäller bara rena undantagsfall. Som utgångspunkt ska efterarvingarna ha del i förkovran även om efterlevande maken har arbetat efter först avlidne makens död. Då all egendom är del i en och samma egendomsmassa ska inte efterlevande make kunna säga att den endast använder arvet till sin försörjning, och spara sin lön eller liknande. Utgångspunkten är därför att lön och liknande gått till efterlevandes försörjning.

I praktiken tillämpas därför 3:4 ÄB främst när efterlevande make ärvt eller fått större gåva efter först avlidne makens död. Dessa värdeökningar får inte efterarvingarna del av. Övriga värdeökningar är dock även efterarvingarna med och delar på.

Vad gäller ditt testamente så gäller i första hand det som står i testamentet, eller på annat sätt framgår ha varit din vilja, 11:1 ÄB. Om testamentet inte besvarar vad som ska hända om testamentstagaren avlidit så används istället tolkningsregeln i 11:6 ÄB. Enligt den så träder testamentstagarens avkomlingar, i första hand barn, in i dess ställe om de är sådana arvingar som enligt 2 kap ÄB kan ha rätt till arv efter testator. Då kusiner inte har arvsrätt träder de inte in i testamentstagarens ställe. Istället tillfaller arvet övriga testamentstagare om sådana finns, 11:7 ÄB, och annars dina legala arvingar. Då 11:6 ÄB endast är en tolkningsregel kan du dock ange annat i testamentet. Om du vill att dina kusiner ska ärva istället för din moster om hon är avliden så kan (och måste) du därför ange det i testamentet.

Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637

Vänliga hälsningar,

Lawline RådgivareRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000