Efterarv - Rätt till kvotdel av egendomsmassa
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Att man ärver någon med fri förfoganderätt innebär att man fritt kan disponera över den egendom man ärver och man kan exempelvis sälja den utan problem. Det den först avlidne makens arvingar får är ett efterarvsanspråk, vilket utgörs av en kvotdel av den sist avlidna makens kvarlåtenskap. Man räknar ut kvotdelen genom att dividera den förmögenhetsmassa som maken ärver med fri förfoganderätt med den makens sammanlagda tillgångar. När den maken sedan avlider så använder man den kvotdelen för att räkna ut hur mycket den först avlidne makens arvingar ska få. Det finns en begränsning i den fria förfoganderätten i 3 kap. 3 § ärvdabalken http://lagen.nu/1958:637
och innebär att om den efterlevande maken minskar sin förmögenhet i
betydlig mån utan att ta hänsyn till den först avlidnes arvingar så ska
minskningen också räknas med i efterarvet. Dock så får en minskning av förmögenhet som beror på en vårdslös förvaltning av egendomen eller en oskäligt hög levnadsstandard accepteras.
Exempel: Lisa som har en förmögenhet på 100 000 kronor ärver 100 000 kronor av sin make Per med fri förfoganderätt. Pers arvingar kommer då få ett efterarvsanspråk hos Lisa. Arvingarnas kvotdel kommer bli 100 000 / 200 000 = 1/2. När Lisa avlider 10 år senare har hon en förmögenhet på 300 000. Pers arvingar kommer då att få 1/2 * 300 000 = 150 000 kronor i efterarv.
Ditt syskon kommer alltså inte att ärva bestämd egendom, utan en andel i din makes förmögenhet när hen avlider. Om du vill att ditt syskon ska ärva någon bestämd egendom så kan du föra in det i testamentet, men då måste formkraven för upprättande av testamente åter igen iakttas, 10 kap 6 § ärvdabalken.